<p>This dissertation examines how creativity can be of benefit for the school. It discusses if there is a need or demand for it and how the present situation is in Swedish schools. Defining creativity accurately is difficult but it is relevant to look at the environments that use creativity. There is a vast amount of literature that uses creativity and it varies to some extent. Creativity originates from meetings and combinations, both within and outside of the individual. The essay will show psychologists and pedagogs view on encouragement for creativity and it will especially study the art subjects in relation to the other ones in order to se what gains collaborations between them may bring . More thorough collaborations may be a good cross disciplinary structure in “projektarbete” (cross-cultural communication) which stimulates creativity in both education and within the school. Just as creativity is found in various environments the school benefits from studying the parts of society that uses creativity, to see what the expectations may be on the students in the future.</p> / <p>I denna uppsats undersöks hur kreativitet kan vara till nytta för skolan. Det kommer att diskuteras om det finns ett behov och en efterfrågan av kreativitet och hur det förhåller sig i nuläget med denna inom skolan i Sverige. Att exakt definiera kreativitet är svårt och därför kan det bli mer fruktbart att utforska kreativitetens användningsområden och funktioner. Det finns en mängd litteratur från skilda områden och den varierar en hel del. Kreativitet uppkommer ur möten och kombinationer, både inom individen och utanför denne. I uppsatsen nämns också ett antal psykologers och pedagogers syn på uppmuntran till kreativitet. Särskilt diskuteras de estetiska ämnena i relation till de övriga för att se vilka förtjänster ett samarbete kan ge. Vidare visar sig samarbeten genom exempelvis projektarbete vara en bra tvärvetenskaplig företeelse som kan stimulera kreativitet i undervisningen och i skolan. Liksom kreativitet återfinns i skilda områden så kan skolan ha nytta av att se hur olika delar av samhället använder sig av kreativitet, och för att se vilka förväntningar som kan komma att ställas på eleverna i framtiden.</p>

<p>Thanka är en tibetansk konsttradition som består av religiösa bilder föreställande en rad gudar och heliga personer ur den buddhistiska tron. Motiven är starkt symbolistiska och strängt traditionsbetingade. Detta arbete beskriver denna företeelse i tre delar där den första är hämtad ur litteratur, jag redogör här för uppkomsten, motiven, tekniken, de religiösa aspekterna och dagens plats. Den andra parten består av intervjuer och den tredje delen sammanfattar processen i den tavlan jag själv målat. Slutsatsen blir att denna konst är mycket komplex och tidskrävande, samt att den i sin lugna precision kontrasterar till den västerländska stressen. Kunskapen om thanka går att applicera i flera av skolans ämnen, så som Historia, Religion och Bild, på grund av sin av tradition befästa plats i det tibetanska samhället.</p> / <p>Thanka is a Tibetan art tradition which consists of religious pictures that portrays several gods, goddesses and holy individuals from the Buddhist faith. The motives are strongly symbolist and strictly traditional. This work describes this occurrence in three parts were the first is taken from literature; I give here an account of the origin, the motives, the technique, the religious aspects and its place today. The second part includes interviews and the third part summarizes the working process in my self-made painting. The conclusion is that this art is very complex and time-demanding, and that its calm precision is contrasting to the Western stress. The knowledge about Thanka is possible to apply in several school subjects such as History, Religion and Art, because of its traditional emplacement in the Tibetan society.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur skisser och dokumentation kan integreras i undervisningen på frisörprogrammet, samt undersöka om kreativt skapande med hjälp av skissen kan överbrygga inlärnings- och förståelsesvårigheter i de praktiska momenten. En kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer gjordes. Två lärare och fyra elever deltog i studien och besvarade frågorna om kreativt skapande, skisser och dokumentationens betydelse för inlärning och i undervisning. I ett undervisningsförsök genomfört av mig, fick eleverna skapa frisyrer kreativt utifrån egna förutsättningar. Skissen användes av eleverna för att utveckla tankar och idéer. Dokumentationen användes medvetet för att eleverna ska kunna gå tillbaka i sina arbeten och reflektera över metoder och resultat vid ett senare tillfälle. I min litteraturgenomgång belyses exempel på hur inlärning sker i samspel med andra människor. Resultatet från intervjuer, undervisningsförsök och litteraturgenomgången visar att inlärningsoch förståelsesvårigheter ofta kan överbryggas med hjälp av skisser och dokumentation av kreativt skapande.</p> / <p>The purpose of this study was to examine how sketching and documentation can be integrated into the hairdressing programme. Besides this, the study explores whether developing creativity by means of sketching can bridge learning and understanding difficulties when working with practical items. A qualitative study based on interviews was carried out. Two teachers and four students participated in the study answering questions about creating with creativity, sketching and documentation and their importance for learning and overall in hairdressing education. In an educational trial set up by myself, the students developed creative hairstyles, from their own ideas. Sketching was used by the students to elaborate thoughts and ideas. Documentation was consciously used so that the students could have a retrospective look at their work and reflect over methods and results later on. In my literature study there are illustrative examples of how learning takes place through interaction with other people. The result of interviews, educational trial and exposition of literature shows that learning and understanding difficulties often can be bridged by means of sketching and documentation of creative work.</p>

