Uppsatsens syfte är att undersöka de bakomliggande faktorerna till konflikten mellan folkgruppen rohingya och majoritetsbefolkningen i Myanmar. Vidare har syftet även varit att undersöka maktrelationerna i landet och hur de har påverkat den så kallade decimeringen mot rohingya. Undersökningen har tillämpat realismen och konstruktivismen till situationen för att utreda händelserna som föregått det senaste decenniet, genom att applicera följande frågeställningar.  Vad är det för maktutövning som utövas mot rohingyerna i Myanma?  Vilka maktförhållanden på den internationella arenan påverkar rohingyernas situation? Undersökningen har visat att den obalanserade makten mellan rohingyerna och militären har resulterat i diskriminering och våld mot minoritetsgruppen. Detta sker genom att militären och makthavarna använder sig av både indirekt och direkt maktutövning för att bibehålla sin makt lika väl som rohingyernas rättigheter fortsatt begränsas. Undersökningen har också framkommit att detta sker genom stiftandet av lagar och regler som endast gynnar den burmesisk-buddhistiska folkgruppen i syfte att bibehålla obalansen.  Vidare har många år av diskriminering resulterat i att rohingyerna ligger i underläge och utanförskap då de nekas tillträde till publika sfärer, såsom skola, utbildning och sjukvård. Dem saknar även nationstillhörighet och medborgerliga rättigheter. De buddhistiska, nationalistiska och fascistiska normerna och värderingarna i landet har bidragit till denna underlåtna syn på folkgruppen trots att Myanmars regeringen har försökt demokratisera landet de senaste åren. Dock erkänner regeringen inte diskrimineringen eller etniska rensningen som pågår gentemot rohingyerna. I och med det har dem obalanserade maktrelationerna upprätthållits och därav resulterat i att rohingyerna inte kan påverka sin situation

Swedish journalists often get criticized for not depicting our society's cultural- and ethnic diversity in the media. Journalists in Sweden often get described as being a homogenous group, consisting of ethnically Swedish people that live in the same area and belong to the same social class. The aim of this study is to explore the ethnic diversity in local news organizations in Sweden. How journalists with a foreign background experience their work role, and how local news organizations discuss ethic diversity and their responsibilities in broadening it. A qualitative research method was adopted for this study. We conducted six in-depth interviews with journalists who identified themselves as having a foreign background. We also used structured interviews in order to capture the perspective of the local news organizations. The structured interviews was answered by 17 managing editors, editorsin- chief, and others with staff liability at their respective editorial office. To be able to analyze the collected material from the interviews, we used a thematic text analysis to find themes and patterns in the answers. The result of the study suggest that local news organizations in Sweden have a very limited etnic- representation among their staff. Several of the journalists that we interviewed were conscious of the lack of ethic diversity. They unanimously agreed that ethnic diversity in the newsroom was needed to understand and reflect their audience properly, many of them also described an imposed work role from the organization, a role where they were expected to cover certain geographical areas and topics because of their background. The local news organizations that answered our structured interview all said that ethinic diversity was highly sought-after. Most recruiters described a will to hire more journalists with a foreign background, but that it wasn't possible because of the lack of competent applicants and economic issues within the organization. Most organizations have created policies and guidelines in an attempt to broaden the ethnic diversity. The results of our study suggest that very few of these attempts have led to any meaningful increase in ethnic diversity for local news organizations in Sweden.

Syftet med denna studie är att titta på etnicitet och kultur i en SFI-lärobok. Tidigare studier har visat att etnocentrism är utbredd i läromedel, men forskningen om SFI-undervisningsmaterial är minimal.Undersökningen använder en hybrid av analytiska metoder, inklusive innehållsanalys och diskursanalys. Enligt innehållsanalysen är huvuddelen av personnamnen i läroböckerna etniskt svenska. Ytterligare granskning av uppgifterna avslöjar en betydande majoritet av namnen från Europa. Fynden indikerar etnisk och kulturell homogenitet.Det som kallas "svenskt" är ofta utgångspunkten för texterna och representerar det normativa vi. Detta står i kontrast till de andra, som representeras av andra kulturer och nationaliteter än svenska. Resultatet visar att västerländskt fokus och andrafiering finns i det analyserade materialet.

