<p>Hur elever upplever sin fysiska skolmiljö är frågan vi ställer oss i den här undersökningen. Syftet är att undersöka och kartlägga gymnasieelevers upplevelser av den fysiska skolmiljön och hur deras utsagor kommer till uttryck. För att ta reda på detta har vi låtit elever på två gymnasieskolor svara på en enkät med öppna frågor gällande deras syn på deras fysiska skolmiljö och vi har även valt att föra ett samtal med några av dessa elever kring deras upplevelser. Under intervjun förde eleverna samtalet och guidade oss runt på skolan med syfte att beskriva den fysiska skolmiljön fångad ur deras perspektiv. De lokaler/utrymmen som eleverna hade många åsikter om fotograferades av oss i syfte att ge mer djup åt undersökningen då denna undersökning ämnar kartlägga dessa elevers upplevelser kring deras fysiska skolmiljö.</p><p> </p><p>För att kunna kartlägga elevernas upplevelser har vi tittat närmare på tidigare forskning inom detta ämne. Med forskningens hjälp har vi kunnat analysera elevernas upplevelser och utsagor.  Den samlade betoningen av upplevelsen bland eleverna ligger i det termiska och det visuella klimatet i miljön, dessa klimat berör faktorer som temperatur, luftkvalitet och färgsättning och belysning. Eleverna har även påpekat faktorer såsom akustik och ergonomi. Vi anser att elevernas utsagor kan ha stor betydelse för framtida förändringsarbete inom skolans fysiska miljö.</p>

<p>Uppsatsen inleds med att relatera dramapedagogiken till en skolkulturell problematik som handlar om hur det kognitiva angreppssättet fått en slagsida som bearbetar information på bekostnad av meningsskapande. I bakgrunden beskrivs och fördjupas teoretiska perspektiv på dramapedagogik, med hjälp av dess egen forskning men också belyst med korta estetiska, erfarenhetsbaserade, kognitiva, sociokulturella och pragmatiska perspektiv.Den centrala frågan i uppsatsen är vad som är det specifika för den dramapedagogiska undervisningsmetoden i en skolkontext. Tre informanter som både är lärar- och dramapedagogutbildade, intervjuas om sina upplevelser av dramapedagogisk undervisningsmetod, kontrasterad mot skolans generella lärkulturer.Hermeneutisk helhetsanalys sammanställer svaren tematiskt och analyserar med hjälp av den teoretiska bakgrunden specifika aspekter som informanterna berör. Resultatet pekar på att informanterna uppfattar sig använda en hög grad av komplexitet i arbetsmetoden, som följer med interagering, interaktivitet och estetiskt gestaltning, samt ett syfte att skapa mening och insikt på flera nivåer. Det ställer stora krav på pedagogens kompetens, bl a på integrering mellan teori och praktik. Men det ökar möjligheten till integrering och inkludering av fler mänskliga aspekter i lärprocessen, där den förkroppsligande affektiva kognitionen, intuitiv och mental reflektion är accentuerade. Gruppen och kollektivet används som resurs för individen och tvärtom, det öppnar för mångbottnade och mångfasetterade samspel i lärprocessen. Den fiktiva och kollektiva dimensionen spelar en stor transformativ roll. Även en effektiv användning av praktiserade demokratiska värderingar för hantering av pedagogiska utmaningar är märkbar.</p>

