Emojis har blivit så vanligt och förankrat i vardagskommunikationen att under år 2015 utsåg Oxford Dictionary emojin “Face with Tears of Joy” till årets ord. Emojis är ett relativt nytt kommunikationsmedel som växt i takt med ett mer digitalt och uppkopplat samhälle där en stor del av kommunikationen sker via sociala medier. Dessa digitala kommunikationskanaler tillgängliggör inte enbart möjligheten för människor att kommunicera med varandra utan skapar också ett nytt sätt för företag att nå ut till sina målgrupper. Tidigare forskning (Giannoulis & Wilde, 2019) har undersökt hur emojis kan fullständiggöra den privata kommunikationen mellan människor. Mot bakgrund av detta kommer denna studie undersöka och skapa en förståelse för hur emojis används i kommunikationen mellan varumärken och människor på Instagram, som är den näst största plattformen i skrivande stund. Fokus för studien är att undersöka hur emojis används i kommunikationen hos tre separata dryckesvarumärken som Lohilo, Loka samt Löfberg - men också om det kan kopplas till deras varumärkesidentitet och innehållet som kommuniceras på deras konton på Instagram. För att få en grundläggande förståelse för emojis som kommunikativt verktyg och dess inverkan på digital kommunikation kopplas teorier in om semiotiken av emojis. Vidare för att knyta an till varumärkesidentitet appliceras varumärkesteorier. Slutligen används teorier för att förstå innebörden av den digitala kommunikationens roll i interaktionen mellan människor och varumärken. Genom en kvantitativ innehållsanalys kommer data samlas in från totalt 330 analysenheter för att undersökas, redovisas och slutligen analyseras. Analysenheterna för studien är Instagraminlägg från varumärkenas egna konton mellan år 2018 och 2019. Det slutgiltiga resultatet visade att emojis är en stor del av företagens kommunikation och att vardera företag använde sig främst av olika kategorier av emojis. Resultatet talar även för att den enskilda varumärkesidentiteten kan ha en inverkan på vilka emojis som används samt att emojis förekommer till stor grad i de inläggen som vill skapa engagemang från mottagarna. Emojis kan slutligen ses som ett verktyg för företag att kunna skapa en mänsklig ton i en digital kommunikation. / The use of emoji has become a common part in our everyday communication. Oxford Dictionary selected the emoji "Face with Tears of Joy" to represent the word of the year 2015. Emoji is a relatively new tool of communication that has grown in a more digital society, where a massive part of our communication takes place through social media. Digital communication channels make people able to communicate with each other online, but also make it possible for companies to reach out and to communicate with their target groups. Previous research (Giannoulis & Wilde, 2019) has investigated how emojis can complete the private communication between people. The aim of this study is to investigate and create a wider understanding of how emojis are used in brand-to-person communication on Instagram, which is the second largest social media platform at the time of writing. The focus of the study is to investigate how emojis are used in the digital communication within three separate beverage brands such as Lohilo, Loka and Löfbergs - but also determine whether the emojis can be linked to their brand identity and what is communicated on their channels. Bibliographies, previous research and theories as Semiotics of Emojis will be used in order to gain a basic understanding of emojis as a communicative tool and its impact on digital communication. Secondly, with a clarification of the term brand and to be able to explore brand identity, we will apply brand theories. Finally, theories are used to understand the role of digital communication in the interaction and communication between people and brands. Data from a total of 330 analytical units are collected to be investigated, reported and finally analyzed through a quantitative content analysis. The analysis units for the study are Instagram posts from the brands own accounts between the years of 2018 and 2019. The final result from the study showed that emojis are a major part of corporate communication and that each company used mainly different categories of emojis. The results also indicated that the individual brand identity may have a certain impact of which emojis are used and that emojis are used to a large extent by the brands when the aim is to create engagement from the receivers of their message. Finally, emojis can be seen as a tool for companies to be able to create a human tone or presence in digital communication.

