Syftet med denna studie är att synliggöra hur verksamma lärare och blivande lärare förelever i de yngre åldrarna resonerar kring stavning och stavningsundervisning. För attundersöka detta har metoderna kvalitativ, semistrukturerad intervju och webbenkätanvänts. Totalt har fem stycken verksamma F-3 lärare intervjuats, varav två genompersonlig intervju och tre via telefon. I webbenkäten, som riktade sig till lärarstudentersom läser grundlärarutbildningen med inriktning mot grundskolans årskurs F-3, har 50studenter deltagit. Sammantaget visar resultatet av intervjuerna att lärarna menar attelever lär sig stava genom ett lustfyllt arbetssätt som involverar språklekar, ljudning,läsning, skrivning samt samtal om stavning. Lärarna utgår ifrån eleven, dennes mognad,kunskapsnivå och intressen i sin stavningsundervisning. Enkätundersökningens resultatvisar att majoriteten av de deltagande studenterna är osäkra på hur de didaktiskt kanbedriva undervisning gällande stavning. Resultatet visar även på studenternas osäkerhetkring sina ämneskunskaper gällande stavning. Flera studenter beskriver att de inte vetnär en stavningsundervisning ska bedrivas och en del studenter undrar hur de kan arbetaför att styra bort undervisningen från stavningen.Arbetet kan bidra med hur stavningsundervisning kan bedrivas samt ge information tilllärarutbildare om hur studenter känner inför sin stavningsundervisning och vad dekänner att de skulle behöva veta mer om gällande stavning.

Studien skall belysa vad elever i årskurs tre och lärare har för inställning till utomhusundervisningen och på vilket sätt utomhusundervisningen kan öka elevernas motivation till lärande. Jag har skickat ut enkäter till lärare och elever samt intervjuat 6 barn från en skola i Skåne för att ta reda på min undersökning. Undersökningen ledde fram till rätt lika svar både från lärare och elever. Det positiva med utomhusundervisningen är att det är spännande och nytt för eleverna. Lärare har även talat om varför man inte bedriver utomhusundervisning och det kan bero på att lärarna känner sig otrygga i undervisningssättet och vädret kan även vara ett hinder för utomhusundervisning.

Undersökningens syfte var dels att ta reda på vilken förståelse förskolebarn har om ett par geografibegrepp dels att undersöka hur lärare i förskolan arbetar med geografiska begrepp. Begreppen, väder och årstider, valdes eftersom de är kända för barnen. Barnens förståelse för de valda begreppen undersöktes genom kvalitativa intervjuer. För att ta reda på hur lärarna arbetar med begreppen fick de besvara en enkät. Undersökningen visar att femåringarna har viss förståelse för begreppens innebörd. Denna förståelse bygger på barnens erfarenheter, såväl direkta som indirekta. Genom den praktiska verksamheten har barnen även tillägnat sig en typ av handlingskompetens som visar sig i deras förmåga att klä sig efter väderleken. Lärarna i förskolan anser att begreppen är viktiga. Den undervisning som sker handlar främst om att ge barnen upplevelser av väder och årstider. / Pre-school Children's Comprehension of the Concepts of Weather and Seasons

AbstractSyftet med min studie har varit att få en inblick i hur förskolepersonal, framför allt förskollärargruppen, uppfattar sin egen arbetssituation i förhållande till stress och sjukskrivningar. Detta då sjukskriv¬ningar¬na p.g.a. psykisk ohälsa har ökat snabbt och kraftigt de senaste åren och påverkar för¬ut¬¬sätt¬ningarna för förskolans pedagogiska verksamhet, barns trygghet och omsorg. För att få en fördjupad förståelse av det här problemet har jag använt mig av en kombination av kvalitativ och kvantitativ me¬tod med hjälp av enkätfrågor. Som teoretiska perspektiv i min studie använder jag mig av Karaseks (1990) krav-kontroll-stöd-modell, som behandlar rela¬tionen mellan hälsa och påfrestningar. Resultaten av min studie baseras på 32 besvarade enkäter från pedagoger från nio för-skolor inom Helsingborg. Resultaten från gruppen förskollärare visar att tydliga orsaker till stress utgörs av: hög ad¬mi¬ni¬strativ belastning i förhållande till arbetstiden, känsla av otillräcklighet, icke fungerande strukturer inom organisationen, extra uppgifter/ansvar. När det gäller barnskötare och personal med annat yrke inom förskoleverksamheten är främsta orsakerna till stress: personalfrånvaro, en icke fungerande organisation, för mycket att gö¬ra i förhållande med tiden, extra ansvar/uppgifter, känsla av otillräcklighet och höga ljudnivåer i stora barngrupper. Nyckelord: enkäter, förskollärare, hälsa, kontroll, sjukskrivningar, stress,

