Den tekniska utvecklingen har gjort oss alltmer beroende av tillgången på el, inte minst när vi väljer att färdas med elbil eller elcykel. El kan med hänsyn till sina säregna egenskaper inte utan vidare kategoriseras som fast eller lös egendom. Mycket talar för att ett funktionalistiskt synsätt som ger vid handen att el, mer precist själva rätten att använda el, är lös egendom. Oavsett egendomsklassificeringen kostar elanvändning pengar. Den arbetstagare som använder sin arbetsgivares el för att ladda ett elfordon åsamkar således arbetsgivaren en kostnad. I relation till arbetsgivaren är arbetstagaren skyldig att vara lojal, vilket följer av den okodifierade men väl etablerade principen om lojalitetsplikt. Lojalitetsplikten innebär att arbetstagaren ska värna om arbetsgivarens namn, egendom och intressen och avhålla sig från sådant beteende som kan skada arbetsgivaren. I uppsatsen konstateras att det finns fler skäl som talar förän motatt det skulle utgöra ett lojalitetsbrott att ladda sitt elfordon på arbetsgivarens bekostnad. Den arbetstagare som begår ett lojalitetsbrott riskerar att bli uppsagd, avskedad eller skadeståndsskyldig. Respektive sanktion kräver iakttagande av ett antal faktorer och sannolikheten att bli uppsagd eller avskedad på grund av att ha laddat sitt elfordon på jobbet är mycket låg, förutsatt att arbetsgivaren inte har reglerat frågan explicit. Sannolikheten att råka ut för sanktioner har visat sig vara låg även i Tyskland. Enligt tysk arbetsrättspraxis är den tyska motsvarigheten till avsked, “außerordentlicher Kündigung”, en oproportionerlig sanktion när arbetstagaren har laddat sitt elfordon på arbetsplatsen. I övrigt framkommer inga avsevärda skillnader mellan svensk och tysk rätt vad gäller arbetstagarens skyldigheter gentemot sin arbetsgivare och arbetsgivarens sanktionsmöjligheter. Möjligtvis anas ett strängare synsätt i tysk rätt med avseende på “min och din” egendom. I Tyskland är det nämligen ett brott att använda någon annans eluttag med uppsåt att tillägna sig el. Om det uppstår en sak-eller personskada till följd av att arbetstagaren laddar ett elfordon på arbetsplatsen kommer sannolikt arbetsgivaren att få betala för skadan. Detta följer av det s.k. kallade principalansvaret, vilket förutsätter att laddningen kanan ses ha skett i tjänsten. Mot bakgrund av förarbetsuttalanden samt vad arbetsgivaren erfarenhetsmässigt har att förutse anses så vara fallet. Som arbetsgivare är det möjligt att genom proaktiva åtgärder hantera många men inte alla risker som är förenade med att ha arbetstagare i sin tjänst. I uppsatsen framkommer att arbetsgivarens möjlighet att hantera de kostnader och skaderisker som arbetstagarens privata elanvänding är förenat med består i att utfärda ensidiga arbetsgivarregleringar i form av policies. Den arbetsgivare som vill specifikt reglera kostnaden har möjlighet att göra ett schablonmässigt avdrag på arbetstagarens lön.