<p>I inledningen ställs frågan om vilka beröringspunkter som finns mellan skådespelar- och undervisningskonst. Är beröringspunkterna desamma oavsett lärar- och undervisningsstil?Utifrån tidigare forskning belyses falska motsättningar likaväl som nyanserade och fördjupade kopplingar mellan skådespelar- och dramapedagogroll. Användning av olika teatrala och pedagogiska konventioner problematiseras och fördjupas teoretiskt. För att vidga synen på dramapedagogisk praktik fördjupas teoretiska perspektiv på relationen mellan konventioner, kompetenser och inre förhållningssätt.Studien syftar till att undersöka hur man kan analysera komplexiteten i den dramapedagogiska praktiken med estetiskt baserade referensramar ur ett lärarperspektiv. Frågor som ställs är: Med vilka kompetenser och förmågor hanterar och använder dramapedagogen komplexiteten i den interaktiva, teatralt gestaltande och meningsskapande formen av undervisning? Kan detta analyseras och synliggöras med hjälp av teatersemiotisk analys och de teoretiska perspektiven?Undersökningen är kvalitativ och har en hermeneutisk ansats, den vill också pröva teatersemiotik som en estetiskt baserad analysmetod. Datainsamlingen sker genom deltagande observation och ett löpande protokoll. Det som observerats är undervisningslektioner i processdrama för dramapedagogikstudenter. Två sekvenser, en med en instruerande lärarroll och en med "lärare- i-roll", analyseras och jämförs. Resultatet visar exempel på att teatersemiotisk analys kan utifrån sina styrkor och begränsningar vara en hjälpmetod för att synliggöra de konventioner, förmågor och kompetenser som både använder och hanterar komplexitet i den dramapedagogiska praktiken. De teatrala formerna används också i sig som pedagogiska arenor. Skådespelarteori tydliggör att det finns ett avgörande samband mellan kvalitén i det inre förhållningssättet, kompetensutveckling och användningen av yttre konventioner. Det är rimligt att konstatera att det finns anledning att belysa fler möjliga paralleller mellan skådespelar- och undervisningskonst, för att skapa en djupare förståelse för dramapedagogikens praktik.</p>

<p>Mitt Examensarbete våren 2009 har skett i samarbete med zobra, ett belysningsföretag med bas i Vimmerby. Deras inriktning är att utveckla, tillverka och marknadsföra funktions-riktig belysning med god design för offentlig miljö.</p><p>Jag tog själv kontakt med zobra inför examensarbetet och har inte utgåttfrån ett specifikt uppdrag, men i samstämmighet med företaget har jaglagt fokus på att tillföra något i deras produktsegment <em>Inredning och dekoration.</em></p><p>Målet med projektet har varit att, med ett nära samarbete med zobra, ta framen korridorbelysning vars produktion kan ske helt lokalt. Den tänkta platsenför belysningen är satt till hotell där användaren är både gäst och anställd.</p><p>Jag har valt att kalla den slutliga produkten Papercut. Namnet kommer från tillverkningens likheter med att klippa och vika papper vilket de flesta kan knyta an till.</p>

<p>Mitt examensarbete våren 2009 har gjorts i samarbete med belysningsföretaget zobra, som är beläget i Vimmerby. Uppdraget har handlat om att ta fram en armatur till deras relativt nystartade linje ”inredning och dekoration”, en armatur som är dekorativ. Arbetet har till stor del handlat om armaturens uttryck och ljus samt färg och form.Eftersom zobra inte har en etablerad kundkrets för ”inredning och dekoration”har arbetet även fokuserat kring att ta fram en potentiell framtida kund och göra en armatur som kan uppfylla dennes behov.I mitt projekt valde jag att jobba mot hotellfoajéer där armaturen ska locka besökaren att sätta sig i foajén, men den ska även belysa den på ett behagligt sätt för hotellets personal och besökare.När jag planerade produktionen av den här lampan ville jag att dess tillverkning skulle vara miljövänlig och enkel. Detta påverkade materialvalen jag gjorde under arbetet. Målet var att använda få material för att hålla det miljövänligt framförallt vad det gäller återvinning.Min slutliga produkt heter Tool. Namnet uttrycker vad du ser i armaturen och ger en förklaring till dess ursprungliga inspirationskälla.</p>

