Sammanfattning Mitt syfte med detta arbete har varit att få svar på hur förskollärare och barn ser på musik och sin egen musikalitet och hur pedagogernas förhållningssätt till musik avspeglar sig i barngruppen. Jag vill även undersöka på vilket sätt arbetet med musik och känslor kan kombineras. För att få svar på detta genomförde jag intervjuer med sex barn och tre vuxna, alla på samma förskola och avdelning. Jag har även genomfört en textanalys av materialet Känsloresan, Haglund och Löfberg, (1996). Resultatet visade att många av barnen tyckte musik var väldigt roligt, de sjöng och lyssnade på musik ofta, dock inte på förskolan. En pedagog såg sig som musikalisk och två såg sig som mindre musikaliska. Musiken var för dem mer ett verktyg än ett ämne i sig. Musiken kan ha en lägre prioritet i verksamheten genom pedagogernas syn på sin musikalitet och musikens egenvärde. Textanalysen av Känsloresan visade att det idag finns pedagogiska metoder som kan kombinera arbetet med musik och arbetet med känslor. Enligt min åsikt är denna metod bra på grund av att övningarna bygger på utvecklandet av kunskapen att finna känslor och uttrycka dem, tillsammans med musik. Uttrycket av känslor och musik, präglas i de yngre åldrarna, av uttryck genom både tal och kroppsspråk och därför underlättar en metod som denna, som främjar en parallell utveckling av barns känsloliv och musikaliska utveckling. Nyckelord: musik, musikalitet bland pedagoger, känslor, musik- och känslopedagogik

SAMMANFATTNING Under kursen Estetiskt lärande har en ständig frågeställning varit: Hur kan man arbeta med estetiska ämnen och samtidigt kombinera dem med ett annat? Jag har gjort ett examensarbete i två delar, den första är en litteraturstudie där olika författares teorier om drama och amatörteater tas upp. Den andra är en undersökning av amatörteatrars bevarade material från Folkrörelsernas arkiv. Mina frågor i arbetet är: 1. Till vilken nytta har elever och lärare i drama om kunskap i amatörteaterhistoria? 2. Hur skulle man kunna arbeta med fakta från amatörteaterföreningar i dramaundervisningen i skolan? 3. Vilken typ av regler/stadgar följer amatörteaterföreningar? Jag har funnit att drama och historia mycket väl kan och bör användas tillsammans. Historia ger ämnet bakgrund och kan hjälpa elever att förstå ämnet. Historia är en del i alla ämnen i skolan mer eller mindre uttalat men av någon anledning har ämnet drama förbisetts. Detta trots att det står i LPO-94 att ”Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, traditioner, språk, kunskaper – från en generation till en annan”. ”I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv.” Min undersökning har lett till tron att man kan arbeta med fakta från amatörteaterföreningar i skolan. Man kan ha lektioner som är uppbyggda på liknande stadgar. Amatörteatrar har en mer avslappnad miljö och bidrar till deltagarnas utveckling som individer och ger dem bättre självförtroende. Under 1960-70-talet var några av dagens mest respekterade dramateoretiker i sin karriär, Brian Way och Dorothy Heathcote. De hade båda olika syn på drama och teater, då Heathcote såg en ständig underliggande mening i allt som görs hade Way ett objektsperspektiv. / Abstract During the course Estetiskt lärande we’ve been discussing how one can mix the subject drama with an ordinary subject like history. My paper is divided into two parts. The first one is a study of different literature that speaks of drama both as a subject and amateur theatre that I’ve come to believe has a better form of working. My questions in this paper are: 1) What use does students and teachers in drama have of amateur theatre? 2) How could one work with facts from amateur theatre in school drama? 3) What kind of rules does apply for amateur theatre? My research has led me to the conclusion that drama and history should bee used together in school. In the guide over school (LPO-94) it says:” Education and upbringing in a deeper sense is a question about transferring and developing a cultural inheritance – values, traditions, language, and knowledge from one generation to another”. “In all tutoring it’s important to have overlooking perspective”. My research has also led me to believe that it is better for the students to work in a way more similar to amateur theatre. By using material from archives they could apply them to their own lectures. Amateur theatre has a more relaxed environment then in school, and the students may build a better self esteem. During the 1960-70s some of today’s most respected drama speakers were in the beginning of their careers. Brian Way and Dorothy Heathcote. They had different ways of looking at drama as a subject, Heathcote always searched for an underlying sense about everything while Way saw things from an objects perspective.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på vilket sätt förskollärare använder dans som ett pedagogiskt verktyg med barn i åldern 1-3år. Jag använde mig av en kvalitativ metod och undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer av fyra förskollärare som var slumpmässigt utvalda. Därefter drogs det paralleller mellan intervjuernas svar och den valda litteraturen. Resultatet visade att samtliga förskollärare ansåg att dans var mycket viktigt för barnens utveckling. De använde sig av dans på något sätt i sin verksamhet men det var inte alla som ansåg att de använde dansen som ett pedagogiskt verktyg. / The purpose of the examination has been to find out in which way preschool teachers use dance as an educational tool for children in the age of 1-3 years. I’ve used a qualitative method and the examination was carried out with help of interviews with four preschool teachers who were randomly chosen. Then the interview answers were compared to the chosen literature. The results showed that all the preschool teachers thought that dance was very important for children’s development. They were all using dance in some way in their activities but it was not all of them who considered that they used dance as an educational tool.

