Syftet med studien är att undersöka elever som sitter i matrådets uppfattning om sitt inflytande i matrådet. Elever och personal som arbetar med att förbättra mat och måltidsmiljön på en grundskola i södra Sverige har intervjuats. Totalt ingår 18 elever som sitter i matrådet, personal som var högst ansvarig för måltiderna på skolan samt en grupp vid namn Mat och måltidsmiljö, där lärare, måltidspersonal och rektor ingår. Studien är kvalitativ och intervjun med matrådet har genomförts i två fokusgrupper, årskurs 1-6 och 7-9. Resultatet visar att eleverna i matrådet kan påverka skolmåltiden till viss del. Eleverna i matrådet tycker att matrådet fungerar men uppsatsens slutsats visar att möjligheterna för eleverna att påverka är kraftigt begränsade.

This report describes an interview study of Swedish elementary school teacher’s view on stu-dent influence. The objective is to find out about teachers' approach to student influence, what do they think happens with students that are allowed to influence and what are the negotiables and non-negotiables when it comes to student influence in elementary education? And do the teachers really want their students to have influence? According to the official policy documents for the Swedish school system the Swedish school shall work towards a democratic school. Not only should the students be educated about de-mocracy but they should also learn to use democratic values and processes. However, in these policy documents there are no concrete guidelines as to which extent or how a teacher should work with student influence. It is up to the individual teacher to interpret this on his/her own. In my report I wanted to show what the teachers say about the possibilities and threats that they feel and experience with the practice of student influence over the school teaching. The report shows that the approach that teachers have towards student influence affects to what extent their students are allowed to influence over the school teaching. The conclusion of the report is that the Swedish school still has old values that are hard to shake and that teachers are afraid of what might happen if they allow their students to influence the school teaching too much.

The aim for this essay is to investigate students attitudes to a local schoolboard with student majority to determin the level of functionality, relevancy and interest for this schoolboard among the students in a Swedish gymnasium in Örebro. This is done by distibution of a questionnaire form to a third of the students in the third grade . The results show that the attitudes overall amongst the students are positive, although the level of interest is low. One explanation for this low level of interest could be the lack of information from the school board to the students. / Vi har valt att i denna uppsats djupare undersöka en specifik form av elevdemokrati: elevmajoritet i lokala skolstyrelser. Försöksverksamhet inleddes 1997 efter att riksdagen godkände ett regeringsförslag om detta, och den skola som undersöks i uppsatsen har deltagit i försöksverksamheten sen starten. Syftet med denna uppsats är att undersöka inställningen till lokal skolstyrelse med elevmajoritet bland gymnasieelever i årskurs 3 genom att klarlägga graden av funktionalitet, relevans och intresse. Undersökningen utgår från en hypotes som formulerats utifrån en rapport från Utbildningsinspektionen. I rapporten fastslås att betydelsen av och intresset för den lokala skolstyrelsen inte uppfattas som betydelsefullt eller intressant av eleverna, och hypotesen består av detta påstående. För att undersöka elevernas inställning till den lokala skolstyrelsen med elevmajoritet delades en enkät ut till en tredjedel av eleverna i årskurs 3 på en gymnasieskola i Örebro. Enkätens frågor undersöker olika aspekter av den lokala skolstyrelsen och de svarandes attityder till detta. Enkät som undersökningsmetod valdes för att få en representativ bild av en större grupps inställning till detta. Undersökningens resultat visar att de flesta av de svarande känner till att eleverna har majoritet i den lokala skolstyrelsen. Däremot är elevernas intresse för den lokala skolstyrelsens arbete lågt, trots att skolstyrelsens funktionalitet bedöms som bra och de frågor som styrelsen behandlar anses viktiga av majoriteten av eleverna. Inställningen har även undersökts utifrån aspekterna kön och programtillhörighet, men ingen av dessa aspekter har uppvisat några väsentliga skillnader mellan grupperna. En förklaring till elevernas låga intresse för den lokala skolstyrelsens arbete kan vara bristfällig information till eleverna från styrelsen sida, något som framkommit i de kommentarer som vissa av eleverna lämnat i enkäten.

