Arbetet behandlar begreppen slöjd, hemslöjd, hantverk, konsthantverk och formgivning. Syftet med arbetet är att belysa dessa begrepp och ge en bild av hur olika textilt skapande människor uppfattar begreppen och hur de själva ställer sig till de olika kategorierna och om det är väsentligt att tillhöra en kategori. Syftet och frågeställningen svaras genom en kvalitativ intervjustudie med tre stycken informanter. Informanterna har själva benämnt sig som textilhantverkare, textilkonstnär och konstnär. De ger en bild över sina tankar och åsikter om de olika begreppen. Min tolkning av resultatet är att begreppen ändras och utvecklas med tiden. Det beror på när begreppet används, hur det används och av vem. Arbetet öppnar för framtida arbeten gällande begreppen och dess skillnader och likheter.

Detta examensarbete har till syfte att lyfta fram den skapande förmågan hos eleven i bildundervisning på gymnasiets estetiska program för att förstå hur man som lärare kan hjälpa eller stjälpa elevens förmåga till eget skapande. Skapande förmåga tillhör de centrala kompetenser som lyfts fram i skolverkets skrivelser i det inledande avsnittet om skolans uppgifter för ämnet bild. Jag har genom två undervisningsförsök och två intervjuer av lärare inom ramen för ämnet bild undersökt hur jag som pedagog kan påverka den skapande förmågan hos eleven. I mina litteraturstudier ges exempel på hur pedagogen kan främja lärandet och skapa förutsättningar som främjar skapande förmåga. Både resultat från undervisningsmetoderna och intervjuerna pekar mot att det finns metoder och strategier i undervisningen som kan påverka den skapande förmågan hos eleven; att som lärare exempelvis ge eleverna ”redskap”, sätta tydliga ramar och skapa goda relationer.

This thesis is a theoretically guided empirical discussion of fashion and its role within the production of national identity in Germany. In recent years, a new patriotism in contemporary German fashion could be observed, starting with the fashion designer Eva Gronbach in 2001. I will approach the term patriotism with the aid of one of Michel Foucault's key terms, the notion of the episteme. In my case study, singular fashion images from three consecutive collections by Gronbach are examined with regard to their role in the discourse of German patriotism. But I am not only interested in the "how" of this discourse. Building up upon Antonio Gramsci's notion of "cultural hegemony", I also explain the recent rise of this fashion patriotism. Thus, my discourse analysis of Gronbach's fashion becomes embedded in social struggles and transformations in Germany. Argueing that fashion is a discursive practice that can show up as well as promote changes in discursive formations, I assume a dialectical structure-agency conception: On the one hand the case of Gronbach hints at the deeper structural problematic of patriotism and social cohesion which allowed Gronbach to become popular. On the other hand, this structure is also produced via discursive practices such as Gronbach´s. The what I term "inclusionary patriotism" comprises cultural normalisation. Thus, the case of Gronbach demonstrates a "constrained heterogeneity" with regard to the discourse of patriotism in Germany, in which diversity is only acceptable within certain discursively constructed limits.

No description available.

By questioning the feeling of uneasiness coming from seeing the real body, I aim to cast a light upon the relation between the body and the objects that are displayed on it. Starting with a doubt that the object would not only change the surface of human, I investigate how the body of human totally embodies its representational object to itself.

<p>I mitt examensarbete så har jag valt att titta närmare på vad modulär spelgrafik är och hur grafik kan anpassas för att fungera bättre som moduler. Till min hjälp så har jag identifierat och använt mig av olika exempel från spelet Bloodline Champions. Bloodline Champions är ett kompetetivt nätverksspel till PC som jag tillsammans med en grupp andra studenter har varit med och utvecklat sedan hösten 2008. Jag kommer även att gå igenom och förklara hur, var och varför vi använder oss av modulär spelgrafik i spelet.</p><p>Moduler används flitigt av många spel och det finns många olika sätt att använda moduler på. Att dela upp moduler i olika nivåer leder till att det blir lättare att få en överblick över hur detaljerade modulerna behöver vara. I spelet Bloodline Champions används moduler bland annat till karaktärer och olika miljöobjekt.</p><p>Detta examensarbete innehåller även en film som redovisar exempel på några av de objekt som används modulärt i Bloodline Champions</p>

<p>Detta arbete redovisar hur fysiska kännetecken för mänskliga känslouttryck, utan andra mänskliga attribut, överförs till rekvisita och uppfattas av betraktare. Kunskap i hur känslor blir till uttryck, är hämtat från boken <em>Unmasking the face</em>.<em> </em>En byrå, soffa och säng valdes till att uttrycka känslorna. Genom att tänka i animation och rörelse, skapades tolv modeller för känslouttrycken glädje, ilska, rädsla och förvåning. Möblerna och deras känslouttryck tecknades för att slutligen modelleras. Problemställningen besvarades genom en enkätundersökning i Skövde centrum på fyrtiotvå slumpmässigt utvalda personer.</p><p>Glädje, ilska och förvåning uppfattades av majoriteten, även om förvåning var otydligare. Rädsla uppfattades av en mindre del. Generellt uppfattades rädsla som förvåning eller vemod.</p><p>Examensarbetets syfte är att skapa underlag till att fortsättningsvis använda känslouttryck i döda ting. Exempelvis kommunicera känslor i terapeutiskt verktyg, dataspel eller andra mediala sammanhang. </p>