Genom detta examensarbete utvärderas den ännu oprövade tekniken Vehicle-To-Building. Tekniken bygger kortfattat på att elbilar används som tillfällig energilagring, och tillåts stötta en fastighets elektriska system genom att både ta emot och leverera effekt på önskvärt sätt. Om tekniken tillämpas och styrs på ett bra sätt väntas fastighetens totala effektuttag från elnätet kunna formas på önskvärt sätt. Att tillämpa tekniken i kontorsfastigheter är av intresse då en högre framtida efterfrågan av laddningsplatser vid dem är att vänta. Denna höjda efterfrågan kan potentiellt sett skapa negativa effekter på fastighetens ellastprofil i form av ett höjt maximalt effektbehov och ett högre energibehov. Dessutom skulle en implementering av tekniken kunna skapa möjligheter till att utnyttja egenproducerad solel på ett bättre sätt genom en bättre matchning mellan produktion och konsumtion av elektricitet inom fastigheten. För att utvärdera potentialen utvecklades en styralgoritm genom examensarbetet. Styralgoritmen arbetar för att utjämna fastighetens effektuttag från elnätet, och på så sätt minska kostnader i form av elnätsavgift samtidigt som egenförbrukningen ökar. Vidare implementerades styralgoritmen i en matematisk modell för att tillämpas vid simuleringar av ett verkligt scenario. Resultaten från simuleringarna visar hur en implementering av tekniken kan minska den negativa påverkan ett utökat antal laddningsplatser annars skulle kunna ha. Genom att även inkludera en solcellsanläggning i systemkonfigurationen visar resultaten att V2B, tillsammans med en väl konstruerad styralgoritm, kan sänka fastighetens maximala effektbehov och totala energibehov från elnätet. En viktig slutsats som dras från arbetet är vikten av en väl formulerad och konstruerad styralgoritm. Den algoritm som utvecklades visar på svagheter i förutsägelser om framtida effektbehov, vilket vidare leder till en felaktig styrning av effektflödet till elbilarna. För att en framtida implementering av V2B, eller andra liknande system som hanterar laststyrning och energilagring, framgångsrikt ska kunna göra avsedd nytta behöver alltså effektflöden styras korrekt. I annat fall riskerar en verklig implementering generera dålig effekt trots en god potential. / Due to the rise in usage of electric vehicles and changedlegislation regarding charging locations, the demand for charginglocations will most likely rise at office properties in the future. This risen demand will potentially affect the load profile of the property negatively, with a higher power peek and higher energy demand. Investigation of different solutions to handle this problem is therefor of interest. In this thesis, a control algorithm was developed. The control algorithm was designed to flatten the electrical load profile of aproperty during office hours, by allowing a bidirectional power flow between the property and electric vehicles. This bidirectional power flow, accompanied with the possibility oftemporary energy storage, is what makes Vehicle-To-Building (V2B) an interesting choice of technology. The technology also provides a possibility to increase the self-consumption rate of photovoltaic electricity. To assess the potential of V2B, the developed control algorithm was incorporated in a model to simulate an implementation in areal office property. During the simulations the number of electric vehicles were altered as well as the size of a hypothetical photovoltaic plant in order to investigate different system configurations. The results show that the standalone usage of V2B is applicable to minimize the negative effects that a more conventional loading regime possibly could give rise to. Regarding a combination of photovoltaic electricity production and V2B, the results show that even an improved load profile can be achieved if the system configuration is carefully constructed. To use V2B inorder to increase self-consumption rate of photovoltaic electricity significant either the number of vehicles need to be high, or the self-consumption rate low before incorporation of V2B. The study also provides a conclusion regarding the development of a similar control algorithms. In order to attain desired results, the incorporated algorithm needs to be precise and carefully constructed. Otherwise the full potential of the technology might not be achieved.

