I mitt examensarbete har jag undersökt om det lämpar sig att använda en manuell metod för att skapa normal maps till icke-organiska polygonmodeller avsedda för datorspel. Jag har använt mig av Photoshop för att måla normal maps som jag sedan applicerar på lågdetaljerade modeller jag skapat, för att höja detaljgraden avsevärt.   Då icke-organisk modellering inbegriper modeller som ska representera hårda ytor, och därmed inte animeras med deformation, så antog jag att denna metod skulle lämpa sig väldigt väl åt dessa ytor som ofta har extremt mjuka former och precisa vassare kanter.   Min metod har varit att studera litteratur om Normal Mapping och hur man använder Photoshop för detta. Jag har sedan utfört praktiskt arbete för att utvärdera hur effektiv metoden är samt vilka fördelar den bidrar med. Jag går igenom teori för normal mapping som jag stödjer med hjälp av faktatexter och instruktions-DVDer i ämnet för att sedan redovisa metoden jag använt i mitt arbete. Jag avslutar sedan med en diskussion kring mitt resultat och redovisar vad jag kommit fram till genom mina experiment.   Jag kommer fram till att Normal Mapping med Photoshop är mycket väl lämpat åt hårda ytor och även bidrar med optimeringar i arbetsflödet både vad gäller organisering, tidsåtgång samt kontroll över resultatet. Ytterligare så ges förslag på förbättringar i pluginets funktionalitet för att öka användarvänligheten.

Det här arbetet riktar sig till förskollärare, lärarstuderande och lärare inom skolväsendet samt inom barnomsorgen. Vi är två lärarstuderande vid Umeå universitet som länge funderat på hur dramaarbetet har sett ut och ser ut i skolorna idag. I och med detta arbete har vi haft som avsikt att uppmärksamma just detta och vi ville ge en insikt i hur viktigt drama kan vara i undervisningen för eleverna. Vi ville även visa att drama är mycket mer än bara teater. I drama ingår även lek och skapande. Vi valde att intervjua personer som arbetar med drama i sin undervisning för att få svar på frågeställningarna kring detta arbete. Det vi funnit är att alla lärare kan arbeta med drama i undervisningen om engagemanget finns. Det vi finner glädjande är att eleverna generellt uppskattar detta arbete, vilket vi tycker att man som lärare ska ta tillvara på. Ett sådant arbete skapar trygga, självsäkra, ämneskunniga och mer öppna elever.

Internet is one of the major achievements of 21 century by human kind. Retailers have moved their business towards a global market through internet. Human computer interaction is getting enhanced in different contexts. Consumers can now access the global markets online for the sake of shopping. Fashion industry is getting tremendous popularity in an online environment. Fashion is transformed into digital fashion where people from all over the world have easy access to the world of fashion and can interact and get hands on every piece of art. They can simply buy any fashion product anywhere in the world. The most important part in this domain is the interaction of the consumer with the media for the sake of spending money for goods having a fashion designer at the back end. So here the interaction needs to be precise and specific, especially when it comes to the sizing phase of the activity called shopping garments online. This paper investigates the current sizing trends offered by online fashion retailers and proposes the preferred state interface in order to discover the facts that enables consumers to finalize perfect size for them. The focus is on female users. The results will lead to understanding of the cause of confusion that consumer faces in selecting right size while shopping garments online.

<p><p>I mitt examensarbete har jag undersökt om det lämpar sig att använda en manuell metod för att skapa normal maps till icke-organiska polygonmodeller avsedda för datorspel. Jag har använt mig av Photoshop för att måla normal maps som jag sedan applicerar på lågdetaljerade modeller jag skapat, för att höja detaljgraden avsevärt.</p><p> </p><p>Då icke-organisk modellering inbegriper modeller som ska representera hårda ytor, och därmed inte animeras med deformation, så antog jag att denna metod skulle lämpa sig väldigt väl åt dessa ytor som ofta har extremt mjuka former och precisa vassare kanter.</p><p> </p><p>Min metod har varit att studera litteratur om Normal Mapping och hur man använder Photoshop för detta. Jag har sedan utfört praktiskt arbete för att utvärdera hur effektiv metoden är samt vilka fördelar den bidrar med. Jag går igenom teori för normal mapping som jag stödjer med hjälp av faktatexter och instruktions-DVDer i ämnet för att sedan redovisa metoden jag använt i mitt arbete. Jag avslutar sedan med en diskussion kring mitt resultat och redovisar vad jag kommit fram till genom mina experiment.</p><p> </p><p>Jag kommer fram till att Normal Mapping med Photoshop är mycket väl lämpat åt hårda ytor och även bidrar med optimeringar i arbetsflödet både vad gäller organisering, tidsåtgång samt kontroll över resultatet. Ytterligare så ges förslag på förbättringar i pluginets funktionalitet för att öka användarvänligheten.</p></p>

