Syfte: Studiens syfte var att undersöka vad patienterna har för upplevelser av sjukvården, samt vilka förbättringar de föreslår. Metod: Undersökningsgruppen bestod av 50 patienter som svarat på de öppna frågorna i en nationell patientenkät. Svaren analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av materialet resulterade i fem kategorier och elva underkategorier. De fem kategorierna bestod av: bemötande, sjukhusmaten, vårdmiljön under sjukhusvistelsen, in- och utskrivning samt väntetider under vårdtiden och samarbete mellan professioner. Patienter som vårdades inom slutenvården ansåg att det bemötande de erhöll i huvudsak varit gott, men att det förekom vissa negativa attityder som bör förändras till det bättre. Förbättringar av måltider och sjukhusmiljön önskades, dessa områden upplevdes otillfredsställande. Vidare föreslogs förbättringar rörande information och kommunikation. Dessa två faktorer spelade, enligt patienter, roll för hur trygga de kände sig inom vården. Väntetiderna upplevdes vara alltför långa och patienterna önskade att dessa ska bli kortare. Slutsats: Patienterna i denna studie hade både positiva och negativa upplevelser av slutenvården, samt föreslog förbättringar på ett antal områden. Detta resultat, samt framtida patientundersökningar, kan vara ett underlag för sjuksköterskors kvalitetsförbättringsarbete i den kliniska verksamheten då det identifierar områden i behov av förbättring. / Aim: The aim of this study was to examine patients’ experiences of health care, and which improvements they propose. Method: The study group consisted of 50 patients who answered the open-ended questions in a national patient satisfaction questionnaire. The patients’ answers were analyzed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in five categories and eleven subcategories. The five categories were:  social interaction with staff, hospital food, hospital environment during the stay, admission, discharge and delays and collaboration with other professions. Patients who received hospital care generally considered themselves treated well by staff, but some experienced negative attitudes from staff which leaves room for improvement. Other areas considered dissatisfying were the hospital food and the hospital environment. Furthermore, suggestions were made concerning the improvement of information and communication. These factors, according to patients, affect whether they feels safe or not when receiving health care. Patients also expressed that waiting times and delays were too long, and ought to be shortened. Conclusion: Patients in this study had both positive and negative experiences of their hospital stay. They suggest improvements in several areas. These results, together with future patient satisfaction surveys, can develop a basis for nurses to improve the quality of care in clinical practice since they identify areas in need of improvement.

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur och i hur stor utsträckning chattspråket påverkar ungdomars skriftspråk. Då chattspråket ofta är svårt att särskilja från ungdomsspråket behandlas även ungdomsspråkets inverkan på skriftspråket. En följdfråga är om ungdomar har förmågan att inse när det är viktigt att använda korrekt standardspråk och när det passar att använda ett mer avslappnat språk. Skrivandet undersöks både i skolan och på chattspråkets rätta forum, Internet. Enkäter lämnades ut till svensklärare som besvarade frågor om förekomsten av chattspråk och ungdomsspråk, och ett av Sveriges mest välbesökta Internetcommunity för ungdomar besöktes. Dessutom gjordes elevtextundersökningar. Alla undersökningar har gjorts både 2004 och 2008 vilket tillåter en jämförelse mellan chatt/ungdomsspråkstendenser med fyra års mellanrum. Undersökningen visar att chatt/ungdomsspråket har inflytande över ungdomars skriftspråk men även att många elever har förmågan att kodväxla.

I detta arbete undersöks vad pedagogerna i förskolan har för kunskap och intresse gällande biologi, samt hur de arbetar med ämnet i verksamheten. För att få svar på dessa frågeställningar i studien har metoden enkäter använts, där sammanlagt 88 pedagoger deltog i undersökningen. De fick frågor om sin egen inställning till biologi och hur de arbetar med ämnet. Resultatet visade att ungefär hälften av respondenterna uppgav att de inte arbetade med alla områden inom biologi den pågående terminen, fokuset var främst på djur och natur. Det var viktigt för respondenterna att utgå från barnens intresse, samtidigt som det fanns ett fokus på vad de själva var intresserade av och hade kunskap kring. / The purpose of this study is to investigate the preschool teachers knowledge and interest in biology and how they teach the subject. To answer my questions in this study, I used the survey questionnaire. A total of 88 preschool teachers responded to the survey. They answered questions about their own views regarding biology and how they teach the topic. Results showed that approximately half of the participants mentioned that they did not teach, in equal terms, all areas of biology, the focus was primarily on the areas of animals and nature. It was important for the teachers to consider the children’s interest, and they focus on what they themselves were interested in and had knowledge about.