Ökad miljömedvetenhet ökar anpassningen till ett klimatsmart samhälle där helt eller delvis elektriska bilar blivit populära. Med ökat antal elektriska bilar på vägarna tillkommer risker, som tidigare inte funnits, i form av litium-jonbatterier. Elfordon målas upp som en stor brandrisk men är det korrekt?  Vid brand i ett parkeringsgarage under mark finns flera försvårande förutsättningar när räddningstjänsten ska utföra insats. Vid elfordonsbrand i parkeringsgarage under mark ökar komplexiteten ytterligare. På grund av begränsad forskning är osäkerheten fortfarande stor exempelvis om räddningstjänstens larmställ står emot toxisk brandrök, speciellt det farliga ämnet vätefluorid, som bildas vid elfordonsbrand.  Räddningstjänsten saknar tydliga riktlinjer för elfordonsbrand i parkeringsgarage under mark vilket är ett problem som behöver belysas och utredas. Arbetet omfattar en litteraturstudie, enkätundersökning och intervjustudie.  Medvetenheten om eventuella risker med elfordonsbrand i parkeringsgarage under mark är stor. Kunskapen hur riskerna ska hanteras vid insats är däremot bristfällig. Med högre befattning på räddningstjänsten och utbildningskrav höjs generellt kunskapsnivån. Oberoende om en person arbetar på räddningstjänstförbund, enskild kommuns räddningstjänst eller arbetsbefattning har individuellt intresse stor inverkan på personens kunskapsnivå kring elfordonsbrand. Resultatet av enkätundersökning och intervjustudie åskådliggjorde att riktlinjer för elfordonsbrand i parkeringsgarage under mark förekom i mindre utsträckning inom svensk räddningstjänst. Istället uppgav vissa räddningstjänster att allmänna riktlinjer för elfordonsbrand förekom och dessa kan appliceras på efterfrågat scenario.  Slutsatsen av utfört arbete är att nationell riktlinje för elfordonsbrand behöver upprättas. Riktlinjen bör inte vara specificerad till elfordonsbrand i parkeringsgarage under mark utan allmänt skriven. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bör som styrande organ leda samverkan med svensk räddningstjänst för upprättandet av nationell riktlinje.  Önskan med arbetets resultat är att belysa kunskapsbristen med förhoppning att berörda parter tar ansvar för att höja befintlig kunskapsnivå. Vidare att framtagandet av nationell riktlinje kring elfordonsbrand genomförs. För att möjliggöra detta behövs mer och ny forskning.  På grund av arbetet omfattning fanns inte möjlighet att undersöka innehåll och utformning av eventuell framtida riktlinje. Vid fortsatt arbete är detta något som bör undersökas. Befintliga riktlinjer kring elfordonsbrand i parkeringsgarage under mark bör också studeras vidare. / With increased environmental awareness the adaption to a more sustainable society with electrical and part-electrical vehicles have become more popular. With an increasing number of electrical vehicles, new risks have appeared on the roads in the form of lithium-ion batteries. Electrical vehicles are considered a major risk, but is this assumption completely true?  There are several aggravating conditions for the fire department in the event of underground parking garage fires. The involvement of an electrical vehicle will make the firefighting event more complex. Due to limited research there still is a great deal of uncertainties about the toxic fumes from fires in electrical vehicles. One example the performance of the fire fighters' clothing to resist the toxic gas hydrogen fluoride; many others exist.  The lack of guidelines for the fire department regarding electrical vehicle fires in underground parking garages needs to be highlighted and investigated further. The methods used in the report include literature studies, surveys, and interviews.  Awareness of the potential risks when electrical vehicles are burning in underground parking garages is satisfactory. On the other hand, the knowledge of how to manage these incidents is inadequate. The level of knowledge is generally higher when personnel on the fire department have a higher position with associated qualification requirements. It does not matter if a person works in a fire department in a union or if it’s driven by one county for the level of knowledge. Each individual's interest in the subject have influence over a person’s knowledge.  The survey and interviews illustrated that specific guidelines regarding fire in electrical vehicles in underground parking garages have minimal occurrence in the Swedish Fire Department. Instead, some fire departments declared that general guidelines for fires in electrical vehicles exists. These general guidelines can therefore be adapted to address fires in electrical vehicles in underground parking garages.  This study concludes that national guidelines need to be established. The guidelines should not be specific to electrical vehicle fires in underground parking garages. Instead they should be written in a general and broad representation to encompass electric vehicle fires. National guidelines should be developed by The Swedish Civil Contingencies Agency (MSB) in cooperation with the Swedish rescue services.  The desire with this report is to highlight the perceived lack of knowledge amongst stakeholders and for those involved to take responsibility to improve the existing knowledge platform. Further, it is suggested that national guidelines to be considered and potentially developed for fires involving electrical vehicles. To accomplish this additional research is needed as well as a broader understanding of electric car components and the considerations for firefighting.  The intention of this report was not to analyze the implementation of a national guideline regarding firefighting, building and parking design standards, fire mitigation efforts, etc. related to electric vehicles. As mentioned above, additional research for adapting a national study would be worthy for further consideration. Lastly, existing guidelines and standards should be further studied in order to modify and adopt to the changing landscape impacting electric vehicle use.