2001 startade den nya lärarutbildningen. 2005 tyckte Lars Leijonborg och Jan Björklund att man lika gärna kunde stänga lärarhögskolorna och satsa på universiteten istället. Den nya lärarutbildningen har fått mycket kritik, både av högskoleverket, av pedagoger och av andra. Syftet med mitt examensarbete har varit att ta reda på hur skolledare ställer sig till anställningsbarheten efter avslutade studier inom den nya lärarutbildningen. Detta gjordes genom att jag först skickade ut enkäter till 100 rektorer i Sverige, varav 28 användes i själva studien. Jag har sedan gjort uppföljande intervjuer med fyra av dessa rektorer. Enkäterna och intervjuerna har haft som syfte att ta reda på huruvida lärarutbildningen lever upp till de krav som ställs på studenterna efter examen eller inte. Jag kommer i arbetet fram till att lärarutbildningen inte lever upp till alla de krav som ställs på studenterna när de kommer ut på arbetsmarknaden, varför anställningsbarheten riskerar att bli låg. Jag ger dock förslag på hur blivande lärare kan bli mer attraktiva på arbetsmarknaden och på hur lärarutbildningen skulle kunna reformeras för att bättre passa arbetsmarknaden, bland annat genom ett nytt antagningssystem samt genom nya eller förändrade kurser.

Denna enkätstudie med både kvantitativa och kvalitativa inslag syftar till att få ökad kunskap om hur en tilldelad mentor under introduktionsperioden kan påverka den nya lärarens professionella utveckling. Enligt Skollagen (SFS 2010:800), 2 kapitlet §22, ska en nybliven lärare som examinerats tidigast 2014 ha haft rätt till en introduktionsperiod med tilldelad mentor under sitt första läsår i yrket. Mentorskapet är av betydelse för den nya lärarens professionella utveckling och där ingår aspekter som exempelvis dokumentation, anpassningar och föräldrakontakt. Den valda metoden för studien var enkäter med både slutna och öppna frågor. Resultatet analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv med begreppen scaffolding i den proximala utvecklingszonen, mästare och lärling, väglett deltagande och identitet. Analyserna i studien består av en kvantitativ deskriptiv analys, en kvantitativ bivariat analys samt en kvalitativ tematisk analys. Sammanlagt svarade 122 respondenter, varav 66 hade en tilldelad mentor under sin introduktionsperiod. I enkätsvaren framkom att 46% av respondenterna inte fått en tilldelad mentor. Respondenterna blev tillfrågade om i vilken utsträckning de hade behov av stöd samt fick stöd av en mentor inom olika aspekter som rör läraryrket. De tillfrågades även hur de fått detta stöd för att främja deras professionella utveckling. I resultatet framgår att stödet getts i mycket olika utsträckning och sambanden mellan behoven och stödet de fick är relativt låga, därmed fick lärarna mindre stöd än de behövde. Ändock kan man i de öppna svaren uttyda att de som fått stöd utefter deras behov har fått det främst genom samtal och att ha blivit visade olika tillvägagångssätt. Slutligen kan uttolkas att de som fått ett adekvat stöd av en tilldelad mentor har fått det på ett sätt som gynnat deras professionella utveckling.

<p>Detta arbetets syfte var att ta reda på hur grundskolans kursplan i ämnet svenska synliggörs och tillämpas i undervisningen. För att undersöka detta gjordes en analys av kursplanen i svenska i grundskolan, enkätundersökning, intervjuer och observationer genomfördes. Enkätundersökningen hade tio informanter, två lärare intervjuades och observationerna gjordes på två lektioner.</p><p>         I resultatet framkom att lärarna som deltog i enkätundersökningen ansåg att kursplanen i svenska i grundskolan var något positivt. De nackdelar som kom fram var att kursplanen ansågs som ”luddig” och att den borde konkretiseras något. Alla lärare använde sig av kursplanen i olika utsträckningar och merparten använde den i all planering och undervisning. Observationerna som gjordes skilde sig åt och den ene läraren hade fler punkter i kursplanen som blev synliggjorda i undervisningen. Något som båda observationerna hade gemensamt var att eleverna fick använda sig av sin fantasi i sina skriftliga arbeten. De fick möjligheten att utveckla och utvidga det redan skrivna för att stärka sina språkfärdigheter.</p><p>         Slutsatsen visar att om lärarna har kursplanen som underlag underlättar det arbetet med planering och undervisning. Även eleverna ska förstå hur kursplanens delar kan förbättra och stärka deras individuella kunskapsutveckling. I kursplanen kan de få tips om vilka mål som behöver uppnås för att eleverna ska kunna få en godkänd utbildning.</p>