<p>Snickarmästare Hjalmar Jackson var med sin verkstad en av Stockholms skickligaste möbeltillverkare under perioden 1916-1956. Exempel på uppdrag var tillverkning av möbler till Stockholms Stadshus, vardagsrummet på Ulriksdals slott och Svenska Tändsticksbolaget AB. Jackson var även en aktiv föreningsmänniska som engagerade sig starkt för hantverkarnas situation i samhället liksom för bibehållandet av hög hantverksstandard och utbildning till kommande generationer. Under hela sitt aktiva yrkesliv hade Hjalmar Jackson ett nära samarbete med olika möbelarkitekter, speciellt Carl Malmsten.</p><p>Efter ett inledande kapitel om möbel- och inredningsstilar åren 1910-1960 redogör denna uppsats för Hjalmar Jackson som person och yrkesman, hans olika verkstäder och uppdrag samt också för ett antal möbelalster tillverkade av Jackson och hans verkstad. Uppsatsen innehåller även en beskrivning av arbetet hos Jackson grundad på intervju med snickarmästare Inge Johnsson som arbetade hos Jackson på 1950-talet.</p><p>Det föreligger inget tvivel om att Jackson var en mycket kompetent mästare, hantverkare och arbetsledare och att han och hans medarbetare gjorde en bestående insats för möbel- och hantverkskulturen i Sverige.</p>

Denna studie syftar till att med en diskursanalystisk metod belysa synen på det estetiska programmets bild- och formgivningsinriktning och dess roll i gymnasieskolan. I uppsatsen undersöks programmets framväxt och belyses varför läroplan och kursplaner ser ut som de gör. Genom att studera hur bildlärare beskriver kvaliteter och problem med programmet och jämföra detta med skolverkets läroplans- och kursplaneformuleringar, har jag velat problematisera den kontext som Estetiska programmets bildinriktning utgör. Studiens huvudfråga är: Hur ser diskursen omkring det estetiska programmets Bild- och formgivningsinriktning ut idag? Vad berättar läroplan och kursplaner om bild- och kunskapssyn? Var utvecklas diskursen och var gör den det inte? Vem deltar i diskussionen och vem gör det inte? Det empiriska materialet utgörs av läroplan och kursplaner, men även av Skolverkets egna dokumentation och utvärdering av arbetet med läroplaner och kursplaner från 1991-2000. Empiri omkring bildlärarnas diskurs utgörs av en enkät till 8 bildlärare och rektorer. De har besvarat två frågor om vilka kvaliteter och vilka kompetenser hos eleverna som undervisning inom bildinriktningen bör understödja, samt vilka de största problemen är, sett ur lärarperspektiv. Svaren presenteras på två sätt som bilagor. En redovisar de svar som jag fått in, och den andra är en bearbetning av svaren i tabellform. I undersökningen belyser jag de begrepp som används i läroplan och kursplaner, diskuterar hur de används, och varför andra begrepp inte används. I analysen av bildinriktningens diskurs har jag funnit några viktiga skärningspunkter, där skillnader i bildlärarnas uppfattning om bildinriktningens tyngdpunkt och läroplan och kursplaners uppfattning blir synliga. Det man arbetar med ute på gymnasieskolorna är ibland baserat på begrepp som ligger på en mer avancerad nivå än läroplanens. Läroplanens förenklade generaliseringar får också till följd att skolledningar, lärare, elever och föräldrar ges små förutsättningar att uppfatta inriktningens kunskapsmässiga betydelse. Jag menar att oklarheterna i programmets läroplan beror på att man från skolmyndigheternas sida från början knappast har förstått varför ungdomar vill välja estetiska ämnen, och därigenom inte heller inser vilka behov ett estetiskt program svarar mot och vilka krav det ställer på läroplanen. Ett ointresse för programmets teoretiska grundval från skolmyndigheternas sida har lett till att kursplanerna använder en outvecklad teori, vilket i dagens situation faktiskt kan ses som starkt bidragande orsak till ett ifrågasättande av hela programmets existens från regeringens sida. I en tid där den visuella kulturen har slagit rot på varje område i samhället och där alla behöver kunskaper om visualitet är en bildutbildning på gymnasienivå en nödvändighet. Det behövs en formulering, fördjupning och förankring av den teori som ska ligga till grund för bildinriktningen, och den behöver involvera såväl skolnivån som myndighetsnivån.

The emergence of Web 2.0, such as social media, has provided educators with new tools with which to communicate. The internet’s transition from a one-way communicative media to a fully interactive platform has changed the way educators use the internet in their curricula. This study investigates how Web 2.0 is used by teachers and students in both secondary and tertiary schools and how it can challenge conventional ways of teaching. It explores, among other things, the production of portfolios and the uses of class and student websites as a means to foster a student-centered approach to learning.The social constructivist perspective maintains that interplay facilitates reflection and learning whereby we construct our understanding of the world. Learning is achieved through group participation, frequent interaction and feedback. Here, the relationship between language and thinking is central. Learning cannot be seen as independent from the objects that we create. Humans store their collective knowledge and experiences in the form of artifacts that can be shared with others. The use of artifacts allows for students to actively take control of learning and transcend what teachers constitute as valid knowledge. The student-centered approach encourages the selection of information on the basis of interest and relevance.Some of the findings were that blogs provide a medium for students to reflect over their individual learning processes. By posting preliminary sketches, abandoned and final works to a blog or student web site, students can gain a holistic view of their work. Additionally, the web-based portfolio can act as a forum for teachers and students to access school schedules and assignments. It can also serve as a platform where students can comment on each other’s work and discuss lectures that have a high level of abstraction. Web 2.0 allows participants to be a “little less dependent on time and space” and discover “individual solutions.”Whereas this written study constitutes one half of the project, the visual part of this project explores my own learning process during my studies at Konstfack. Through the development of a web-based portfolio, I present a selection of work that was completed during my three years of education. The work is divided into three categories, each of which is linked to a blog on which I have written short, reflective paragraphs about the specific projects. The website is interactive as it allows viewers to post comments about the work.