Studien undersöker vilka möjligheter och utmaningar teaterpedagoger identifierar i teaterundervisningen för etniskt heterogena elevgrupper, samt hur de gör för att främja en inkluderande undervisningsmiljö. Genom semistrukturerade intervjuer med teaterpedagoger från olika kulturskolor i Sverige, samt användning av tematisk analysmetod, framgår det i studien att elevernas unika erfarenheter och referensramar erbjuder flera möjligheter inom undervisningen, särskilt inom historieberättande och gestaltning. Studien identifierar även att teaterpedagogerna upplever en osäkerhet kring hur de bör agera i situationer med kränkande antydningar mot personer med olika etniskt ursprung. Pedagogernas osäkerhet tolkas som en följd av att lärare och elever har olika referensramar, vilket skapar utmaningar för pedagogen i att behålla ett interkulturellt förhållningssätt. Pedagogerna betonar däremot vikten av att anpassa förhållningssättet gentemot etniskt heterogena elevgrupper, men att det inte bör missbrukas på ett sätt som leder till särbehandling. Teaterpedagogerna framhåller vikten av aktiv kommunikation med eleverna som ett medel för att hantera dessa situationer.

Bakgrund Diskriminering är ett fenomen som är förekommande i dagens samhälle och har varit förekommande genom historien. Hälso- och sjukvården är en plats dit människor söker sig för att få vård på lika villkor oavsett vem du är. Det finns både lagar och regler som reglerar hur sjukvårdspersonalen ska behandla patienter för att undvika att diskriminering av patienter baserat på olikheter ska ske. Syfte Syftet är att beskriva patienters upplevelse av etnisk diskriminering i vården. Metod En begränsad litteraturöversikt användes för att besvara det valda syftet. Datainsamlingen grundar sig på tio vetenskapliga studier från både kvantitativ och kvalitativ design. Artiklarna är tagna ifrån två databaser Cinahl Complete och PubMed. Metod, analys och kvalitetsgranskning grundar sig i Friberg (2017). Resultat Patienter upplevde etnisk diskriminering inom hälso-sjukvården. Den etnisk diskrimineringen förekom i olika former och tog sig uttryck. Etnisk diskriminering förekom inom sjukvårdssystemet, tog sig from av diskriminering baserat på fördomar och antagen samt särbehandling av patienter. Slutsats Det förekommer olika typer av diskrimineringar som grundar sig på patientens etnicitet. Sjukvårdspersonalen bemöter patienterna utifrån stereotypiska antagande om att patienterna är kriminella, inkompetenta eller är promiskuösa. Sjukvårdsystemet är ojämlik och patienter som till etniska minoritetsgrupper får sämre tillgång till adekvat vård och i vissa fall remitteras de till en sjukvårdsinstans med lägre kvalitet. / Background Discrimination is a phenomenon that is prevalent in today's society and has been prevalent throughout history. Health care is a place where people seek care on equal terms no matter who you are. There are both laws and regulations that regulate how healthcare professionals should treat patients in order to avoid discrimination against patients based on differences. Aim The aim is to Discribe patients' experience of ethnic discrimination in healthcare. Method A limited literature review was used in search answer to the chosen purpose. The data collection is based on ten scientific studies from quantitative and qualitative design. The articles are taken from two database Cinahl Complete and PubMed. Method, Analysis and Quality review based wasbased on Friberg (2017). Results Patients experienced ethnic discrimination in health care. Discrimination existed on several levels and took different forms. Ethnic discrimination occurred in the form of discrimination in the healthcare system, discrimination based on prejudices and assumptions, and special treatment of patients. Conclusion There are varying types of Discrimination based on the patient’s ethnicity. Healthcare professionals treat patients based on stereotypical assumptions and see them like they are criminals, incompetents or promiscuous. The healthcare system is unequal to patients that belong to ethnic minority groups have poorer access to adequate care and in some cases are referred to a healthcare institution of lower quality.