Lpf94 ligger till grund för religionsundervisningen i de frivilliga skolreformerna. Styrdokumentet beskriver religionsämnets uppgift att förmedla kunskap om andra kulturer, tankesätt, trosuppfattningar och livsstilar samt den etik som kretsar runt dessa. Jönsson och Perssons bidrag i den nationella utvärderingen av grundskolan 2003 visar att det finns ett bristande engagemang inom religionsämnet hos elever. Lärare behöver olika didaktiska verktyg för att kunna göra undervisningen mer intressant för eleverna. Det är då viktigt att reflektera över varför man väljer att göra ett visst upplägg. Detta kan lärare göra genom att fundera kring frågorna vad, hur och varför som utgör kärnan i de didaktiska frågeställningarna. Uppsatsens huvudfrågeställning var: Hur kan religionslärare lägga upp undervisningen iReligionskunskap A på gymnasiet för att göra ämnet mer engagerande för eleverna? Vi har även arbetat med ytterligare två frågor som är relevanta för ämnet. Den första frågan var Hur arbetar den intervjuade religionsläraren för att göra ämnet engagerande? och den andra frågan var Hur uppfattar de två intervjuade eleverna religionsämnet och vad har de för önskemål inom ämnet? Den metod vi valde för att ta reda på vad som skulle kunna göra Religionskunskap A mer intressant var tre kvalitativa intervjuer med en lärare och två elever. Intervjuerna var tänkta att ge ett bredare perspektiv på hur religionsundervisningen skulle kunna läggas upp, eftersom detta ligger i linje med vårt mål att öka intresset för religion bland fler elever. Det centrala i vårt resultat utgörs av en rad olika beståndsdelar. En del handlar om på vilka sätt elevdemokrati verkar i undervisningen utifrån ett lärar- respektive elevperspektiv. Nästadel tar upp nutidsperspektiv med aktuella händelser som belyser hur religion kan utövas idag. Något annat som är viktigt är att det behövs olika verktyg för att levandegöra religionsundervisningen och det finns flera möjliga svar på hur dessa kan användas. I intervjuerna lyfter alla tre informanterna fram etik som ett intressant ämnesområde. Läraren nämner att etik är tacksamt, då det går att integrera i övriga områden inom religionsundervisningen.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare upplever styrdokumentens intentioner med elevinflytande. Studien har gjorts med en fenomenologisk livsvärldsansats där lärare beskriver hur de upplever elevinflytande utifrån sina egna erfarenheter och livsvärldar. Vidare har en hermeneutisk tolkningsteori använts för att ge en förståelse för hur lärare beskriver elevers inflytande i skolans verksamhet. Metoden för studien är kvalitativ. Det empiriska underlaget består av åtta intervjuer med låg- och mellanstadielärare på sex olika utbildningsenheter. Studien visar på olika förutsättningar för inflytande. Det finns elever som endast får göra de enkla, oväsentliga valen i klassrummet medan andra får vara med och planera, genomföra och utvärdera undervisningen. Lärarna upplever sig trängda mellan det centrala innehållet i kursplaner och styrdokumentens intentioner med elevinflytande. Enligt lärarna finns det ett behov av kollegial tolkning av styrdokumentens intentioner för att klargöra begreppet elevinflytande. En tydlig skolorganisation förstärker delaktighet liksom tydliga lärare som leder in elever i ett demokratiskt förhållningssätt. Lärarna visar på att elevinflytande engagerar även föräldrar, vilket medför att eleverna får en positiv inställning till skolan. En av studiens paradoxala slutsatser är att elevinflytande kan exkludera svaga elever som inte får möjlighet att göra sig hörda. En annan slutsats är att dagens skola har ett stort fokus på kunskapsbildningen, vilket gör att elevinflytandet inte får den dignitet som styrdokumenten beskriver. / The purpose of this study is to investigate how teachers are experiencing the steering documents intentions with student participation. The study was conducted with a phenomenological life-world approach where teachers describe how they feel about student participation based on their own experiences and life worlds. Furthermore an hermeneutic interpretation theory has been used to provide an understanding of how teachers describe students' influence in the school activities. The methodology for this study is qualitative. The empirical material consist of eight interviews with primary teachers in six different schools. The study highlights the various opportunities for influence. There are students who only get to do the simple, insignificant choices in the classroom, while others may be involved in planning, implementing and evaluating teaching. Teachers feel they jostled between the core content of the curriculum and policy documents intentions with student participation. According to the teachers, there is a need for collegial interpretation of policy documents intentions to clarify the concept of student participation. A distinct school organization enhances participation as well as a distinct teacher that leads students in a democratic approach. Teachers show that student participation involved also parents, resulting in a positive attitude towards school among students. One of the study's paradoxical conclusion is that student participation may exclude weak students who do not get the opportunity to be heard. Another conclusion is that today's school has a major focus on knowledge formation, making that student influence may not be the force as the policy documents describe.