Emojis can be ambiguous, even when used within one and the same language and geographic region, but they are also a globally accessible language in computer-mediated communication. This paper aims to examine if emoji usage across five different national varieties of English (American, English, Australian, Indian, and Nigerian), geographically located on five different continents, exhibits similar pragmatic functionality and sentiment. To achieve this aim, an analysis was made into the usage of three of the most frequently used emojis in tweets written by users from these five English-speaking countries. The number of tweets analyzed is 50 per selected emoji per selected variety of English, for a total of 750 tweets. The analytical process was to qualitatively determine the pragmatic function and sentiment the selected emoji exhibited in tweets. The results indicated that the pragmatic functionality and sentiment of the targeted emojis across the samples were generally similar, especially for Loudly Crying Face, but also for Face with Tears of Joy, whereas Sparkles showed more individual differences across the samples. A substantial finding was that it was possible to analyze facial and non-facial emojis in the same way. / Emojis kan vara tvetydliga, även inom samma språk och geografiska region, men de utgör också ett globalt tillgängligt språk inom datorförmedlad kommunikation. Syftet med uppsatsen är att fastställa om användningen av emojis inom fem olika nationella varianter av engelska (amerikansk, engelsk, australiensk, indisk, och nigeriansk), geografiskt lokaliserade på fem olika kontinenter, uppvisar liknande pragmatisk funktionalitet och attityd. För att uppnå syftet analyserades användningen av tre av de mest använda emojisarna i tweets skrivna av användare från dessa fem engelsktalande länder. Antalet tweets som har analyserats är 50 per utvald emoji per nationell variant av engelska, sammanlagt 750 tweets. Den analytiska processen var baserad kring att bestämma den pragmatiska funktionen och den attityd som de utvalda emojisarna uppvisade i tweets. Resultatet indikerade att den pragmatiska funktionaliteten och attityden hos de utvalda emojisarna var generellt sett snarlika över urvalen, speciellt för Ljudligt gråtande ansikte, men även för Ansikte med tårar av skratt, medan Glitter påvisade mer individuella skillnader över urvalen. En betydande upptäckt var att det var möjligt att analysera faciala och icke-faciala emojisar på samma sätt.

Emojier har kommit att bli en stor del i hur vi interagerar med varandra, både online och offline och dagligen innehåller närmare 40 procent av alla sms i västvärlden en eller flera emojier. 2009 valde Unicode Consortium att implementera emojier i sin standard och därefter valde Apple som första kommersiella företag att lägga till emojier i sitt tangentbord. Tidigare undersökningar har delade meningar om huruvida det är en skillnad i användandet av emojier mellan yngre och äldre åldersgrupper. Forskningen har främst fokuserat på användningen av emojier online i sociala kanaler, därav finns det bristfällig forskning om hur emojier upplevs i en interaktion som sker offline. Syftet med denna studie är att undersöka hur emojier upplevs offline via sms i iOS gränssnitt av emojier, detta görs genom en jämförelse mellan två åldersgrupper: 20–30 år samt 50–60 år. Studien har också syftet att undersöka möjliga förbättringar till iOS gränssnitt av emojier för att främja god användbarhet. Studiens kvalitativa ansats innebär ostrukturerade observationer och semi-strukturerade intervjuer. Resultaten visar på både likheter och skillnader mellan åldersgrupperna om hur de upplever emojier i en interaktion som sker via sms. Det framkommer också brister i användningen av gränssnittet som motverkar en god användbarhet där informanterna får ge förslag till en förbättring av gränssnittet. / Emojis have become a major part of how we interact with each other, online as well as offline and almost 40 percent of all text messages in the Western world contains one or more emojis. In 2009, the Unicode Consortium chose to implement emojis in their standard which entailed that Apple became the first commercial company to add emojis to their keyboard. Previous studies have different opinions on whether or not there is a difference in the use of emojis between younger and older various age-groups. Former studies have mainly focused on the use of emojis in social channels online, however, there is little research on how emojis are experienced in an offline interaction. The aim of this study is to investigate how emojis are experienced offline through text messages in iOS interface of emojis, this is done by comparing two age-groups: informants between the ages of 20-30 and 50-60. Moreover, this study aims to explore the possibilities of improvements of the iOS interface of emojis in order to further improve user experience. The qualitative approach of the study involves unstructured observations and semistructured interviews. The results show both similarities and differences between the age-groups on how they experience emojis when interacting through text messages. It also appears shortcomings in the use of the interface which undermine good usability.