Nowadays, the growing CO2 emissions is one of the main international issues. The world is becoming aware that the current climate issues start being critic and that something has to be done. In parallel, Earth starts running out of fossil fuels so alternative energies and alternative ways of producing energy have to be found. Driving electric vehicles would reduce the CO2 emissions and the use of fossil fuels. Of course, it would not make it possible to solve all the current issues but it could be part of a global solution. Over the past few years, the production of electric vehicle has grown faster and faster and consequently so did the production of electric vehicle charging stations. International and European standards have been set for electric vehicles and electrical vehicle charging stations. Besides, the growing number of charging stations entails a need of supervision. Supervision makes it possible for instance to control the charging stations remotely or to manage the transaction and the energy transmissions. Given the large number of charging station constructors and supervision system suppliers, the need of a common communication protocol was imperative. The Open Charge Alliance (OCA) has developed a standard communication protocol named Open Charge Point Protocol (OCPP). This protocol is still in development but it enables the different actors to have a common communication protocol and so to possibly interconnect their systems. Given OCPP is still under construction, the communication between a charging station and a supervision system is not trivial and some adjustments usually have to be made. The aim of this Thesis is to work on the compatibility between a supervision system and several charging stations from different constructors. / Idag är växande CO2-utsläpp en av de viktigaste internationella frågorna. Världen är medveten om att de nuvarande klimatfrågorna börjar bli kritiskar och att något måste göras. Parallellt börjar jorden rinner ut av fossila bränslen så alternativa energikällor och alternativa sätt att producera energi måste hittas. Användningen av elfordon skulle minska CO2-utsläppen och användningen av fossila bränslen. Naturligtvis skulle det inte göra det möjligt att lösa alla aktuella frågor, men det kan vara en del av en global lösning. Under de senaste åren har produktionen av elektriska fordon vuxit snabbare och snabbare och därmed också produktionen av elfordonens laddstationer. Internationella och europeiska standarder har fastställts för elfordon och elfordons laddstationer. Ett växande antal laddstationer medför ett behov av tillsyn. Tillsyn gör det möjligt att till exempel fjärrstyra de laddstationer eller att hantera transaktionen och energiöverföringar. Med tanke på det stora antalet laddningsstation konstruktörer och övervakning systemleverantörer, var behovet av en gemensam kommunikationsprotokoll absolut nödvändigt. Open Charge Alliance (OCA) har utvecklat ett standard kommunikationsprotokoll som heter Open Charge Point Protocol (OCPP). Detta protokoll är fortfarande under utveckling, men det gör det möjligt för olika aktörer att ha ett gemensamt kommunikationsprotokoll och att eventuellt sammankoppla sina system. Med tanke på att OCPP fortfarande är under uppbyggnad, är kommunikationen mellan en laddningsstation och ett övervakningssystem inte trivialt och vissa justeringar måste oftast göras. Syftet med dettaa examensarbete är att titta på förenlighet mellan ett övervakningssystem och flera laddningsstationer från olika leverantörer.