<p><p>Målet med mitt examensarbete har varit att formge en smörförpackning åt Emåmejeriet, där huvudanvändarna är restaurangpersonal och restauranggäster, som jobbar respektive besöker de mest exklusiva krogarna i Sverige. Syftet med uppsatsen är att beskriva ett uppdrag som har genomförts i samarbete med Emåmejeriet samt att återge min designprocess och mina ställnings-taganden under denna process.</p><p>Observationer, användarstudier, intervjuer och studier av tidigare forskning inom produktdesign samt marknadsföring har legat till grund för detta arbete. Ingående litteraturstudier inom förpackningsdesign samt min tidigare erfarenhet inom grafisk design har funnits med som ett komplement.</p><p>Kvalitativa intervjuer och användarstudier har genomförts med restaurangpersonal och restauranggäster under designprocessen. Jag har även genomfört observationer av restauranggästers beteende under intag av måltid.</p><p>Ett flertal mock-ups på olika varianter av produkten togs fram och användes till användartester på restaurangpersonal och presumtiva restauranggäster. Efter utvärdering av användartesterna justerades formen och mer genom-arbetade mock-ups togs fram för ytterligare tester.</p><p>Resultatet är en smörförpackning i etsat glas, som är tänkt att ingå i varje kuvert på restaurangbordet. Produkten utmärker sig med funktioner för att underlätta för restauranger att servera ett smör vid de optimala förhållanden som behövs för en komplett smakupplevelse.</p></p>

<p>Mitt examensarbete har gjorts i samarbete med Skrufs Glasbruk som är ett familjeföretag beläget i Småland. Skrufs Glasbruk står för klarglas, enkelt formspråk som görs på traditionellt sätt och inriktar sig på vardagliga bruks­föremål.</p><p>Uppdraget gick ut på att formge en glasartefakt till hemmiljö, en värmeljus­lykta eller lampa, som ska passa in i Skrufs sortiment. Syftet har varit att öka förståelsen för samarbetet mellan mig som designer och min uppdragsgivare. Målet var att utveckla min kompetens inom glastillverkning i kombination med ljuset.</p><p>Som utgångspunkt i mitt arbete har observationer och intervjuer gjorts samt ljustester löpande under hela projektet. I min designprocess har fokus legat på formarbetet och ITK (identity tool kit). Tillsammans med formkoncept och funktionsanalys har mitt projektarbete formulerats.</p><p>Med nyckelord som enkel, tidlös, dekorativ samt funktionell har jag arbetat fram värmeljuslyktor och lampor i glas. Vackra <em>Ting</em>, stämningsljus som inb­juder till gemenskap, värme och tid för reflektion.</p>

<p>Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på vilket sätt förskollärare använder dans som ett pedagogiskt verktyg med barn i åldern 1-3år. Jag använde mig av en kvalitativ metod och undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer av fyra förskollärare som var slumpmässigt utvalda. Därefter drogs det paralleller mellan intervjuernas svar och den valda litteraturen.</p><p>Resultatet visade att samtliga förskollärare ansåg att dans var mycket viktigt för barnens utveckling. De använde sig av dans på något sätt i sin verksamhet men det var inte alla som ansåg att de använde dansen som ett pedagogiskt verktyg.</p> / <p>The purpose of the examination has been to find out in which way preschool teachers use dance as an educational tool for children in the age of 1-3 years. I’ve used a qualitative method and the examination was carried out with help of interviews with four preschool teachers who were randomly chosen. Then the interview answers were compared to the chosen literature.</p><p>The results showed that all the preschool teachers thought that dance was very important for children’s development. They were all using dance in some way in their activities but it was not all of them who considered that they used dance as an educational tool.</p>

