I denna studie undersöktes vilken betydelse relationell kompetens ges i styrdokumenten för lärarutbildningar i Sverige. För att besvara studiens forskningsfrågor undersöktes hur relationell kompetens framskrivs i utbildningplaner och kursplaner i de grundlärarprogram med inriktningen f-3 som, via Antagning.se, var sökbara med start höstterminen 2020.    Totalt undersöktes nitton grundlärarprograms utbildningsplaner och kursplaner, genom kvalitativ och kvantitativ analys, utifrån Aspelins definition av relationell kompetens som bestående av delkompetenserna kommunikativ kompetens, differentieringskompetens och socioemotionell kompetens. Dessutom gjordes en jämförelse av andelen av delkompetenserna i kursplanerna, vilka kategoriserats efter kurskärna. Studien motiveras av Aspelin och Jonssons (2019) studie som visar på behov av att utveckla lärares kunskap och förståelse kring relationell kompetens. Dessutom pekar resultaten i Nordenbo, Søgaard, Tiftikçi, Wendt och Østergaards (2008) studie mot att relationell kompetens, jämte didaktisk kompetens och ledarskapskompetens, är av central betydelse för lärares framgång. I syfte att besvara denna studies forskningsfrågor, tar studiens teoretiska ansats avstamp ur Bengtssons (1997) och Brantes (2016) beskrivning av didaktik, närmare bestämt allmändidaktikens vad-fråga. Dessutom används Aspelin och Perssons (2015b) definitioner av relationell pedagogik för att kartlägga området. Utifrån Aspelins (2018) definitioner av delkompetenserna av relationell kompetens, skapades sedan ett analysverktyg som användes för att analysera framskrivningen av delkompetenserna av relationell kompetens i grundlärarprogrammens utbildningsplaner och kursplaner. I analysen av både utbildningsplanerna och kursplanerna framkom ett mönster som verkar tyda på att socioemtionell kompetens är den delkompetens som  framskrivs mest och differentieringskompetens är den som framskrivs minst. Resultaten i analysen visar också på skillnader av relationell kompetens i de olika utbildningsplanerna och i de olika kursplanerna. Dessutom framkom skillnader i jämförelsen av relationell kompetens i de olika kurskärnorna. Slutsatsen utifrån studiens resultat är att blivande lärares utbildning i relationell kompetens kan variera stort beroende på var de valt att gå sin utbildning. Ur ett större perspektiv inverkar det på möjligheterna att, ur ett likvärdighetsperspektiv, kunna erbjuda en skola för alla. Avslutningsvis konkluderas att mer forskning av lärares utbildning i relationell kompetens behövs, liksom det finns behov av mer forskning av lärarutbildares relationella kompetens.

Syftet med vårt arbete är att undersöka om man med hjälp av metoderna ”Det är ditt val” och ”Livsviktigt” kan skapa ett klassrumsklimat där alla elever kan trivas och utvecklas. Vi vill ta reda på varför man valt att arbeta med dessa metoder på våra partnerskolor och hur elever och lärare upplever detta arbete. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och det material som finns att tillgå, har vi undersökt hur de arbetar med ”Det är ditt val” respektive ”Livsviktigt”. Det vi fann presenteras under sex olika rubriker där vi bl.a. ger svar på informanternas syn på arbetsro, belöning och straff och hur de upplevt arbetet. Vi har kommit fram till att elever och lärare är övervägande positiva, både till arbetet med metoderna och till den förändring de har bidragit till i och utanför klassrummet. Vi anser att båda metoderna fungerar att använda i det förebyggande värdegrundsarbete som landets grundskolor, enligt Lpo 94, ska ägna sig åt.

I förskolans läroplan framgår förskollärares ansvar att stötta barns emotionella utveckling. Syftet med studien var att öka kunskapen kring hur pedagoger i förskolan arbetar med barns emotionella kompetens. Studien bygger på tre fokusgruppsintervjuer med totalt elva pedagoger och den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att pedagogerna strävar efter ett förhållningssätt som tillåter alla känslor och stöttar barnen att förstå, uttrycka och hantera dessa. De upplever att de har möjlighet att utveckla barns emotionella kompetens som möjliggör för barnen att bli trygg i sin identitet och stärka sin självkänsla. Samtidigt upplever pedagogerna många olika svårigheter i arbetet med barns känslor, till exempel att stötta individen samtidigt som de ska se till hela barngruppen. Slutsatsen är att arbetet pågår ständigt i pedagogernas förskoleverksamhet och att deras kommunikation fungerar som ett redskap för barnens utveckling och lärande.