This thesis explores the possibility of using an optimal control scheme called Model Predictive Control (MPC), to control climatization systems for electric vehicles. Some components of electric vehicles, for example the batteries and power electronics, are sensitive to temperature and for this reason it is important that their temperature is well regulated. Furthermore, like all vehicles, the cab also needs to be heated and cooled. One of the weaknesses of electric vehicles is their range, for this reason it is important that the temperature control is energy efficient. Once the range of electric vehicles is increased the down sides compared to traditional combustion engine vehicles decrease, which could lead to an increase in the usage of electric vehicles. This could in turn lead to a decrease of greenhouse gas emission in the transportation sector. With the help of MPC it is possible for the controller to take more factors into consideration when controlling the system than just temperature and in this thesis the power consumption and noise are also taken into consideration. A simple model where parts of the climate system’s circuits were seen as point masses was developed, with nonlinear heat transfers occurring between them, which in turn were controlled by actuators such as fans, pumps and valves. The model was created using Simulink and MATLAB, and the MPC toolbox was used to develop nonlinear MPC controllers to control the climate system. A standard nonlinear MPC, a nonlinear MPC with custom cost functions and a PI controller where all developed and compared in simulations of a cooling scenario. The controllers were designed to control the temperatures of the battery, power electronics and the cab of an electric vehicle. The results of the thesis indicate that MPC could reduce power consumption for the climate control system, it was however not possible to draw any final conclusions as the PI controller that the MPC controllers were compared to was not well optimized for the system. The MPC controllers could benefit from further work, most importantly by applying a more sophisticated tuning method to the controller weights. What was certain was that it is possible to apply this type of centralized controller to very complex systems and achieve robustness without external logic. Even with the controller keeping track of six different temperatures and controlling 15 actuators, the control loop runs much faster than real time on a modern computer which shows promise with regard to implementing it on an embedded system.

I detta examensarbete simuleras ett värmehanteringssystem i Matlab Simulink för en elektrisk lastbil, det för att värmehantera fordonets klimat. Där en värmepump används för nedkylning av kupé och batteri samt en PTC (elektrisk värmare) för uppvärmning av detsamma. Värmepumpen fungerar genom att kompressorn förångar R-134a kylmedlet i systemet som sedan omvandlas till vätska vid nedkylning av kondensorn som utbyter energi med omgivande luften. Vätskan skickas vidare till en mottagare som filtrerar kylmedlet för att sedan överföras till en expansionsventil som kontrollerar trycket i systemet. Vätskan går sedan till evaporatorn för att kylas ned av ett utbyte med varmare omgivande luft från kupén, därefter börjar nedkylningsproessen om. PTC värmaren har en passiv uppvärmningsfunktionaliteten som tar emot ström genom ett motstånd och värmer komponenten med hjälp av en vattencykel. Batteriets räckvidd minskar vid fel temperaturer därav kan batteriets temperatur kontrolleras i drift. Det för att teoretiskt öka räckvidden på fordonet genom att ha batteriet vid en mer gynnsam temperatur. En förstudie genomförs där data samlas in för att sedan modellera och redovisa simulerade resultat som åstadkoms för olika scenarion med uppvärmning och nedkylning. Det visar sig att systemets batteri tar för lång tid vid nedkylning och uppvärmning på grund av dess stora massa. Detta då batteriet inte når måltemperaturen under simuleringens gång som körs i 1 timme och därav inte efter komforttiden som är 10 minuter. Vidare når kupéns delar önskad temperatur inom simuleringstiden förutom under kupéns nedkylning där taket kyls långsammare än önskat. Den enda delen av kupén som uppnår komforttiden är kupéns sidor vid uppvärmning. Vilket betyder att optimeringar på systemet bör tillämpas för att åstadkomma bättre och mer realistiska resultat. / In this thesis, a thermal management system is simulated in Matlab Simulink for an battery electric truck, in order to thermally manage the vehicle's climate. A heat pump is implemented to cool down the cabin and battery while a PTC (electric heater) is implemented to heat the systems respectively. The heat pump works by the compressor vaporizing the R-134a refrigerant in the system, which is then converted to liquid when cooled by the condenser, which exchanges energy with the surrounding air. The liquid is sent further to a receiver that filters the refrigerant and is then transferred to an expansion valve that controls the pressure in the system. The liquid then goes to the evaporator to be cooled by an exchange with warmer ambient air from the vehicle cabin, after which the cooling process begins again. The PTC heater has a passive heating functionality that receives current through a resistor and heats the component using a coolant loop. The battery's range is reduced at incorrect temperatures, therefore the battery's temperature can be checked during operation. This is to theoretically increase the range of the vehicle by having the battery at a more favorable temperature. A pre-study is carried out where data is collected to then model, and present simulated results that were achieved for different scenarios with heating and cooling. It turns out that the system's battery takes too long to cool down and warm up due to its large mass. This is because the battery does not reach the target temperature during the course of the simulation, which is run for 1 hour, and therefore not after the comfort time which is 10 minutes. Furthermore, the parts of the cabin reach the desired temperature within the simulation time, except during the cooling down of the cabin, where the roof cools more slowly than desired. The only part of the cabin that achieves the comfort time is the sides of the cabin when heated. Which means that optimizations to the system should be applied in order to achieve better and more realistic results.