This work has been to find out what attitude the boys have towards dancing. To gather material conducted interviews with four boys from Sweden and four boys from South Africa to examine the boy’s attitude towards dancing. I wanted answers if the gender, culture or generation has an effect on the boys' attitude to dance. Two interviews were made with a teacher in Sweden and one in South Africa, which had responsibility for dance lessons at the school. Through these interviews, I wanted to know how they are planning a dance lesson and what role dance have in school in these countries. Of the outcome, I can see a difference between boys' attitude to dance in Sweden and South Africa. Dancing in South Africa is in everyday life and is considered to be part of the culture. They are dancing at leisure and at school. Overall, it seems that the boys who where interviewed in South Africa thought that dancing was fun and something they did often. In Sweden, few of the boys are dancing. Dance, is as a hobby after school, an exercise. The boys who where interviewed in Sweden found that dance was more for girls, while boys in South Africa thought dancing was for all. The school conducted continuous dance lessons in South Africa and the students had theoretical and practical teaching of dance. In Sweden, includes dance instruction in physical education and health. The teacher that was interviewed in Sweden didn’t dance much with the students, perhaps some time per semester. Dances to learn in Sweden are mostly traditional couples dances while the South African students danced the traditional and modern dances from their own and others' cultures. The outcome of the interviews with the boys in Sweden and South Africa and the literature I conclude that boys and girls today are dancing individual and your own dance has become important in comparison with all couple dances in the past. Dance for the boys today is a way to find their identity and discover themselves. / Syftet med arbetet har varit att ta reda på vad pojkar har för inställning till dans. För att samla material utfördes intervjuer med fyra pojkar ifrån Sverige och fyra pojkar ifrån Sydafrika för att undersöka vad pojkar har för inställning till dans. Jag ville ha svar på om kön, kultur eller generation har någon inverkan på pojkarnas attityd till dans. Två intervjuer gjordes med en lärare i Sverige och en i Sydafrika som hade ansvar för dansundervisning på skolan. Genom dessa intervjuer ville jag veta hur de planerar en danslektion och vad dans har för roll i skolan i respektive land.   Av resultatet kan jag se en skillnad mellan pojkars inställning till dans i Sverige och Sydafrika. Dansen i Sydafrika finns i vardagen och anses vara en del av kulturen. Man dansar på fritiden och i skolan. Generellt så tycker pojkarna som intervjuades i Sydafrika att dans var roligt och något som det gjorde ofta. I Sverige dansar inte många av pojkarna. Dansar man så är det som ett fritidsintresse efter skolan, en träningsform. Pojkarna som intervjuades i Sverige ansåg att dans var mer för flickor medan pojkarna i Sydafrika tyckte dans var för alla. I skolan utförs kontinuerliga danslektioner i Sydafrika och eleverna får teoretisk och praktisk undervisning i dans. I Sverige ingår dansundervisningen i idrott och hälsa. Den läraren som intervjuades i Sverige dansade inte mycket med eleverna, kanske någon gång per termin. Danserna man lär sig i Sverige är oftast traditionella pardanser medan de sydafrikanska eleverna får dansa traditionella och moderna danser från sin egen och andras kulturer. Av resultatet från intervjuerna med pojkarna i Sverige och Sydafrika och litteratur drar jag slutsatsen att pojkar och flickor idag dansar individuellt och sin egen dans har blivit viktig i jämförelse med alla pardanser förr i tiden. Dans för pojkar idag är ett sätt att finna sin identitet och utforska sig själva.