<p>This examination paper is about educational drama and is implemented from a participant oriented perspective. The main purpose of this study is to find out what conceptions and experiences the children actualize when participating in educational drama exercises. The reason why I choose to write about this subject was because of my own fascination and experiences of participating in drama exercises. On account of my further profession as a teacher, I want this study to take direction in school.</p><p>The theoretical frame in this examination consists of literature that describes educational drama as a subject. I also present and discuss some earlier research in this area. At last I describe four educational drama-exercises and explain the purpose with its work.</p><p>The empirical base of the study consists of qualitative interviews and observations in two fifth grade classes somewhere in the middle of Sweden. As a methodical starting point three educational drama exercises were created and carried out. The exercises were about conflicts that could appear in the children’s everyday school reality.</p><p>The results show that there are different aspects of what the pupils gave their attention to in the work with the exercises. My conclusion is that one conception is directed at the drama itself, one conception is directed at role-playing, one conception is directed at solving the problems in the exercises and one conception is directed at the emotional part of the drama.</p> / <p>Detta examensarbete handlar om pedagogiskt drama och tar sitt fokus på deltagarnas perspektiv i övningarna. Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka upplevelser och erfarenheter som barn/elever bär med sig i och med deltagandet i dramapedagogiska övningar. Orsaken till att jag valde att skriva om det här ämnet var på grund av min egen fascination och erfarenheter av att delta i dramaövningar. Med anledning av min kommande yrkesroll som lärare har jag valt att rikta undersökningen mot skolan.</p><p>I den teoretiska delen av arbetet tar jag upp litteratur som beskriver pedagogiskt drama som ämne. Jag presenterar även tidigare forskning inom detta område. Slutligen beskriver jag fyra dramapedagogiska övningar och hur de går till samt vilka syften som finns med dem.</p><p>Den empiriska delen av undersökningen består av kvalitativa intervjuer och observationer som jag utfört i två klasser i årskurs fem, någonstans i Mellansverige. För att samla in data till min undersökning har jag skapat tre dramapedagogiska övningar i form av forumspel, som mina intervjuer och observationer utgått ifrån. Övningarna behandlar konflikter som skulle kunna ha utspelat sig i elevernas egen skolvardag.</p><p>I undersökningen framkommer det att det finns en påtaglig variation i elevernas tankar om forumspelen. Det finns också en variation i vad de riktar sin uppmärksamhet mot i arbetet med övningarna. Uppmärksamheten riktas bland annat åt själva teatern i sig (roligt med teater, roligt att spela teater). Ibland riktas uppmärksamheten åt själva rolltagandet (att få agera, att vara i roll). Det framkommer även att det riktas uppmärksamhet år själva problemlösandet och känslouttrycken i spelen.</p>