Electrification is essential to decarbonise the transport sector, which accounts for the highest share of greenhouse gas emissions by all sectors. The transition requires a large amount of batteries which bring challenges, not least when it comes to raw material supply and sustainability issues during the mineral mining. Long-term battery recycling is one way to address these challenges. To achieve an efficient recycling process the implementation of lifecycle perspectives in the EV battery pack design phase is of great importance. One of the major activities in the recycling process is the battery disassembly, which requires standardisation and design simplifications to minimize labour time and facilitate automated disassembly. Some of the most important design features is component standardisation, linear pack design and decreased number of parts, including screws, fasteners, and modules, which applies for all pack designs. In recent years new EV battery pack designs have entered the market, which has an improved performance in terms of energy density and cost per kWh. The development of these pack designs is strongly interacting with improvements in the cell design and cell chemistry. The overarching design trend is moving towards battery packs which remove modules, such as Cell-to-pack, and where the battery is integrated as a structural part in the vehicle frame, such as Cell-to-chassis. However, there are uncertainties about the impact of these design trends on the battery disassembly and recycling, which need to be investigated. Comparisons between the new trends and the traditional Module-to-pack design indicate that Cell-to-pack brings advantages to the recycling process as it usually contains less components and does not require labour to disassemble the modules. The chassis-integrated designs need more research to draw general conclusions, but the recyclability may not exceed the Cell-to-pack as the use of structural adhesives and chassis integration likely bring aggravating circumstances on the disassembly. Besides recyclability, the new pack designs also have a strategic impact on the actors in the value chain. EV battery packs with high recyclability should also be in all actors’ interest when moving towards a circular economy, as the recycling cost will be distributed along the entire value chain. / Elektrifiering är en nyckelfaktor för att minska koldioxidutsläppen inom transportsektorn, som står för den största andelen av alla sektorers utsläpp av växthusgaser. Övergången kräver en stor mängd batterier, vilket medför utmaningar, inte minst när det gäller råvarutillgången och hållbarhetsaspekter under mineralbrytningen. Återvinning av batterier är ett sätt att hantera dessa utmaningar långsiktigt. För att uppnå en effektiv återvinningsprocess är det av stor betydelse att tillämpa ett livscykelperspektiv i designfasen för batteripaket i elfordon. En av de viktigaste aktiviteterna i återvinningsprocessen är demontering av batterier, vilket kräver standardisering och förenklad konstruktion för att minimera arbetstiden och underlätta automatiserad demontering. Några av de viktigaste designegenskaperna är komponentstandardisering, linjär design och minskat antal delar, inklusive skruvar, fästelement och moduler, vilket gäller för alla packdesigner. Under de senaste åren har nya batteripackdesigner för elfordon kommit till marknaden, med förbättrad prestanda när det gäller energitäthet och kostnad per kWh. Utvecklingen av dessa batteripack interagerar tydligt med förbättringar inom celldesign och cellkemi. Den övergripande designtrenden går mot batteripack där moduler tas bort, till exempel Cell-to-pack, och där batteriet är integrerat som en strukturell del i fordonsramen, till exempel Cell-to-chassi. Det finns dock osäkerheter gällande designtrendernas påverkan på demontering och återvinning av batterierna, vilket kräver ytterligare undersökning. Jämförelser mellan de nya trenderna och den traditionella konstruktionen Module-to-pack visar att Cell-to-pack medför fördelar för återvinningsprocessen eftersom den vanligtvis innehåller färre komponenter och inte kräver arbete för att demontera modulerna. De chassiintegrerade konstruktionerna kräver mer forskning för att kunna dra några allmänna slutsatser, men återvinningsbarheten överträffar möjligen inte Cell-to-pack designen, eftersom användningen av strukturella lim och chassiintegrering sannolikt leder till försvårande omständigheter vid demonteringen. Förutom återvinningsbarheten har de nya förpackningarna också en strategisk inverkan på aktörerna i värdekedjan. Batteripaket med hög återvinningsbarhet bör även ligga i alla aktörers intresse vid implementering av en cirkulär ekonomi, eftersom återvinningskostnaderna kommer att fördelas över hela värdekedjan.