I will present some voices from the fields of scouting as well as from outdoor focused schools and tell about their feelings for outdoor education and how they think it can be useful to help children develop a sense of belonging in a group. With a hermeneutic perspective on research I have aimed to show that there is a difference in how teachers and scout leaders look upon the effective use of outdoor education and how they use it both as an instrument for learning and as a tool for group development. I have been looking upon the questions with a holistic point of view and with progressive thoughts of education on my mind. I visited and participated in three school groups and three scout groups during some hours. The children were in the year span of 3 – 11 years. I interviewed the four teachers that works with outdoor education in different forms and five leaders active in three different scout groups/scout organisations. My pre knowledge and my preconceived notions has been my platform in this research. This research is a bit to small to prove anything but I state that my research show that there is benefits to gain from using the outdoors in a higher degree in learning situations. Also group development through leadership could give large benefits in Swedish schools if there is a conscious awareness about cooperative learning and leadership skills.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur eleverna uppfattar textilslöjden. Jag ville ta reda på hur de uppfattar textilslöjden som ämne och även vad de anser att ämnet går ut på. Tycker eleverna de någon nytta av textilslöjden, eller är det ett ämne som tjänat ut sin roll? Eleverna går i årskurs 9 i en skola i Mellansverige. Intervjuerna har utförts som gruppintervjuer, fyra grupper med 3-4 elever i varje grupp. De uppmanades att reflektera över alla år de haft textilslöjd, alltså från årskurs 3-9. Frågorna rörde sig inom två områden. Det ena området rörde slöjden som ämne och det andra berörde undervisningen. Resultatet visade att eleverna ser ämnet till stor del som en förberedelse för vuxenlivet. De tyckte att de på fritiden har stor nytta av de kunskaper de fått i slöjden. De menade att det inte bara är de olika teknikerna de lärt sig, utan också att de kunskaper de fått, gör att de vågar prova andra projekt än det de arbetat med i slöjden.I frågorna som rörde undervisningen fanns det stor spridning på svaren. Men de flesta elever tyckte att arbetsområdena var ganska styrda. De kunde inte välja vad de skulle göra men i viss mån hur. Eleverna uppgav att förutsättningen för lärandet i slöjden var läraren. Beskrivningar och förlagor kunde vara till hjälp men lärares handledning var viktigast.   Min slutats är att eleverna tycker att slöjden är ett viktigt ämne eftersom de lär för livet utanför skolan, både för nu och för framtiden. Vad gäller undervisningen, och idé och kreativitet uppfattar jag att eleverna önskar mera utrymme för att få möjlighet till eget utforskande och experimenterande. Vilket också kursplanen i slöjd anger att ämnet ska innehålla. / The purpose with this examination has been to investigate the subject Textile handicraft from a student's perspective. My wish was to investigate how the students thought about textile handicraft as a subject and also how they think about the subject in a wider sense. Do they think that they shall benefit from textile handicraft or has the subject past its sell-by date? The students I chose to interview were located in class 9, in a town, in the middle of Sweden. I chose to do group interviews, four groups with 3-4 individuals in each group. I asked them to think about textile handicraft during all the years they have had it as a subject, which includes year 3 to 9. The questions were in two parts. The first part was about the subject and the second was about the teaching. The result of the investigation showed that the students think of the subject as a preparation for growing up. When they later were talking about their free time, they could see that they got a lot of experience from the subject. What they meant was that they have gained a lot of experience not only with technical things but also how to work in projects. When I asked questions about the teaching, there were a lot of different answers. But most of the students could see that the teachers always had a plan for the subject. The students told me that they couldn't choose what to do, but they had the opportunity to choose how to do it. They also said that the teacher had the biggest part to play in their education and influenced how they handled the subject.   My conclusion is that the subject textile handicraft is an important subject because they learn to prepare for life outside of school both today and for the future. Regarding the education, ideas and creativity, I can see that the students would like to have more room amongst the opportunities for their own experimental spirit which the syllabus for textile handicraft describes.