Emojis are useful and efficient tools in computer-mediated communication. The present study aims to find out how English-speaking Twitter users employ five specific emojis, and if they utilize them for the same pragmatic functions. The five emojis were chosen based on earlier research on the subject. One of them was deemed unambiguous and four were deemed ambiguous in previous studies. To investigate whether these emojis are ambiguous and if they are used for several pragmatic functions, a corpus was made by collecting tweets from Twitter. 100 tweets were gathered for each emoji: 50 from New York and 50 from London. Each tweet was analyzed in order to see what function the emoji served in each tweet. Another objective was to find out if cultural differences had any importance for the pragmatic function of the emojis. Three of the four emojis that had been deemed ambiguous by previous research were considered to be ambiguous in the present study as well, as they displayed a multitude of different pragmatic meanings. The single emoji that was considered to be unambiguous by previous research, was used in a consistent manner in the present study, which confirmed the theory that it truly is unambiguous. The results also showed that cultural influences do play a role in how people use emojis for different pragmatic functions. / Emojis är användbara och effektiva verktyg i digital kommunikation. Denna undersökning syftar till att ta reda på hur engelsktalande Twitter-användare använder fem specifika emojis, och om de utnyttjar dem för att förmedla samma pragmatiska funktioner. Fem emojis valdes utifrån tidigare forskning i ämnet; en av dem ansågs entydig och fyra ansågs tvetydiga i tidigare studier. För att undersöka om dessa emojis är tvetydiga, och om de används för flera pragmatiska funktioner, gjordes en corpus genom att samla in tweets från Twitter. 100 tweets samlades in för varje emoji; 50 från New York och 50 från London. Varje tweet analyserades för att se vilken funktion emojin hade i varje tweet. Ett annat syfte var att ta reda på om kulturella skillnader har någon betydelse för vilken pragmatisk funktion emojin tjänar. Tre av de fyra emojis som i tidigare forskning ansetts vara tvetydiga kan betraktas som tvetydiga även i denna studie, eftersom de visade på en mängd olika pragmatiska betydelser. Den emoji som ansågs vara otvetydig i tidigare forskning visade sig användas på ett konsekvent sätt även i denna studie, vilket bekräftar teorin om att den verkligen är entydig. Resultaten av denna studie visade även att det finns en kulturell påverkan på hur människor använder emojis för olika pragmatiska funktioner.

Emojis är ett digitalt uttryckssätt baserade på smileys och emoticons som introducerades i smarta telefoner under 2011 och har sedan dess blivit en integrerad del av många människors vardagliga kommunikation. De används också i politisk kommunikation på sociala medier på samma sätt som en del i ett modernt uttryckssätt. Den här undersökningen tittar på 557 emojis i 300 inlägg gjorda av tre ledande politiska partier – Høyre i Norge, Socialdemokraterna i Sverige och Venstre i Danmark. Syftet är att förstå vilken funktion emojis har i förhållande till texten och bilden i inlägget. Med utgångspunkt i Goffmans gestaltningsteori görs en kvantitativ översiktsskapande analys av 300 inlägg där alla emojis placeras i en av Fairhursts gestaltningsteknik baserat på vilken funktion de har i inlägget. I en djupare analys undersöks 15 inlägg där alla emojis analyseras utifrån teorierna gestaltningsteknik, polysemiskt objekt och positionsvärde. Emojis används av alla tre partier på liknande sätt och alla tre partier delar en likadan gestaltningsteknik bland de topp tre vanligaste. Främst är de ett substitut för mellanmänsklig kommunikation men sällan svårtolkade. Eftersom alla partier använder emojis på ett liknande sätt kan det ses som en medialisering i förhållande till sociala medier, snarare än en utveckling utifrån en nationell kultur. / Emojis is a digital expression based on smileys and emoticons that were introduced in smartphones during 2011, and has since then become an integrated part with peoples every day communication. They are also used in political communication on social media as part of a modern expression. This is an examination of 557 emojis in 300 Instagram post made by three leading political parties – Høyre in Norway, Socialdemokraterna in Sweden and Venstre in Denmark. The overall purpose is to understand what function the emoji have in the Instragram text and picture context. This is a quantitative examination starting in the Goffman framing theory were 300 Instagram posts are analyzed and the emojis are assigned a Fairhurst framing technique based on its function in the post. It’s also a qualitative analysis of 15 Instagram posts were the containing emojis are analyzed from the theories framing technique, polysemic object and position value. Emojis are used in similar ways by all the parties and they share one framing technique on their top three used techniques. The emoji is used as a substitute for nonverbal communication in the posts and are seldom hard to understand. The usage can be seen as a result of medialization in relation to social media rather than a development from a national culture.

I uppsatsen har behandlats vilka förutsättningar det finns enligt svensk rätt för avtalsbundenhetatt uppstå genom kommunikation baserat på emojier. För att uppnå uppsatsens syfte har utretts(1) hur avtalsmekanismen fungerar traditionellt och digitalt, (2) om det finns tillbörligaalternativa former för avtalsslut, (3) hur emojin ter sig som tolkningsdata för avtalsbundenhetoch (4) om avtalstolkning kan reda ut eventuella svårigheter i att tolka emojin. Eftersom svaretpå uppsatsens syfte ej har gått att finna direkt i rättskällorna har endast svarsförslag kunnatpresenteras. I diskussonen har redogjorts för att att emojin som bärare av data, med en vissosäkerhet för tydlighetsrekvisitet, tycks kunna uppfylla rekvisiten för rättshandlingar. Vidarehar föreslagits att avtalstolkning hjälpa till att fylla ut eventuella hål i förståelsen. Vidare harsvarsförslaget beskrivit att det verkar finnas utrymme för att kommunikation med emojier kanleda till avtalsbundenhet och att om konkludent handlande eller konkludent handlande ikombination med passivitet föreligger ökar den möjligheten ytterligare.