I detta arbete undersöks vad pedagogerna i förskolan har för kunskap och intresse gällande biologi, samt hur de arbetar med ämnet i verksamheten. För att få svar på dessa frågeställningar i studien har metoden enkäter använts, där sammanlagt 88 pedagoger deltog i undersökningen. De fick frågor om sin egen inställning till biologi och hur de arbetar med ämnet. Resultatet visade att ungefär hälften av respondenterna uppgav att de inte arbetade med alla områden inom biologi den pågående terminen, fokuset var främst på djur och natur. Det var viktigt för respondenterna att utgå från barnens intresse, samtidigt som det fanns ett fokus på vad de själva var intresserade av och hade kunskap kring. / The purpose of this study is to investigate the preschool teachers knowledge and interest in biology and how they teach the subject. To answer my questions in this study, I used the survey questionnaire. A total of 88 preschool teachers responded to the survey. They answered questions about their own views regarding biology and how they teach the topic. Results showed that approximately half of the participants mentioned that they did not teach, in equal terms, all areas of biology, the focus was primarily on the areas of animals and nature. It was important for the teachers to consider the children’s interest, and they focus on what they themselves were interested in and had knowledge about.

Det finns ett ökat problem med att färre personer väljer att delta i enkätundersökningar, både vad gäller webbenkäter och traditionella postenkäter. En möjlig lösning på problemet skulle kunna vara att ta tillvara på det faktum att det blir allt vanligare att personer väljer att använda sig av mobila enheter för att lösa vardagssysslor. Kanske kan man bättre använda sig av den tekniska utvecklingen och samhällsutvecklingen som allt mer går över till digitala lösningar och på så sätt bidra till ett ökat deltagande i enkäter. Denna uppsats har undersökt om det är möjligt att använda tekniken kontextmedvetenhet för att skapa mobilanpassade enkäter. Detta genom att tillverka en prototyp av en mobilapplikation som kan skicka frågor till smartphones beroende på dess position. Det är möjligt genom mobila enheters egna GPS-mottagare. Enligt den utvärdering som utförts finns det tecken på att användaren upplever det lättare att svara på frågor genom denna prototyp än deras tidigare upplevelser. Dessutom visar resultatet att funktionerna i vår kontextmedvetna prototyp fungerar så som önskat.

Bakgrund: Sjuksköterskestudenter behöver stöd i, och förberedelse för att vårda patienter iett Palliativt skede. Vård i livets slut är ett prioriterat område. Sjuksköterskestudenternasmöte med död och döende har beskrivits väcka känslor av rädsla och ångest. Vård i livetsslutskede har visat sig ha en liten plats inom sjuksköterskeutbildningen. Studiens författarevill därför belysa vikten av att sjuksköterskeutbildningen lägger mer vikt vid undervisningkring palliativ vård. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattning av attmöta patienter i ett palliativt skede. Metod: Studien använder sig av en kvalitativinnehållsanalys med en enkätundersökning där 75 sjuksköterskestudenter i från termin trebesvarade fyra påståenden i fritext. Resultat: Resultatet redovisas med två kategorier;Sjuksköterskestudenters kunskap och erfarenhet och att vara etisk korrekt genom att visaempati vid vård i livets slut. Utifrån kategorierna skapades underkategorier angåendesjuksköterskestudenternas uppfattning av att möta patienter i ett palliativt skede. Slutsats:Erfarenheter kan vara både positiva och negativa. Att kunna vårda svårt sjuka och döendepatienter är något som förväntas av sjuksköterskor oavsett arbetsplats. Det har i ett flertalstudier påvisats att sjuksköterskestudenter behöver stöd för att kunna vårda patienter i ettpalliativt skede då det kan väcka starka känslor hos sjuksköterskestudenten. / Background: Nursing students need the support to be prepared to nurture patients in apalliative stage. End-of-life care is a demanding area. The student's encounter with death anddying has been described as causing feelings of fear and anxiety. Care at the end of life hasbeen shown to have been a small part of nursing education. The author of this study,therefore, wishes to highlight the importance of nursing education putting more emphasis onteaching about palliative care. Purpose: The purpose is to describe nursing students'perception of meeting patients in a palliative stage. Methodology: The study uses aqualitative content analysis with questionnaire survey in which 75 students from the thirdterm can answer four statements in free text. Result: The results is presented with twocategories; Nursing students knowledge and experience lead to a profession and beingethically correct by showing empathy for care at the end of life. Based on the categories,subcategories were created that describe in more detail the students' perception of meetingpatients in a palliative stage. Conclusion: The experiences can be both positive and negative.Being able to care for severely ill and dying patients is something that is expected of nursesregardless of the workplace. It has been demonstrated in a number of studies that nursingstudents need support in order to care for the patients in a palliative phase as it can bringstrong feelings to the student.