Syftet med studien är att analysera och beskriva äldre personers (65 +) syn på hälsa och hälsobeteende. Studien avser också att undersöka huruvida kunskap om hälsofrämjande levnadsvanor styr deras hälsobeteende. Till sist görs jämförelsen om äldre personer (65 +) tänker och agerar på annat sätt än andra vuxna (18 - 64 år) när det gäller hälsa och hälsofrämjande levnadsvanor. Mixad metod har använts för att analysera enkäter och strukturerade intervjuer från studien ”Hälsa och Ansvar”, som utgick från Jönköpings universitet 2011 - 2012. Resultatet visar att möjlighet att fungera i vardagen blir en viktig hälsofaktor för äldre personer men att äldre och andra vuxna inte beskriver hälsa på annat sätt i övrigt. Äldre personer lägger större vikt vid hur de mår än om de har sjukdomar när de bedömer sin hälsa. Det ser inte ut att finnas något samband mellan hur hälsofrämjande levnadsvanor beskrivs och hur kunskapen används i det dagliga livet i någon av åldersgrupperna. Slutsatser: det föreligger en liten skillnad mellan hur äldre och andra vuxna ser på hälsa. Kunskap om hälsofrämjande levnadsvanor ser inte ut att styra hälsobeteende i det dagliga livet. / The purpose of the study is to analyze and describe how elderly people (65+) perceive health and health behaviors. The study also intends to explore whether knowledge about healthy living habits controls their health behaviors. Finally, a comparison is made between how elderly people (65+) think and act as opposed to younger adults (18 - 64 years old) in terms of health and healthy lifestyles. The Mixed Method has been used to analyze the questionnaires and structured interviews from the study "Health and Responsibility" which emanated from the Jönköping University 2011 - 2012. The results show that the ability to function in everyday life becomes an important health factor for elderly people, but elderly and younger adults do not otherwise describe health differently. When assessing their health, the elderly put more emphasis on how they feel than whether they suffer from any diseases.  There does not appear to be any correlation between how healthy lifestyles are described and how the knowledge is used in daily life in any of the age groups. Conclusions: there is a slight difference between how younger and older adults describe health. Knowledge of healthy lifestyles does not seem to control health behavior in daily life.

I denna studie har lärares uppfattningar om bildämnet behandlats genom att belysa frågor om lärarens utbildning, fortbildning och kursplanen i ämnet. Syftet med studien är att studera hur lärare i bildämnet uppfattar att undervisningen har förändrats i och med den nya kursplanen i bild. Studien vänder sig till lärare som undervisar i ämnet bild i årskurs 1–3. Frågeställningarna var inriktade mot lärarens kompetens i bildämnet, vilken fortbildning de får tillgång till, vilka hinder och möjligheter de ser med kursplanen i bild samt vilka yttre och inre ramfaktorer lärarna upplever i bildämnet. En webb-enkät utformades och sändes ut till lärare i Upplandsområdet. Det var 49 lärare som valde att svara på enkäten. Lärare tillfrågades i enkäten om de ville medverka i en intervju. Strukturerade intervjuer genomfördes med tre av lärarna. Resultaten analyserades med läroplansteoretiska verktyg utifrån Dahllöf (1967) och Lundgren (1972). Ramfaktorer som tid, rum och handling användes i analysen. Resultaten visade att bildens ämne har rätt så bra utbildade lärare men trefjärdedelar av dessa har inte fått någon fortbildning. De flesta lärare tycker att kursplanen för bildämnet är bra och tydlig. Lärare arbetat utifrån kursplanen men har svårt att arbeta med områden som visuell kultur, bilden som kommunikativt ämne och variation i materialet. Bildämnet har fortfarande låg status ute på skolorna.

<p>Enkäter används flitigt idag. Spector (1994) menade att endast en liten del av den förklarade variansen i enkäter utgörs av det som önskas mäta. Bryggan mellan respondenten och enkäten är språket. Enligt Whorf-Safir hypotesen styrs våra tankar av språket. Semin och Fiedler (1988) menade att ordklasserna har olika abstraktionsnivåer. Desto högre abstraktionsnivå ju mer rör den sig bort från kontexten resulterande i stereotyptänkande (Gilbert & Malone, 1995). Denna studie undersökte hur olika ordklasser påverkar svar. Huvudstudien var utformad som ett personlighetstest med påståenden. Resultatet uppvisade en skillnad mellan svaren då påståendena innehöll substantiv eller adjektiv. Respondenterna tenderade att instämma mindre då ordet var ett substantiv, något som förklarades med correspondence bias. Resultatet bekräftade tidigare studier. Replikering med engelsk enkät efterlystes.</p>