The essay, based on interviews with eight people, deals with name changes from a foreign-sounding name to Swedish-sounding name. The aim is to investigate the reasons behind the name change and whether experiences of ethnic discrimination were among these reasons. Furthermore, I explore the consequences of the name change, and whether the name change was an effective strategy to avoid ethnic discrimination. The study employs qualitative method; I carry out eight interviews with four women and four men, and analyze the empirical material by means of post-colonial theory in which categorizing, otherness and passing are significant terms. The results show that the name change takes place primarily to reduce a sense of otherness, and the discursively locked positions a foreign-sounding name creates. The name change helps the individual to avoid being questioned as much as before, making the individual more likely to pass. The name change facilitates social interaction with others and leads to a greater sense of inclusion, creating more favorable conditions of work and career development. The subject can thus pass from a position of stranger to a more familiar or ambiguous body.

Invandrare går igenom stora anpassningsutmaningar för att integrera till ett nytt land. Forskning har visat att upprepad upplevd stress finns bland invandrare genom kulturella skillnader, fördomar och diskriminering. Studien har undersökt invandrares sociala identitet och hur utmaningar stresshanteras. Totalt åtta första generations invandrare i varierande ålder mellan 23 – 57 som bott i Sverige i flera års tid deltog i studien. Deltagarna hade integrerat och skapat sig ett liv i Sverige. Datainsamlingen skedde via intervjuer. Resultatet visade nio gemensamma komponenter för social identitet hos invandrare. Stressoren upplevd diskriminering hanterades genom att bl. a göra en samhällelig nytta. Resultatet visade även stresshanteringar beståendes av att skapa en sammanhängande kulturell identitet i Sverige. Hanteringen skedde genom en bikulturell process och handlade om att utforska sina kulturer som icke svensk och svensk. Mycket av resultatet låg i linje med tidigare forskning, men med kvalitativ metod kunde deltagares upplevelser ge nya nyanser till tidigare forskning.                 Keywords: ackulturation, coping, ethnic identity, immigrants, social identity

Tidigare forskning fokuserar mycket på könsaspekten inom bolagsstyrelser och det finns mycket litteratur skrivet inom det ämnet. Men omfattningen av forskning på andra aspekter såsom etnisk mångfald och humankapital i samma kontext är mindre. Studier som denna har gjorts i andra länder i både Europa, Asien och USA men ingen i svensk kontext. Därför är syftet med denna uppsats att förklara hur mångfald och humankapital inom bolagsstyrelser påverkar den finansiella prestationen betingat av socialt kapital på den svenska marknaden. Detta görs med hjälp av teorier från företagsstyrning och finans. Studien antar en deduktiv ansats och använder kvantitativ analys. Resultaten visar att etnisk mångfald och humankapitalet inom bolagsstyrelser är variabler som påverkar den finansiella prestationen utan socialt kapital som betingande faktor. När det sociala kapitalet adderas som betingande faktor förändras resultaten till ålder, kön och etnisk mångfald inom bolagsstyrelser som har störst påverkan på den finansiella prestationen. Det teoretiska bidraget är en modell som visar att ålder, kön och etnisk mångfald med socialt kapital som modererande variabel har en direkt effekt på den finansiella prestationen. Denna relation kunde inte bevisas i användandet av socialt kapital som betingande faktor avseende humankapitalet.

Syftet med denna studie var att ta reda på vilka attityder svenska fotbollsspelare, med och utan utländsk bakgrund, har till ord och meningar som kan uppfattas som etniskt diskriminerande. Informanterna är pojkar 16–17 år. Med utländsk bakgrund menas i detta fall att minst en av föräldrarna är född utomlands. Samtidigt undersöktes den politiska korrektheten hos informanterna. Studien genomfördes som en enkätundersökning. Enkätfrågorna var kopplade till det som i media kallas för omvänd rasism, andrafiering av invandrare, politisk korrekthet, samt attityder till användandet av vissa utvalda ord och meningar som kan uppfattas som etniskt diskriminerande. Resultatet visade bland annat att orden svennebög, svennehora, jävla svenne, samt svennerasist anses vara kränkande av ett stort antal informanter, om de används mot en svensk person. Resultatet visade även att de flesta informanterna med svensk bakgrund tycker att det är fel att kalla Zlatan Ibrahimovic för osvensk, medan informanterna med utländsk bakgrund har en omvänd uppfattning. Det framgår även att en blågul gemenskap som beskrivs i media är okej hos 30 av 31 tillfrågade informanter. Den återstående informanten hade dock inte känt sig kränkt. En slutsats är att informanterna i undersökningen är ganska lite politiskt korrekta beträffande vad som bör och inte bör få sägas i media.