<p>Med den här uppsatsen vill jag belysa estetikämnenas roll och status i två grundskolor i en medelstor västsvensk stad. Jag vill även se i vilken mån de estetiska arbetsformerna praktiseras i skolornas vardag och i vilken mån lärarna anser sig ha nytta av styrdokumenten i detta arbete. För det här syftet har min metod blivit en enkätundersökning där pedagoger från de båda skolorna har fått besvara frågor kopplade till följande fyra estetiska arbetsformer: bild och form, drama, musik och dans. Resultaten redovisas utifrån tre kategorier: skola, ålder och yrkesgrupp. Vad som bland annat framkommit i undersökningen är att bilden är den arbetsform som tar upp mest tid och dansen den arbetsform som tar upp minst tid. Vidare ser man att skolorna planerar och förbereder estetiska arbetsformer mindre än 30 minuter i veckan eller inte alls samt undervisar generellt sett mindre än 60 minuter i veckan i dessa arbetsformer. Dessutom framgår det att pedagogerna anser sig ha endast viss eller mycket liten nytta av central och lokala styrdokument när de skall planera lektioner inom de estetiska arbetsformerna.</p> / <p>The aim of this composition is to enlighten the role and status of the artistic work forms in two compulsory schools in an average town in the western part of Sweden. I would also like to see to what degree the artistic work forms practises in the average school day. For this object, my method has become a questionnaire investigation where the educating staff from each school has answered questions connected to these four artistic work forms; art, drama, music and dance. The results is presented thru three categories; School, age and work category. A part that has been presented from the investigation is that the art form is the one that takes up most of the time and dance the one that takes least of the time. Furthermore can one see that the schools plans and prepare less then 30 minutes a week or no time at all and educate generally seen less then 60 minutes a week in artistic work forms. It also shows that the educators only have some or little use of the steering documents when they plan the lessons within the artistic work forms.</p>

Peterson, E &amp; Andrén, M. (2010). Från ingen idé till färdig föreställning. Ett fokussamtal om den skapande processen. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle. Syftet är att utifrån ett ledarperspektiv undersöka och beskriva den skapande processen i ett pedagogiskt föreställningsarbete. Undersökningen har en fenomenologisk utgångspunkt med fokussamtal som metod.  Fem drama-pedagoger som alla har arbetat på kulturskola med föreställningsarbete har gemensamt undersökt den skapande processen. Resultatet redovisas i kategorier utifrån den skapande processens olika faser, gruppens förutsättningar och ledarens pedagogiska överväganden. Vidare är materialet analyserat efter Pirjo Birgerstams indelning av skapande handling utifrån estetisk-intuitiv och rationell-analytisk position. I undersökningen behandlas också den tysta kunskapen och dess betydelse i det dramapedagogiska arbetet. Resultatet visar att den  skapande processen pendlar mellan olika nivåer som kan uttryckas i termer av mythos/logos, formdriften/sinnliga driften, agering/reflexion, estetisk-intuitiv/ rationell-analytisk position och att den pendlar mellan delar och helhet.

Sammanfattning I stora delar av världen används forumteater för att motverka förtryck. När forumteater spelas har jokern en nyckelroll. Undersökningens syfte är att ta reda på vad de i studien ingående jokrarna uppfattar som jokring och hur de uppfattar jokring samt att skapa beskrivningskategorier för dessa uppfattningar. Frågeställningen är: Hur beskriver jokrar jokring? I undersökningen har korta intervjuer med 19 jokrar analyserats. Jokrarna kommer från 11 länder. Intervjuerna är hämtade från den internationella hemsidan för Teater för förtryckta. Metoden i undersökningen är huvudsakligen fenomenografisk. Resultat: Jokring är att leda forumteaterprocessen med dialogen i centrum. Fyra uppfattningar av aspekter hos jokerns roll har framkommit, här beskrivna metaforiskt: Jokern som etiker/filosof, jokern som samhällsförändrare, jokern som hantverkare och jokern som psykolog. Jokern stimulerar med hjälp av forumteatern till dialog. Jokrarna i undersökningen har uppfattningen att dialogen utgör både medel och mål med jokring och med forumteater. Dialogen uppfattas ske med olika medel, olika riktning och med olika föresatser.  Den sker visuellt, med tal och i handling. Den har sitt fokus, sin riktning, gentemot individerna i publiken, mot publiken som grupp och/eller mot den samhällsgrupp som publiken antas komma ifrån. Föresatsen med jokerns dialog är att stödja och/eller utmana. Avsikten med undersökningen har varit att få ökad kunskap om jokring och att skapa underlag för fortsatt arbete för ökad kunskap om jokring.