Mitt syfte är att undersöka TV som barnkulturellt medium; var det befinner sig på det barnkulturella fältet, vilka emotionella responser det förmår väcka hos sin publik och hur både diskurser om barn och barndom och existentiella frågor formuleras i TV-dramatik för barn. Jag har analyserat fem TV-serier (Vi på Saltkråkan (1964), Ebba och Didrik (1990), Barnens detektivbyrå (1991), Du måste förstå att jag älskar Fantomen (1981) samt Rädda Joppe – död eller levande (1985)) med fokus på just barndomsdiskurser och existentiella frågor. Mina teoretiska utgångspunkter har varit flera då jag försökt hitta en tvärvetenskaplig ingång till mitt ämne. Teorier om kultur och populärkultur, kultursociologisk teori och diskursteori är utgångspunkter, som jag kombinerat med mer specifika teorier om TV, barns TV-tittande och receptionsteori. Min forskningsöversikt presenterar forskning dels kring barns existentiella frågor, dels kring barn som TV-publik och deras emotionella responser på mediet. I mina egna analyser har jag kommit fram till att barnet i TV-dramatiken har många ansikten; flera diskurser om barn och barndom samexisterar. Existentiella frågor tas upp och problematiseras på flera sätt; döden, rädslor, kärleken, vänskap och separation är några teman som präglar TV-serierna. Barns rätt till sina känslor inför dessa frågor, och barns rätt att vara just barn och bli tagna på allvar som sådana, är budskap jag tycker mig kunna se i TV-dramatiken. Dessutom skildras barn som kompletta och komplexa människor, med samma breda psykologiska och känslomässiga spektrum som vuxna.

Sammanfattning Den här studien är en litteraturöversikt som analyserar forskningsbaserade texter och lyfter fram syften med drama/teater i gymnasieskolan, utifrån den analyserade litteraturen. Studien redogör både för syften med drama/teater som enskilt ämne och integrerat med andra ämnen. Studien visar att drama/teater är användbart både som ett medel där målet är att lära sig andra ämnen, och där målet är kunskaper i drama/teater. Den ger exempel på att eleverna, med hjälp av drama/teater, kan få stöd i att uppnå flera av målen i gymnasieskolans senaste läroplan från 2011. Exempel på hur drama/teater kan vara till nytta i andra ämnen är att det kan användas för att förbättra elevers läsning och textförståelse oavsett ämne. Drama/teater har också ett egenvärde som bland annat består i att eleverna lär sig att använda sina erfarenheter för att förstå omvärlden, att de lär sig att uttrycka sig på sitt individuella sätt och att de tränar på att våga ta ställning. Dessa kunskaper kan vara användbara både i ett yrkesliv inom teatern, men även inom andra yrken. Drama/teater är både bildande och utbildande, enligt den tolkning av litteraturen som gjorts i denna studie. Nyckelord:Drama, Teater, Gymnasieskolan, Ämnesintegrering, Utbildning, Bildning, Estetiska ämnen, Estetisk verksamhet, Estetiska läroprocesser. / Abstract This study is a literature review which analyzes different texts, linked to research, and explores the purpose of drama/theatre in upper secondary school, based on the analyzed literature. It incorporates drama/theatre as an individual subject as well as integrated with other subjects. The review in this study shows that drama and theatre can be used as means of learning other subjects. For example drama and theatre can help improve students' reading and reading comprehension no matter the subject. The subject drama/theatre is also shown to have a value in itself in that it taught the students in this study to use their experiences as means to understand the world surrounding them. Education in drama and theatre gives students the opportunity to express themselves in their own individual way and allows them to practice taking a stand. This knowledge can be useful both within the profession of the theatre as well as in other professions. The study also shows that students can be supported with the help of drama/theatre, which enable them to reach several goals of the Swedish curriculum from 2011. This study found that the subject drama/theatre not only helps to educate but cultivate students. Keywords: Subject integration, Drama, Theatre, Upper Secondary School, Education, Cultivation, Artistic subjects, Artistic activities, Aesthetic Learning Processes.