Att vara född och uppvuxen i Sverige med utrikes födda föräldrar kan påverka livet på olika sätt. Det är som exempel inte ovanligt att individer kan befinna sig i en position där de upplever en känsla att inte höra hemma varken i Sverige eller i deras föräldrars hemländer. I denna studie vill vi fördjupa kunskapen om den här gruppens upplevelse av bakgrundens påverkan på hur de ser på sin identitet och hur de upplever sin etniska tillhörighet. Samt deras upplevelser att vara födda i Sverige. Syftet med denna studie är att öka förståelsen om inrikes födda med utrikes födda föräldrar om deras upplevelser om sin identitet och etniska tillhörighet. Genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA) har 10 unga kvinnor och män från åldrarna 18–30 år, vars föräldrar är födda i Afrika och mellanöstern delat med sig av sina upplevelser. För att få en ökad förståelse hur informanterna upplever sin existentiella situation, använde vi oss av halvstrukturerade intervjuer som datainsamling. Det insamlade materialet har analyserats utifrån följande teorier; Peter L.Berger och Thomas Luckmann ”Primär och sekundär socialisering”, Richard Jenkins ”Primär identitet”, Erving Goffmans ”Bakre region” och W.E.B Du Bois ”Dubbel medvetenhet och slöjan”. Resultatet i vår studie visar att informanterna upplever att de befinner sig mellan två länder och kulturer, i ett s.k. mellanförskap. De upplever en splittrad känsla av tillhörighet till Sverige och deras föräldrars hemländer. Informanterna upplever att deras identitet har påverkats av etnicitet, självbild samt föräldrar och omgivningen och föräldrarnas inflytande till deras hemländer har en betydande roll hur informanterna upplever sin etniska tillhörighet. Många av informanterna blev ifrågasatta om sin svenskhet från omgivningen, vilket påverkade dem negativt.

Utländska vuxna akademiker råkar ofta ut för stora utmaningar med att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Syftet med denna uppsats är att undersöka utländska vuxna akademikers upplevelser och erfarenheter av den svenska arbetsmarknaden. Dessutom vill vi visa vilka svårigheter och utmaningar som bidrar till att utländska vuxna akademiker inte arbetar inom de yrkesområden som de är utbildade till. Undersökningen utgick utifrån en kvalitativ studie och data samlades in via semistrukturerade intervjuer. I studien deltog fem invandrare, där merparten var flyktinginvandrare från länder utanför Europa. Studien kunde utkristallisera två huvudteman. Det första temat: hinder för att komma in på arbetsmarknaden med underrubrikerna validering och komplettering av utländsk utbildning, kompetens- och arbetslivserfarenhet, språkkunskaper, sociala nätverk och det andra tema: upplevelser av diskriminering på grund av arbetsgivarens fördomar. I resultatet presenterades olika faktorer som våra informanter upplever bidra till svårigheter att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. De huvudsakliga hinder intervjupersoner identifierade var att få utländska utbildningen verifierad av svenska myndigheter, arbetslivserfarenhet samt upplevelser av diskriminering på grund av arbetsgivarens fördomar. Informanterna uttryckte bland annat att socialt nätverk är viktiga förutsättningar för att få tag ett arbete. Resultaten från den aktuella studien jämfördes med tidigare studier och teorier.