This study investigates the understanding of emoticons and emojis used in text messages. Theaim of this study is to determine whether there is a universal understanding of emoticons andemojis, which is important considering the number of people using them every day whensending text messages. Many studies have been made of communication via text messagesand the usage of emoticons and emojis, but no study has focused on the interpretation of thesymbols and the importance of the context.For the purposes of this study, a questionnaire was completed in an uppersecondary school (Swedish gymnasium) in Stockholm, during normal school hours inNovember 2014, by 90 16-19 year old students. The result was then analysed through a‘Relevance Theory’ perspective, and in the light of the works of, amongst others, Saussure,Peirce and Thomas.The result revealed that, for the interpreter of a text message, it is important thata textual context is established, in order for the interpreter to be able to understand what theemoticons or emojis used in text messages mean. The result also showed that the emoticonsand emojis do not have a meaning in themselves and that they can have different meaningsdepending on the situation, and the mood or the person for whom the message is intended.

Emoijs kan berika och tydliggöra digital kommunikation, samtidigt som de även kan skapa missförstånd och försämrade relationer. Hur emojis används i en arbetslivskontext är även relativt outforskat. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka användningen av och inställningen till emojis i kommunikation på arbetsplatser. Med ett bekvämlighetsurval (n = 243) genomfördes en enkätundersökning. Resultatet visade att emojis nästan aldrig används i arbetsrelaterad kommunikation, men när de väl används verkar det främst ske i kommunikation med personer man har en nära relation med. Resultaten visar också att det finns generellt goda inställningar till emojianvändning i arbetslivskommunikation. Möjliga förklaringar till detta kan vara att den informella naturen hos emojis gör dem opassande i viss arbetslivskommunikation, samtidigt som de potentiellt kan vara användbara för att stärka relationer mellan kollegor.

Since 1990, the usage of emojis has increased and become a part of our everyday communication.The ambiguous nature of emojis has been shown by multiple previous studiesbut there is a qualitative gap in research of what the meaning of these emojis are. On thesocial media app TikTok emojis, in combination with written text, are used by users of theapp to communicate with each other, and the content creators, via the comment sectionof videos. This study researches in which laughable context specific emojis, representinglaughter, appeared. Laughter has always been a part of human communication and was previously referredto as being a way of showing agreement. Laughter was a way to give a preferred answer toa humorous situation. Later research has expanded this claim to other dimensions wherelaughter is not only a response to humor, but also a way of making dispreferred answersagreeable. Laughter is a way of affiliation and is a quick way to establish a relationshipwith another person. This study collected thirteen examples from the comment section on the digital app,TikTok. All examples were related to laughter and contained at least one emoji. To beselected as an example, the original comment also needed a direct response. All exampleswere analysed with multimodal interaction analysis. When preforming the analysis, thefocus was recipient design, preference, common ground and affiliation. In line with previous studies, the results confirm the ambiguous nature of emojis butalso that laughter can be represented in many different ways. One meaning found wasgenuine, hysterical laughter which was represented by both face with tears of joy emojiand rolling on the floor laughing emoji. Another meaning found was the embarrassinglaughter context where the comment creator is looking for someone to relate to the loudlycrying emoji and the grinning face with tear of sweat emoji were present. The skull emojiwas used in context where the laughter was some what hysterical and the context wasfunny, but there was serious truth behind the laugh. The amount of emojis used makes adifference in meaning but also how the text that the emojis are related to in the comment isexpressed. This study contributes to the field of internet linguistics and conversation analysis andcould hopefully give more insight to the digital communication of today.

The purpose of this study is to investigate how the Green Party, which is a part of the Swedish parliament, uses emojis on Instagram. In addition, the study examines whether the usage has increased or not during the time period 2014-2021. The thesis also aims to find out how the use of emojis affects media users' perceptions of the message. Lastly, the study intends to find answers about the effect emojis have on media use, if emojis generate engagement in the form of likes and comments. To understand and analyze the purpose of this thesis, we have used Stuart Hall's theory of encoding/decoding. We have also discussed political communication based on the mediatization of politics through media logic and social media logic. The material collection is based on two methods, quantitative content analysis and questionnaire survey.  The findings of the study showed that the Green Party’s use of emojis had increased between the time period 2014-2021. Further on it was shown that the use of emojis increased in relation to likes and comments which indicates that emojis generate engagement. The study also displayed that the chances of a media user to perceive a message in a positive and humoristic way enlarge significantly by the use of emojis.  The thesis offers an understanding on how the Green Party have changed their political communication over time and also highlights the power of using emojis on Instagram.