To enable fast charging of electric vehicles in Stockholm or sites where the electrical energy is limited and the number of chargeable vehicles increases, there is a need to investigate new solutions to comply with the future demand. The goal of this project is to investigate what the conditions are in Stockholm today and investigate what is needed to enable fast chargers in Stockholm city. Both what electrical equipment is necessary and develop a model to simulate the flow for the available energy and the demanded energy from a charging location. The result shows that battery energy storage systems can help the chargers, but to what degree depends on demand and availability. What is shown is, if the total maximum power demand is greater than the available power from the grid, a battery could be beneficial. In the scenarios, it has been enough to have a 150 kWh battery to increase the total charged energy over the day by more than two times what the grid could supply. / För att möjliggöra snabbladdning av elfordon i Stockholm eller platser där elenergin är begränsad och andelen laddbara fordon ökar måste nya lösningar undersökas för att möta framtidens behov. Målet med detta arbete är att undersöka vad det finns för förutsättningar för laddning i Stockholm i dagsläget och undersöka vad som krävs för att införa snabbladdare i Stockholms stad; vilken elektrisk utrustning som krävs samt ta fram en modell för att simulera ett flöde av tillgänglig energi och efterfråga för en laddplats.  Resultatet av studien är att batterienergilagringsystem kan hjälpa laddarna, men de bidrar olika mycket beroende på efterfrågan och energitillgång direkt från nätet. Om det totala maxeffektbehovet från laddgatan är högre än vad elnätet kan leverera kan det vara lönsamt att ha installerade batterier. I dessa scenarion har det räckt med ett batteri på 150 kWh för att kunna öka den energimängd som laddas över till elfordon under ett dygn med mer än dubbla nätets kapacitet.

In the last decade the automobile industry has invested heavily in the developments of better vehicles, in regards to performance, emissions and also durability. The latest development has been the introduction of electric vehicles into the markets. The electric vehicles are touted as being better for the environment in terms of emissions and even low noise production. The United Nations Sustainable Development Goal 7 (Affordable and Clean Energy)calls for ensuring that everyone has access to affordable, reliable, sustainable, and modern energy. This goal is often geared towards moving the energy production to more renewable sources, making it highly relevant to electric vehicles. Electric vehicles are still fairly new in the market, so it’s worth exploring what the purchase intention looks like and how the interacting environmental factors contribute to the overall intention. This study aims to investigate consumer’s purchase intention in regards to electric vehicles and the influences that user beliefs, attitudes and risk perceptions have on the consumer’s final decision. The study also seeks to find out how the environmental risk aspects associated with the electric vehicles closely tie into the overall purchase intention. The method of collecting data was through a web-based survey where the respondents filled out different sections, the results of the survey were then studied and presented using quantitative analysis methods. The results of this study are presented with the help of previous research and theoretical frameworks that are relevant to the study topic. The study concluded that the purchase intention for electric vehicles was pretty high and that the factors influencing the intentions had more to do with personal gains or savings rather than an overall concern for the environment. The study also shows how subtly our actions can be influenced by behavioural social norms around us, this is shown in the fact that the perceived initial motivation behind the purchase intention of electric vehicles is the