Syftet med uppsatsen är att belysa och förstå invandrarelevers upplevelser av etnisk särskiljning som görs av lärare i skolan. Undersökningen har ett elevperspektiv. Frågeställningarna gäller hur eleverna upplever lärarnas förhållningssätt till deras etniska, religiösa, språkliga och kunskapsmässiga bakgrund samt vad det säger om i vilken utsträckning lärarna uppvisar ett resursperspektiv. Undersökningens metod är kvalitativ och datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med åtta elever. Det empiriska materialet har analyserats utifrån de två teoretiska begreppen etnicitet och makt. Vidare har materialet relaterats till tidigare forskning om etnisk kategorisering och maktrelationer i skolan, samt styrdokumentens värdegrundsfrågor. Resultatet visar att eleverna upplever sig som särbehandlade av sina lärare pågrund av sin etniska och religiösa bakgrund, vilket tyder på att etnisk särskiljning görs. Särskiljningen visar sig genom att lärarna har specifika, ofta låga, förväntningar, att de ignorerar elevernas tidigare kunskaper och behov och på andra sätt behandlar dem orättvist. Vidare indikerar resultatet att lärarna saknar resursperspektiv eftersom de endast i begränsad omfattning synliggör och använder elevernas tidigare kunskaper i undervisningen. / <p>Godkänt datum 2021-06-04</p>

No description available.

I Sverige måste arbetsgivare enligt lag bedriva ett aktivt antidiskrimineringsarbete men samtidigt visar forskningen att individer missgynnas till följd av sin etniska bakgrund. Syftet med studien var att med ett exempel illustrera hur organisationer kan arbeta för att motverka etnisk diskriminering i rekrytering vid nyanställning. Studien hade en kvalitativ inriktning och genomfördes som en fallstudie av en koncern inom rekryterings- och bemanningsbranschen. Vi fick ta del av interna dokument som behandlar rekryteringsprocessen och policys inom mångfald och hållbarhet. Studien bestod även av åtta enskilda intervjuer med medarbetare och chefer inom området rekrytering och bemanning. Det analytiska ramverket utgörs av teori och tidigare forskning och är inspirerat av en kvalitativ innehållsanalys. För att belysa frågeställningarna används tre teorier inom diskriminering samt två ansatser inom urval och rekrytering. Resultatet visar att koncernen har två strategier för att motverka etnisk diskriminering, en intern och en extern. Den interna strategin har sitt fokus på att rekryterarna ska arbeta utifrån struktur, kompetens och värderingar. Den externa strategin avser de åtgärder som är riktade mot kunderna för att förebygga att etnisk diskriminering sker i deras led av rekryteringsprocessen. Utgångspunkten ligger på ett tydligt ställningstagande mot diskriminering av kandidater baserat på exempelvis yttre kännetecken såsom hudfärg. Strategin innefattar även presentation av kandidater och att utbilda kunderna. Slutligen diskuteras resultatet i förhållande till det analytiska ramverket och analysen visar att deras arbetsmetoder har potential att motverka etnisk diskriminering beroende på implementeringen i rekryteringsprocessen. Men det finns en risk med antagandet att ett visst arbetssätt automatiskt leder till att rekryteringen blir diskrimineringsfri.

Tidigare forskning har visat på att Sveriges integrationspolitik inte ser till individen, vilket gör att ensamkommande flyktingbarns behov kan överses. Av bakgrund till hur den svenska integrationsprocessen är formad syftar studien till att lyfta ensamkommande flyktingbarns upplevelser av sin livssituation i Sverige, för att uppnå en förståelse för hur integreringsprocessen har fungerat. Den tidigare kunskapen som finns kring ämnet ensamkommande flyktingbarns integrationsprocess belyser att skolan, språket, utbildning, boende och arbete är viktiga delar för deras delaktighet i samhället. För att studera målgruppen valdes en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer utfördes med sex stycken ensamkommande flyktingbarn som kom till Sverige år 2015/2016. Det empiriska materialet som samlades in via intervjuerna analyserades med en konventionell innehållsanalys och de teoretiska begreppen integration, identitet, etnisk identitet och stigmatisering användes för att analysera resultatet. Resultatet visade på en integrationsprocess som är mer komplex än den materiella och receptorganiserade svenska integrationspolitiken. Det framkom bland annat att ett tillfälligt uppehållstillstånd kan påverka de ensamkommande flyktingbarnens integrationsprocess negativt. Resultatet visade även att boenden för ensamkommande kan vara bristfälliga och att skolan skulle kunna göra mer för barnens integrationsprocess.