Syftet i detta arbete har varit att finna argument för slöjden som ämne i skolan. Vi har gjort en undersökning där vi använt oss av strukturerade intervjuer för att ta reda på hur 52 vuxna i vår geografiska närhet resonerar om slöjdens innehåll och värde. Vad har de lärt sig från slöjden, har de haft någon nytta av dessa kunskaper i sitt senare liv och tycker de slöjden är viktig i skolan och i så fall varför/varför inte.   Vår studie resulterade i att alla respondenter utom en tyckte slöjden var viktig i framtidens skola och motiverade detta på varierande sätt. Vi samlade dessa under kategorier och fick ihop både starka och svaga argument för slöjden som ämne i skolan. Många av de argument våra respondenter uppgav sammanföll med hur slöjden motiveras i rådande läroplan och vad tidigare forskning säger. Dock fann vi ett argument som föll utanför vad läroplanen säger att slöjden syftar till; att slöjden är yrkesförberedande. Vi kunde också se att nyttan med slöjden är något som verkar uppenbara sig senare i vuxenlivet. Vi kunde inte se några samband mellan vilken läroplan respondenterna undervisats utifrån och hur de resonerar kring slöjden. Något som vi kom att inse i arbetets slutskede var hur vår teoretiska kunskapssyn kommit att vara en bidragande orsak till varför slöjden överhuvudtaget ifrågasätts.   Vårt upplägg består i att först återge hur slöjden motiverats som ämne historiskt sett för att sedan komma in på den aktuella forskning som finns om slöjd. Sedan presenterar vi resultatet av vår egen studie. Avslutningsvis diskutera bland annat kunskapsbegreppets vikt i frågor som vi berört angående slöjden.

Betygen är en självklar och ofrånkomlig del i skolans vardag och diskussioner förs hela tiden kring dess utformning, genomförande och betydelse i samhällsdebatten. Ofta är det politikers åsikter man får höra när det gäller betyg och bedömning. Men de som påverkas mest av betygen, eleverna som går i skolan just nu, hur tänker de? Syftet med undersökningen är att genom kvalitativa intervjuer ta reda på hur gymnasieelever upplever betyg och bedömning i bild- och medieämnen. Vi kan se att det finns en uppdelning i elevernas svar. Å ena sidan finns den individuella upplevelsen å andra sidan den upplevelse som knyts till kontexten – skola, lärare, kamrater och framtid. En elev kan ha både positiva och negativa erfarenheter och därigenom ha ett brett spektra av upplevelser. Det visar på en komplexitet i upplevelsen av att bli bedömd och betygsatt. Detta är en del av ett så kallat alternativt examensarbete där den första delen är denna uppsats och den andra består av en tidning som utformats som diskussionsunderlag för skolan i ämnet. Tidningen finns i digital form på http://www.estet.umu.se/alt.exarb/ men även som bilaga i detta arbete.

Arbetets syfte är att göra en fördjupad studie av symbolerna i den textila färgningstekniken bogolan från Mali där intervju och litteratur ställs emot varandra. Syftet är att ta reda på om malis befolkning är medvetna om symbolernas betydelse i textilen bogolan. Arbetet forskar i djupare kunskaper kring symbolers värde för människor därför jämförs textilen med två andra textila hantverk närmare bestämt kelimmattor från Kurdistan och batik från Java. Uppsatsen behandlar de likheter och skillnader som påträffas mellan de tre textilierna. Utifrån en kvalitativ metod med ett deduktivt förhållningssätt genomfördes en sammanställning av det insamlade materialet från litteratur och från halv-strukturerade intervjuer. Resultatet visar att det har skett en förändring gällande symbolers betydelse i textilen bogolan men även de två andra textilierna. Många likheter påträffas mellan de tre textilierna samtidigt som skillnaderna gör sig tydliga. Arbetet öppnar en dörr till fortsatta studier om symbolers värde och betydelse i textila hantverk för de människor som bär och brukar dem.

AbstractThe purpose of this essay is to present a thesis work that has been executed during a period of 10 weeks, as part of a bachelor degree in Graphic Design and Communication and also to present what has led to the design of a sales brochure for the freely distributed lifestyle magazine LKPG. The purpose of the thesis work was to examine the answers to the questions “What does clients and local company owners want to achieve from their advertising in newspapers and magazines?” and “How should a sales brochure for a freely distributed lifestyle magazine be designed to be at most advantage and out of most interest to its clients?”. The work has been carried out through an competitors analysis, qualitative interviews, literature studies and a survey on the target group. The findings of the work are that the market of freely distributed  magazines, both nationally and locally, is extremely wide and has many similar competitors. Although there is still room for all of them, since advertising in newspapers and magazines are highly appreciated and well used. But in order for a magazine to recruit clients on this market, it is most important to distinguish oneself from competitors and offer something special. What has also been stated in this essay is that company owners who advertises in magazines and newspapers in Linköping and Norrköping wants to be treated professionally, be offered smart solutions and also good prices.