concern for the environment but on a deeper level it proves to be the result of social action norms. / Under det senaste decenniet har bilindustrin investerat mycket i utvecklingen av bättre fordon, när det gäller prestanda, utsläpp och även hållbarhet Den senaste utvecklingen har varit introduktionen av elfordon på marknaderna. Elfordonen anses vara bättre för miljön när det gäller utsläpp och till och med låg ljudproduktion. FN:s mål 7 för hållbar utveckling (prisvärd och ren energi) kräver att alla ska ha tillgång till prisvärd, pålitlig, hållbar och modern energi. Detta mål är ofta inriktat på att flytta energiproduktionen till mer förnybara källor, vilket gör den mycket relevant för elfordon. Elfordon är fortfarande ganska nya på marknaden så det är värt att undersöka hur köpintentionen ser ut och hur de interagerande miljöfaktorerna bidrar till den övergripande avsikten. Denna studie syftar till att undersöka konsumenternas köpavsikt med avseende på elfordon och vilken inverkan användarens attityder och riskuppfattningar har på konsumenternas beslut. Studien syftar också till att ta reda på hur de miljöriskaspekter som är med elfordonen hänger ihop med den övergripande köpintentionen. Metoden att samla in data var genom en webbaserad enkät där respondenterna fyller i olika avsnitt, resultatet av enkäten studerades sedan och presenterades med hjälp av kvantitativa analysmetoder. Resultaten av denna studie presenteras med hjälp av tidigare forskning och teoretiska ramverk som är relevant med studienamne. Studien drog slutsatsen att köpintentionen för elfordon var ganska hög och att faktorerna som påverkade avsikterna hade mer att göra med personliga vinster eller besparingar snarare än en övergripande oro för miljön. Studien visar också hur subtilt våra beteende kan påverkas av sociala normer omkring oss, detta visar sig i det faktum att den upplevda initiala motivationen bakom köpintentionen av elfordon är omtanken om miljön men på ett djupare insikt visar sig att det vara resultatet av sociala beteendesnormer.

The aim of this thesis is to explore the possibility of a dual-purpose electric vehicle. The vehicle should be able to be used for both commuting and racing. It also aims to describe different power limiting methods and their effect on performance. Lastly it hopes to see if the Swedish laws, as written today are reasonable. An electric longboard has been constructed for this purpose and several tests have been performed. A list of goals were set up for the board prototype. These included power output, running time, and that the board should have an audible warning device. The findings demonstrated that all tested power limiting methods worked and that the “Simple power limiting” method provided quickest movement over a fixed distance. Most of the goals were met by the prototype and the board’s two modes worked as planned. While the law is reasonable it can be improved to cover the diversity of electric vehicles. Further work may include better measurements and implementation of a dual microcontroller system. / Syftet med detta arbete är att testa möjligheten med ett två-läges personligt fordon. Fordonenet ska kunna användas för både pendling och tävling. Arbetet har även testat olika energilimeteringsmetoder samt undersökt hur dessa metoder påverkar prestandan. Arbetet har även försökt besvara frågan om det svenska lagarna, som det är skrivna idag, är lämpliga. En elektrisk longboard har konstruerats och flera test utförts. Ett antal målsättningar har definerats för prototypen. Dessa inkluderar: effekt, körtid och att brädan bör ha en ringklocka. Resultaten visar att alla metoder fungerade och att “Simple power limiting” var den som gav snabbast rörelse över den bestämda sträckan. Det flesta av målen nåddes av prototypen och brädans två lägen fungerade som tänkt. Dagens lagar är rimliga men kan förbättras för att täcka mångfalden av elektriska fordon. Framtida arbete kan inkludera bättre mätningar och implementation av ett system med två mikrokontroller.