Denna uppsats syftar till att undersöka lärare inom det samhällsvetenskapliga fältets syn på demokrati och värdegrund. Empirin för studien har införskaffats genom semistrukturerade intervjuer som har genomförts med fyra stycken olika lärare som alla är verksamma inom den svenska gymnasieskolan och undervisar inom de samhällsvetenskapliga ämnena. Det teoretiska ramverk som jag har använt mig utav är fenomenologi, vilket då även är en stark del utav mitt metodval. Studien visar att det förekommer både likheter och skillnader i lärares syn på demokrati och värdegrund. Exempelvis så är informanterna överens om att delaktighet är nyckeln till framgång, både i skolan men även efteråt. Dessutom visar resultatet en skillnad i deras syn på skolans värdegrund. En del av informanterna ger uttryck för en mer ”levande” syn på värdegrunden där det får bli en del av undervisningen men även en del utav lärarens relation till sitt yrke. Medan andra ser det som ett stelbent dokument som lärare ska kunna utantill utan större reflektion eller påverkan till dennes praktik. Dock finns det en tendens till mer likheter än skillnader, speciellt inom synen på demokrati och skolans roll i det demokratiska samhället.

Följande examensarbete fokuserar på frågan kring hur eleverna ska inkluderas i planering och genomförande av skolarbetet. Vi har valt att undersöka elevdemokrati i skolan generellt och i svenskämnet i synnerhet och belyser både rektors, lärares och elevernas perspektiv. Syftet är att diskutera hur skolans demokratiska uppdrag och arbetsformer framträder i svenskämnet. Vi vill veta hur elevinflytandet i svenskämnet ser ut i praktiken och jämföra detta med redan befintlig forskning. Utifrån detta vill vi se om det finns ett behov av elevplanerad undervisning, EPU (Se definition, kap 1.2) och vilka eventuella attityder som kan finnas gentemot denna typ av arbetsmodell. När vi skriver och intervjuar utgår vi från åk 7–9 och den svenska grundskolans läroplan och skollag.Även om vår idé och arbetsmodell enligt oss, med fördel kan appliceras i alla ämnen har vi valt att avgränsa vårt arbete till vårt förstaämne, svenskämnet. Resultat av intervjuerna visar på positiva attityder till en modell som EPU men lärarna och rektor menar att faktorer som ålder och mognad är avgörande gällande mängden delaktighet. Svenskämnet har genom våra undersökningar och tidigare forskning visat sig vara ett ämne där demokratifrågor med fördel kan appliceras, detta på grund av ämnets bredd och förmågor, det vill säga läsa, skriva, och tala som är grundläggande för att bidra till aktivt deltagande i en demokrati. Däremot visar våra undersökningar att svenskämnets innehåll sällan präglas av medbestämmande och elevinflytande gällande till exempel planering.Nyckelord: Elevdemokrati, Elevinflytande, EPU, Elevplanerad undervisning, Svenskämnet, Svenskämnet som demokratiämne