Uppsatsens syfte var att undersöka pedagogers uppfattning om teknik och hur de arbetar med både analog och digital teknik i verksamheten. Samt hur deras syn och förhållande till teknik påverkar hur de undervisar i teknik och vad eventuella skillnader kan bero på. Studien har två olika delstudier, en kvantitativ enkätstudie och en kvalitativ intervjustudie, som tillsammans besvarade syftet. Barn ska få en likvärdig utbildning oavsett förskola och pedagoger behöver ha en positiv attityd gällande teknik och digitala verktyg för att detta ska kunna ske. För att en pedagog ska kunna undervisa i teknik krävs det att personen har positiv attityd, kunskaper och självförtroende för sin undervisning. Det finns faktorer som hindrar deras arbete med teknik, dessa är bland annat bristande kunskaper och vårdnadshavares åsikter. Till hjälp i vår analys och diskussion utgår vi från en attitydmodell, självförtroende och väg-målteori, där pedagogerna ska vara effektiva ledare. Studiens resultat visade på att de flesta av de svarande hade tillräckligt med kunskaper inom teknik för att kunna undervisa i det men att alla undervisade på olika sätt och saker. Vi fann att lagstiftningar som exempelvis GDPR kan vara en hindrande faktor i teknikarbetet på förskolorna. Viktigt verkar också vara att bli erbjuden vidareutbildning för att kunna få bättre kunskaper och självförtroende och därmed kunna erbjuda en varierad teknikundervisning. Slutligen upptäcktes att man med fördel kan undersöka den analoga och digitala tekniken var för sig. Vår studie utgick från pedagogers egna uppfattningar om ämnet teknik och vi skulle tycka att det vore intressant i fortsatta studier att undersöka deras faktiska agerande. Att med etnografiska studier undersöka om de agerar på samma sätt som de själva upplever att de gör i teknikundervisning.

The purpose of this study is to conduct a quantitative overview of public librarians' genre knowledge of fantasy and examine how the genre is presented and linked to literature mediation activities. The fantasy genre is somewhat undefined and previous studies show that there is no common or accepted definition of the genre fantasy. Depending on a librarians' knowledge of the genre, the genre's location and exposure in the library are greatly affected. This study is based on the following questions: How do the librarians' genre knowledge affect literature mediating activities at the library and how is the genre presented in the library? What characteristics and distinctive features do public librarians in Västra Götaland County associate with the genre of fantasy? An online survey was conducted with 90 librarians. The analysis of the answers recorded from the survey is based on theories about literature mediation and genre knowledge. Our results show that librarians have a general knowledge of fantasy based on their answers concerning what characterizes the genre through distinctive features and elements. In our analysis, we conclude that genres can "borrow" each other's attributes, elements and features without a book or other media necessarily being classified as a particular genre. It was also concluded that the librarians based on their genre knowledge can implement fantasy elements in their literature and reading promotion activities.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare planerar sin religionsundervisning, hur de tolkar kursplanen, samt att lyfta fram deras tankar och pedagogiska strategier gällande sitt arbete. Metoden vi använde oss av var kvalitativa intervjuer med lärare som fick berätta om sina egna erfarenheter över arbetet med religionsundervisning. Till vårt arbete använde vi oss även av enkäter som fick fyllas i av eleverna i årskurs 9 av respektive lärare. Elevenkäterna hjälpte till att visa hur eleverna uppfattar sin religionsundervisning, och dessa tillsammans med intervjuerna lyfte fram fyra olika teman som arbetet är uppdelat efter. Genom att använda oss både av intervju och enkäter fick vi insamlat material för att kunna analysera och få svar på våra frågeställningar.

Abstract in Swedish