<p>Abstract</p><p>The purpose of this investigation is to find out how the pupils can discover and to feel joy in their creative art activity and also to believe in their own ability. The aim is to figure out if creative art activity is able to raise the pupil’s self-image. By literature, pedagogue interviews, and interviews with pupils at the age of ten years old and by action research is the way that I have searched for an answer for my question. The main result is that fantasy, creativity, courage and lust are important parts to develop in the job of raising the self-image. The literature and the result of the interviews are unit and points at the feeling to succeed are decisive. As a pedagogue you have to create an allowing environment, give the pupil praise that is concrete and to have an attitude that means to be confident in the subject to teach. Through joint discussion about the creative art activity is also contributing to raise the pupil’s self-image. My conclusion is that the pedagogue has a big responsibility in the job of raising the pupil’s self-image through creating the correct conditions.</p><p>Keywords: self-image, creative art activity, creativity, expressio</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna undersökning är att utforska hur eleverna kan upptäcka och känna glädje i sitt bildskapande, och även tro på sin förmåga. Meningen är att ta reda på om bildskapande kan vara ett redskap för att stärka elevens självuppfattning. Genom utvald litteratur och intervju med pedagoger, intervju med elever i år 4 samt aktionsforskning i samband med elevintervjuerna har jag sökt svar på min frågeställning. Huvudresultatet i min undersökning är att fantasi, kreativitet, mod och lust är viktiga delar att locka fram, för att stärka elevers självuppfattning. Litteraturen och intervjuerna påtalar också enigt att känslan av att lyckas är avgörande. Som pedagog ska man skapa en tillåtande miljö, ge konkret uppmuntran och att ha en attityd som innebär bland annat att vara bekväm med det medium man undervisar i. Gemensam bearbetning av elevernas skapande stärker elevernas självuppfattning ytterligare. Slutsats är att pedagogen har ett stort ansvar i arbetet med att stärka elevernas självuppfattning, i att skapa rätt förutsättningar. Då kan redskapet absolut vara bildskapande.</p><p>Nyckelord: Självuppfattning, bildskapande, kreativitet, uttryck</p>

<p>Abstract</p><p>Dancing and the body`s ability to express itself has been an interest of mine for a long time. For that reason I would like to find out more on how you as a pedagogue can work with dancing as a way to develop motoric activity. The purpose of my research is to find out how pree-school-pedagogue`s and sportsteacher`s are working with dancing, and also how children in a pree-school class apprehends the idea of dancing before and after a dancelesson.</p><p>My question for this paper is:</p><p>How can dancetutoring in pree-school develop children`s motoric activity?</p><p>To find out the answer for this question I have also chosen to use relevant litterature within the subject. Since the examination covers only the answers from four pedagogue`s and six children I can not make a generell conclusion that covers all children or pree-schools. However can I show the benefits of using dancetutoring in pree-school to develop children`s motoric activity.</p><p>The result showed that children and pedagogues have the same apprehension about dance, and resembles this with a movement. The children`s answers are not as self-evident as the pedagogue`s but for me, they are of equal value for my examination. Some of the benefits with using dancing to develop motoric activity are, according to litterature and pedagogue`s: strengthened motor activity, coordination, flexibility, a developed movement pattern, consciousness of the body, increased knowledge of the body and self-esteem.</p><p>Keywords: dancing, motoric activity, movemnet & play.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Mitt intresse för dans och kroppens uttrycksmöjligheter har funnits en längre tid, och jag vill därför ta reda på mer om hur man som pedagog kan arbeta med dansen för att utveckla motoriken. Syftet med min undersökning är att ta reda på hur förskolepedagoger och idrottslärare arbetar med dans, samt hur barn i en förskoleklass uppfattar begreppet dans innan och efter en danslektion.</p><p>Min frågeställning inför undersökningen är:</p><p>Hur kan dansundervisning i förskolan påverka barns motoriska utveckling?</p><p>För att ta reda på svaret till dessa frågor har jag även valt att använda mig av relevant litteratur inom ämnet. Då undersökningen bara omfattar fyra pedagogers och sex barns svar så kan jag inte dra någon generell slutsats som omfattar alla barn eller förskolor. Däremot kan jag påvisa fördelarna med att använda sig av dansundervisning i förskolan för att utveckla motoriken hos barnen.</p><p>Resultatet visade att barn och pedagoger har samma uppfattning om vad dans är för någonting och liknar detta med rörelse. Barnens svar är inte lika självklara som pedagogernas men är ändå för mig, av lika stort värde i min undersökning. Några av fördelarna med att använda sig av dans för att utveckla motoriken är enligt litteratur och pedagoger: en stärkt motorik, koordination, smidighet, ett utvecklat rörelsemönster, kroppsmedvetenhet, ökad kroppsuppfattning och kroppskontroll samt självkänsla.</p><p>Nyckelord: dans, motorik, rörelse & lek.</p>