The aim of the present study is to explore the so-called historically informed performance movement, which also is my own musical performance tradition, from a general perspective grounded in musical philosophy. The discussions concerning this performance tradition have been dominated by different subjects, such as musical works, authenticity, intention and interpretation. The study focuses on Western art music where the performance of the music, the sounding realisation, of a notated work is central. Therefore, the performance in connection with the abovementioned subjects is of prime interest. This more overarching theme gave rise to the following questions: What factors can be considered decisive for whether a performance is a historically informed performance or not? How can these factors be identified? Does this mean that there are instructions in the music that I, as a musician, must obey? What does my artistic freedom look like? Where can I find it? The path to tentative answers to these questions is taken via theoretical discussions and the application of the theory in method and analyses as well as in interpretation.The theoretical perspective of the study is based on contextual musical ontology. The scientific theoretical framework, emanating from this ontology, is formulated in the field of social constructionism.The performance can, through this perspective, be identified as an indispensable part of the musical work, which also implies that the notated work itself is not sufficient to identify the work. Further, the emphasis on the context's importance for the performance in order to allow the performance to be of the work in question implies the necessity of awareness of the context of the work. This concept is deepened in the study through the emphasis on the importance for the performance, in a broad perspective, of the historical as well as the contemporary socio-cultural context. For the work itself this means that the identity of the work is unstable, it is constantly changing, since the different performances of the work that are parts of the work can never be identical. The perspective is based on social constructivist theories about knowledge. With contextual musical ontology as a point of departure, a strategy is formulated concerning analysis and investigation of a musical work. This strategy focuses on the notation, the instrumentation, and historical performance conventions. These three parts interact with one another and in the study they are formulated as being inseparable from the performance of the work.The theoretical part of the study is followed by a case study in which a sonata by Johann Sebastian Bach is studied from the articulated theoretical perspective. The case study contains an investigative part and an interpretative part. The work's notation is always in focus in the investigative and descriptive part, with emphasis on the socio-cultural context connected to the notation. Through the sounding interpretations, the different performances, the final chapter results in a summary of the study as a whole. / Syftet med föreliggande studie är att studera så kallad historiskt informerad uppförandepraxis, och därmed även min egen musikaliska inriktning, ur ett generellt musikfilosofiskt perspektiv. De olika begrepp och frågeställningar som kan sägas dominera diskussionerna kring denna framförandetradition är verk, autenticitet, intention och interpretation. I fokus för studien befinner sig musik inom den västerländska konstmusiktraditionen inom vilken framförandet av musik, den klingande realiseringen av ett noterat verk, är central. Därför står framförandet, i relation till ovan nämnda begrepp, i fokus. Detta mer övergripande tema leder fram till följande frågeställningar: Vilka faktorer kan betraktas som avgörande för att ett framförande kan betraktas som ett historiskt informerat framförande? Hur kan dessa faktorer identifieras? Innebär det att det finns instruktioner i musiken som jag som musiker måste följa? Hur ser min konstnärliga frihet ut? Var finner jag den? Vägen till tentativa svar på dessa frågor har gått via teoretiska resonemang, och applicering av teorin i såväl metod och analys som interpretation. Studiens teoretiska perspektiv och överbyggnad baseras på kontextuell musikontologi. Det vetenskapsteoretiska ramverket, utifrån denna ontologiska grund, formuleras inom ramen för den socialkonstruktionistiska tanketraditionen. Genom detta perspektiv kan framförandet av verket identifieras som en omistlig del av verket, vilket också innebär att enbart notationen inte är tillräcklig för att definiera verket. Vidare innebär teorins betoning av kontextens betydelse att ett framförande för att vara ett framförande av verket, medvetet måste förhålla sig till verkets kontext. Detta perspektiv fördjupas i studien genom att betona den socio-kulturella kontextens betydelse i ett större perspektiv, såväl den historiska som den nutida, för framförandet. För verket innebär det att dess identitet är föränderlig, då de olika framföranden som är en del av verket inte kan vara identiska. Denna syn baseras på socialkonstruktivistiska teorier om kunskapsbyggande. Med utgångspunkt i kontextuell musikontologi formuleras också en strategi för att analysera och undersöka ett verk utifrån notationen, instrumentationen och uppförandepraktiska konventioner, tre delar av verket som griper in i varandra och som konstateras vara omistliga att förhålla sig till vid ett framförande. Studiens teoretiska del åtföljs av en fallstudie där en sonat av Johann Sebastian Bach studeras utifrån det teoretiska perspektivet. Fallstudien består av en undersökande del och en tillämpande interpretativ del. För den undersökande, och i viss mån deskriptiva delen står verkets notation hela tiden i fokus, med tyngdpunkt på notationens socio-kulturella kontext. Det avslutande kapitlet resulterar, genom de klingande gestaltningarna av sonaten, i en sammanfattning av studien som helhet. Avhandlingens slutkapitel utgörs även av en CD. Den kan beställas genom registrator på Institutionen för musik och medier vid Luleå tekniska universitet. E-post: muh-registrator(at)ltu.se / Godkänd; 2008; 20081113 (ysko)