Den här litteraturstudien syftar till att undersöka hur förskolepersonalens känsloreglering och strategier för att arbeta med känslor kommer till uttryck i aktuell forskning. Litteraturstudien ämnar även att ta reda på hur forskningen kan användas i förskolepersonalens yrkesroll. Genom att framhäva neuroplasticitetens potential, visar resultatet på omgivningens, interaktioners och tidiga erfarenheters påverkan på emotionell utveckling. Detta blir alltså en möjlighet för förskolans personal att ta tillvara i verksamheten. Förskolepersonalens egna emotionella kompetens och känsloreglering får konsekvenser för bemötandet av barn i förskolan, vilket leder till att de är viktiga förebilder för emotionell utveckling. Resultatet visar också att ett samarbete mellan förskolepersonal och familjer är relevant för att gynna barns emotionella utveckling. Ytterligare ett resultat är vikten av att förskolepersonalen har en förmåga att hantera motgångar, stress och negativa känslor i sin yrkesroll. Emotionell kompetens hos förskolepersonalen och en medvetenhet kring känslor och neuroplasticitet är förutsättningen som växer fram i den här studien. Behovet av mer utbildning och kompetensutveckling kring emotionell kompetens syns också i studiens resultat.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka om positiva förändringar och inre resurser utvecklas för intagna under en 30 dagars Ignatiansk klosterretreat på en av Sveriges högsäkerhetsanstalter. Deltagarna var dömda män i åldrarna 23 – 55 år med straff på fyra år till livstid. Studien har tillämpat en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av deltagare och personal, observationer och dokumentanalyser. För ytterligare djuplodande kunskaper och information har studien också använt sig av ett autoetnografiskt perspektiv för att undersöka upplevelser och förändringsprocesser från retreaten. Resultaten påvisade att deltagarna utvecklat och förstärkt inre resurser, som emotionell kompetens, inre styrka och en positiv andlig utveckling. Resurserna har vidare legat till grund för den positiva posttraumatiska personlighetsutveckling deltagarna uppvisade. Slutsatserna i studien är att deltagarna erhåller en ökad positiv framtidstro och ökad reflektion över värderingar och vad som är viktigt i deras liv. Upplevelsen av retreaten resulterade i viktiga livsstilsförändringar och resurser för fortsatt främjande av personlighetsutveckling för framtiden.

Government reports and investigations state that an increasing number of students are in need of additional support in upper secondary school. The Upper Secondary Education Inquiry from 2015 states that everyone in the school is responsible for supporting students in need of special support. School librarians therefore have a responsibility to support these students. However, the education in library and information science do not provide librarians with any knowledge about pedagogical work for students with disabilities. The purpose of this thesis is therefore to investigate which competencies are important in school librarians' pedagogical work for high school students with disabilities, how they have been acquired and which competencies they consider to be lacking and want to develop. To answer the questions, five school librarians were interviewed. The interviews were coded and then divided into themes. The results were analyzed using Ellström's definition of competence, skills development and Goleman's theories of emotional intelligence. The study concluded that important competencies in relation to pedagogical work for students with disabilities constitute: technical competencies, reading level competence, pedagogical competence and competence about how interact with students and educators. All competencies also include personal and social competencies that are interdependent. The informants have acquired their skills through both informal and formal measures. They feel that they lack diagnosis-related competence and special educational competence. They also want more practical experience.

Syftet med denna studie var att undersöka om eleverna känner sig trygga i skolan och i klassrummet. Enkäten formulerades utifrån påståenden om huruvida eleverna känner sig trygga i skolan, i klassrummet och på rasten.Vi valde en kvantitativ metod i form av två enkäter med 44 påståenden och fyra färdiga svarsalternativ. Enkäten utfördes av 85 elever och fyra lärare i skolår sex på två skolor från olika områden i staden. Insamlade data bearbetades både kvantitativt och kvalitativt och vi gjorde jämförelser mellan skolor, kön och klasser, men studerade även skillnader och likheter mellan lärarens och elevernas svar. Studien visade att en klar majoritet av eleverna känner sig trygga både i klassen, i skolan och på rasten. Vi såg en markant skillnad mellan de båda skolorna och i en av klasserna skiljde sig lärarens uppfattning från elevernas på flera punkter. Vårt resultat visar på att läraren är viktig för elevens känsla av trygghet och att det är väl värt att satsa på att bygga upp en relation med sina elever. Vad gäller flickors och pojkars olika uppfattning konstaterade vi att flickorna inte känner sig sedda i samma utsträckning som pojkarna, samt att jämställdheten är betydligt högre på den centralt belägna skolan. Vi såg ett tydligt samband mellan trygghet och trivsel och konstaterade även att eleverna är bättre på att stärka varandras självförtroende än varandras självkänsla. Eleverna verkar däremot inte vara medvetna om vad de arbetar med på lektionerna som tränar social och emotionell kompetens.

Mitt mål är att jobba med ett produktkoncept mot förskolan och skapa en leksak som välkomnar utforskande av känslor. Min önskan är att pedagoger och barn medvetet ska använda leksaken till att öppna upp dialog om känslor. Lek är en grundläggande rättighet, och viktigt för barns emotionella utveckling då de genom lek utvecklas emotionell, socialt, fysiskt och psykiskt. Att hantera sina känslor kräver träning och det är inte alltid så enkelt. Barn måste lära sig detta i tidig ålder då de är emotionella och låter känslorna styra väldigt mycket, så finns det också ett behov att lära sig att kontrollera och hantera känslorna.  Min förhoppning är att skapa en leksak som kan tas emot i förskolan och användas av barn och pedagoger för att tillsammans arbeta mot en mer social hållbar framtid. Desto mer träning barn får i de emotionella, desto mer förberedd och kunskap har de kring de bitarna som senare kan visa sig vara hjälpsam i deras sociala värld. Men som jag även upptäckte så kan det även påverka barnens akademiska kunskaper. Som förälder vill man sitt barns bästa, och ge dem den kunskap och verktyg man kan så att de ska vara rustad för livet i den mån som är möjlig. Man vill att de ska må bra, ha det bra och inte ha det kämpigt eller tufft. Med mitt arbete vill jag, och hoppas att jag kan ge ett verktyg som kan hjälpa barn att prata om känslor, och i det få en förståelse och lära sig hantera dem också. Syftet med mitt arbete är att ta fram leksaker som tillåter förskolebarn att utforska och leka med känslor