This dissertation examines how creativity can be of benefit for the school. It discusses if there is a need or demand for it and how the present situation is in Swedish schools. Defining creativity accurately is difficult but it is relevant to look at the environments that use creativity. There is a vast amount of literature that uses creativity and it varies to some extent. Creativity originates from meetings and combinations, both within and outside of the individual. The essay will show psychologists and pedagogs view on encouragement for creativity and it will especially study the art subjects in relation to the other ones in order to se what gains collaborations between them may bring . More thorough collaborations may be a good cross disciplinary structure in “projektarbete” (cross-cultural communication) which stimulates creativity in both education and within the school. Just as creativity is found in various environments the school benefits from studying the parts of society that uses creativity, to see what the expectations may be on the students in the future. / I denna uppsats undersöks hur kreativitet kan vara till nytta för skolan. Det kommer att diskuteras om det finns ett behov och en efterfrågan av kreativitet och hur det förhåller sig i nuläget med denna inom skolan i Sverige. Att exakt definiera kreativitet är svårt och därför kan det bli mer fruktbart att utforska kreativitetens användningsområden och funktioner. Det finns en mängd litteratur från skilda områden och den varierar en hel del. Kreativitet uppkommer ur möten och kombinationer, både inom individen och utanför denne. I uppsatsen nämns också ett antal psykologers och pedagogers syn på uppmuntran till kreativitet. Särskilt diskuteras de estetiska ämnena i relation till de övriga för att se vilka förtjänster ett samarbete kan ge. Vidare visar sig samarbeten genom exempelvis projektarbete vara en bra tvärvetenskaplig företeelse som kan stimulera kreativitet i undervisningen och i skolan. Liksom kreativitet återfinns i skilda områden så kan skolan ha nytta av att se hur olika delar av samhället använder sig av kreativitet, och för att se vilka förväntningar som kan komma att ställas på eleverna i framtiden.

Arbetet kopplar ihop matematiken med trä- och metallslöjden. Filosofen Deweys tankar om att praktiskt arbete gynnar elevers kunskapsbildning var utgångspunkten för syftesformuleringen. Syftet med arbetet var att bidra till nya perspektiv på matematikundervisningen i grundskolans senare år. Detta har jag gjort genom att tillverka ett pedagogiskt material i form av fyra slöjdföremål med tillhörande pedagogiska tankar. Som bakgrund till det praktiska arbetet har jag bearbetat litteratur men även genomfört ett flertal kvalitativa intervjuer med olika lärare. Intervjuerna behandlade lärarnas syn på praktisk matematik jämfört med traditionell matematikundervisning samt geometri kopplat till praktisk matematik. Resultatet av intervjuerna visar i stora drag att både matematik och trä- och metallslöjdlärarna var positiva till praktisk matematik. Matematiklärarna påpekade dock värdet av den teoretiska matematiken. Vidare menade både matematik och trä- och metallslöjdlärarna att geometrins områden lämpar sig för praktisk matematik, i form av att tillverka slöjdföremål. De fyra slöjdföremålen redovisas i arbetets resultatdel och i utställningsform.

Thanka är en tibetansk konsttradition som består av religiösa bilder föreställande en rad gudar och heliga personer ur den buddhistiska tron. Motiven är starkt symbolistiska och strängt traditionsbetingade. Detta arbete beskriver denna företeelse i tre delar där den första är hämtad ur litteratur, jag redogör här för uppkomsten, motiven, tekniken, de religiösa aspekterna och dagens plats. Den andra parten består av intervjuer och den tredje delen sammanfattar processen i den tavlan jag själv målat. Slutsatsen blir att denna konst är mycket komplex och tidskrävande, samt att den i sin lugna precision kontrasterar till den västerländska stressen. Kunskapen om thanka går att applicera i flera av skolans ämnen, så som Historia, Religion och Bild, på grund av sin av tradition befästa plats i det tibetanska samhället. / Thanka is a Tibetan art tradition which consists of religious pictures that portrays several gods, goddesses and holy individuals from the Buddhist faith. The motives are strongly symbolist and strictly traditional. This work describes this occurrence in three parts were the first is taken from literature; I give here an account of the origin, the motives, the technique, the religious aspects and its place today. The second part includes interviews and the third part summarizes the working process in my self-made painting. The conclusion is that this art is very complex and time-demanding, and that its calm precision is contrasting to the Western stress. The knowledge about Thanka is possible to apply in several school subjects such as History, Religion and Art, because of its traditional emplacement in the Tibetan society.