The purpose of this study is to investigate meaning-making in pupils' multimodal narratives that have emerged in aesthetic learning processes. To, with the support of ethnographic methods and theories of narrative and multimodality, study the resources and strategies used by the pupils. The study also examines how teachers and educators make use of aesthetic learning processes and multimodal narrative in practice-based reality. The empirical material is based on four cultural and narrator projects that have been conducted in a collaboration between nine-year compulsory schools and Kulturskolan (School of Culture) in a municipality in northern Sweden. The projects included pupils from the preschool level up to and including 5th grade in the compulsory school level. These projects were monitored for a total of three semesters. The pervading goal in all projects was to stimulate language development and language use with the help of imagination and creativity, where the pupils' own creation was the key focus. The empirical material consists of observations, log book entries and interviews with teachers, educators and pupils, as well as the pupils' own pictures and texts. The results show that the pupils exemplify from the fictional world. Although they do not directly say that they draw inspiration from computer, television and film media, this is made visible in and embodies their narratives. The pupils' multimodal narratives show that they create meaning by mixing fiction with a world recognisable to them, where fictional characters live a life that they can identify with. The meaning-making strategies that emerge in the pupils' narratives are: identification, gender stereotypes, humour, structures from the horror and fairy-tale genres and remediation. In the interviews with the teachers it is noted that the use of narrative has declined in teaching. Reasons cited include a lack of time and the stress of everyday life, as well as the individualisation which has led to a reduction in the collaboration between pupils and thus the use of narrative. The teachers, however, expressed great enthusiasm for providing pupils with the tools to develop different narrative forms, a way to create meaningful contexts for the pupils. / Syftet med studien är att undersöka meningsskapande i elevers multimodala berättelser som har tillkommit i estetiska lärprocesser. Att med stöd av etnografiska metoder och teorier om berättande och multimodalitet studera vilka resurser och strategier eleverna använder. I studien undersöks också hur lärare och pedagoger använder sig av estetiska lärprocesser och multimodalt berättande i den praxisnära verkligheten. Det empiriska materialet bygger på fyra kultur- och berättarprojekt som bedrivits i samarbete mellan grundskolor och Kulturskolan i en kommun i norra Sverige. I projekten deltog elever från förskoleklass till och med årskurs 5 i grundskolan. Projekten följdes under sammanlagt tre terminer. Genomgående mål i samtliga projekt var att stimulera till språkutveckling och språkanvändning med hjälp av fantasi och kreativitet, där elevernas eget skapande stod i centrum. Det empiriska materialet består av observationer, loggboksanteckningar och intervjuer med lärare, pedagoger och elever samt elevernas egna bilder och texter. Resultaten visar att eleverna exemplifierar från fiktionens värld. Även om de inte direkt uttrycker att de hämtar inspiration från dator, tv och filmmediet, synliggörs och konkretiseras det i deras berättelser. Elevernas multimodala berättelser visar att de skapar mening genom att blanda fiktion med en för dem igenkännbar värld, där de fiktiva karaktärerna lever ett liv som de kan identifiera sig med. De meningsskapande strategier som framträder i elevernas berättelser är: identifikation, stereotypa könsmönster, humor, strukturer från skräck- och sagogenren samt remediering. I intervjuerna med lärarna framkommer att berättandet har minskat i undervisningen. Orsaker som lyfts fram är tidsbrist och stress i vardagen, och individualiseringen som medfört att samarbetet mellan eleverna har minskat och därmed också berättandet. Lärarna kände dock en stor entusiasm för att ge eleverna verktyg att utveckla olika berättarformer, ett sätt att skapa meningsfulla sammanhang för eleverna. / Godkänd; 2014; 20141015 (mart); Nedanstående person kommer att disputera för avläggande av filosofie doktorsexamen, Namn: Märtha Andersson Ämne: Svenska med didaktisk inriktning / Swedish and Education Avhandling: Berättandets möjligheter Multimodala berättelser och estetiska lärprocesser Opponent: Professor emerita Lena Kåreland, Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet Ordförande: Professor Anders Öhman, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet Tid: Fredag den 12 december 2014, kl. 13.00 Plats: D770, Luleå tekniska universitet