Syftet med uppsatsen är att genom en empirisk studie ta reda på om det finns några samband mellan elevers upplevda påverkansmöjlighet i skolan och deras upplevda påverkansmöjlighet i samhället. Detta görs genom att besvara frågor om eleverna upplever att de kan påverka skolan respektive samhället samt om man kan se en koppling mellan dessa två och om elevdemokrati gör eleverna till mer demokratiskt engagerade medborgare. Undersökningen grundar sig på intervjuer med gymnasieelever på högskoleförberedande program Resultaten från intervjuerna analyseras med grund i teorier om deltagardemokrati och John Deweys teorier om demokrati och skola. De intervjuade eleverna ger olika bild av hur de uppfattar sina möjligheter att påverka i skolan och i samhället. Dock kan man generellt säga att de som upplever att de kan påverka på sin skola också upplever att de kan påverka i samhället, motsvarande samband finns för de som upplever att de inte kan påverka. Undersökningen visar att när elever upplever att de kan påverka på sin skola så ökar också möjligheten att de upplever att de kan påverka i samhället. Alltså innebär en väl fungerande elevdemokrati där alla elever har en möjlighet att komma till tals också att de senare kommer ha lättare för att vara engagerade samhällsmedborgare.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur elevdemokrati uppfattas och upplevs i praktiken av elever på en skola med elevmajoritet i sin skolstyrelse. Problemställningen lyder ”hur uppfattar eleverna på Artistskolan elevdemokrati och hur upplever de denna i praktiken?”. Undersökningen består av en fallstudie där kvalitativa intervjuer med skolans elever har utgjort datainsamlingsmetod. Intervjudatan har sedan tolkats och analyserats med John Deweys teorier om utbildning och demokrati.Eleverna menar att skolans elevdemokrati i stort sett fungerar väl, men att skolans informationshantering kan förbättras, både för att eleverna ska vara informerade om vad som pågår och för att få fler elever att engagera sig i skolans olika demokratiska organ. Elevdemokrati är inget man som elev förväntar sig och därför kommer man inte heller kämpa för den. Initiativet måste därför komma uppifrån menar eleverna. Vidare uppger eleverna att elevdemokratin har gjort att de fått en mer positiv inställning till sin skolgång och att de känner att de har ett större personligt ansvar. Andra positiva effekter de menar att elevdemokratin har gett är en känsla av gemenskap på skolan.Undersökningen visar att kunskap, erfarenhet och deltagande har en mycket nära relation och ömsesidigt påverkar varandra. För att få elever att delta måste kunskapen och erfarenheten finnas där och för att elever ska få erfarenhet och kunskap måste de tillåtas att delta.

Denna studie riktar sig till den elevdemokrati som enligt skollagen och läroplaner ska finnas i skolverksamheten. Syftet är ta reda på hur pedagogerna arbetar med elevdemokrati på en grundskola i södra Sverige. I olika tidigare studier gällande elevinflytandet visar det sig hur elevinflytandet ofta praktiseras sämre än vad läroplaner och skollag förespråkar. Skolan som undersöks har vid flera tillfällen fått utmärkelsen Bäst i test – elevdemokrati och elevinflytande i skola. När en skola får en sådan här utmärkelse verkar det som att det visst är möjligt att leva upp till styrdokumentens krav på demokrati. Det visar sig att ungdomsforumet Ung och glad utsett skolan genom olika skolturneringar som de anordnar. Dessa turneringar avser högstadie- och gymnasieskolor som ska lyfta goda exempel från sina skolor så att stadens skolor kan inspireras och lära av varandra. Resultatet visar hur skolan, som i studien går under namnet Tapperskolan, fortfarande lever upp till utmärkelsen och tycks bibehålla sin kvalitet, både i praktiken och i teorin. De två biträdande rektorer och de fyra pedagoger som intervjuas på skolan har en väldigt positiv syn på elevinflytandet och arbetar aktivt med hjälp av IUP, åtta skolråd, månadsmöten, gemensamma förhållningssätt och tydlighet. / This study is aimed at the pupil democracy as the Education Act and curriculum should be in school activities. The aim is to find out how teachers work with pupil democracy in an elementary school in southern Sweden. In various previous studies regarding student influence, it turns out the student influence is often practiced worse than curriculum and Education Act advocates. The school under study has several times been awarded the Best in Test - pupil democracy and student participation in school. When a school receives this kind of award, it seems that it is certainly possible to live up to the steering documents call for democracy. It turns out that the youth forum Young and happy designated school through various school tournaments they organize. These tournaments intends secondary schools to highlight good examples from their schools to city schools can be inspired and learn from each other. The results show how the school, which the study is called Tapper School, still lives up to the award and seems to maintain its quality, both in practice and in theory. The two assistant principals and four teachers interviewed at the school has a very positive view of student influence and actively using the IUP, eight school boards, monthly meetings, common approach and clarity.