Nyhetsmedier skapar och upprätthåller allmänhetens föreställningar och förståelser om de ämnen som de rapporterar om. De har möjlighet att bland annat påverka allmänhetens föreställningar om särskilda grupper i samhället – däribland muslimer och förmodade muslimer. Denna grupp stereotypiseras som terrorister som utgör ett okontrollerbart hot mot det västerländska samhället. Syftet med denna studie är därmed att undersöka hur medier upprätthåller dessa stereotypa skildringar av muslimer och förmodade muslimer. Detta undersöks genom att studera hur den misstänkte gärningspersonen i det så kallade Boliden-fallet framställs av medier och vidare hur det kan förstås genom de teoretiska begreppen stigmatisering och andrafiering. Materialet till studien består av artiklar publicerade mellan den 18 november och 6 december 2015 i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Svenska Dagbladet, Norran och Västerbottens-Kuriren. Artiklarna undersöktes genom en tematisk analys där tre huvudteman identifierades (1) misstänkliggörandet av mannen och misstänkliggörandet av muslimer (2) hotet mot Sverige och (3) säkerhetspolisen och mediernas roll. Resultaten av studien visar att mannen i Boliden-fallet initialt beskrivs av medierna genom etnicitet och som ett hot mot Sverige och utan bekräftade uppgifter stämplas han som en sympatisör till terrororganisationen IS. Studiens slutsats är att medierna har en betydande roll för rekonstruerandet av maktordningen i samhället då individer och grupper utanför normen stereotypiseras. Mediernas gestaltning av Boliden-fallet visar hur de skapar en falsk förståelse för terrorism och hur det kan leda till att muslimer och förmodade muslimer stereotypiseras av allmänheten.

Syftet med denna studie är att utifrån ett normkritiskt perspektiv undersöka hur barnböcker skriver fram etnicitet och hur pedagoger väljer barnböcker till förskolans barngrupper. Frågeställningarna i studien är: Hur framställs och representeras etniciteter i ofta lånade barnböcker? Hur beskriver förskolepedagoger bokens betydelse i förskola? Och hur väljs och formas förskolans bokutbud? Den teoretiska utgångspunkten som används i denna studie är normkritiskt perspektiv. Empiri har samlats in genom ofta lånade bilderböcker och intervjuer med fem pedagoger. Analysen av barnböckerna och pedagogintervjuerna kompletterar varandra och ger ett fullständigt svar på frågeställningen. Resultatet av denna studie när det kommer till barnböcker i förskolan är att vithetsnormen dominerar och att det är begränsat med representation av etnicitet som är positiv. Pedagogerna pratar om att de vill ha ett brett och stort utbud av böcker som barnen har till sitt förfogande. De går in lite på att de vill ha böcker med normer i och olika områden, vilket kan tyda på tema eller ämnen av olika slag, men pedagogerna var lite vaga om vad områden betydde. Pedagogerna i intervjuerna tar upp att i barnböckerna kan barnen spegla sig i till exempel kulturer som visar traditioner, att personer är olika och att alla personer inte hanterar situationer eller saker på samma sätt. Genom att se dessa olika sätt kan barnen få en uppfattning om att det är normalt att det görs på olika sätt. Vår slutsats är, när det kommer till representationen av etnicitet i bilderböckerna, att det handlar om vithetsnormen. Det handlar om att vithetsnormen fortfarande oftast dominerar i bilderböckerna. Det finns fortfarande böcker som ger en negativ representation av etnicitet  och kommer kanske alltid att finnas vilket är tragiskt eftersom alla är lika mycket värda.

Då flera tidigare rapporter slagit fast att diskriminering inom skolan återfinns såväl som i läromedel och i skolan som institution så syftar detta arbete till att analysera om även nyproducerade läromedel för grundskolan och gymnasiet, och i detta fall en kursplan från lärarutbildningen, kan sägas bidra till att upprätthålla diskriminerande strukturer. Detta arbete är framförallt inriktat på begrepp som etnocentrism och etnisk diskriminering och förekomsten av dem. Som metod används en innehållsanalys samt en syftesrelaterad analys med exponerande kritik. Arbetet visar att mycket av den kritik som lyftes mot läromedel som var producerade fram till tidigt 2000-tal även är berättigade när läromedel från 2012 analyseras. Det är framförallt närvaron av eurocentrism, strukturell rasism, och etnisk diskriminering som kan sägas skapa maktojämlikheter i läromedlen. Vid analysen av kursplanen så står det också att finna formuleringar som måste anses vara diskutabla. Vidare diskuteras bristen på nyanserade perspektiv och teoribildning i kursplanen. I slutdiskussionen för detta arbete så menar jag att lärarstudenter måste kunna tillgodogöra sig och exponeras för diverse olika begrepp och teoribildningar som rör frågor som etnicitet, strukturell rasism, mångkulturalism, och socialkonstruktivism för att på så sätt kunna bedriva en icke-diskriminerande undervisning. / This paper discuss the presence of ethnic discrimination in newly produced textbooks made for history education. Earlier research on the subject argues that modern schools and educational institutes need to highlight the issue in order to create a non-discriminating education. There is a need to incorporate theories like "Critical race theory" into the curriculums of existing teacher educations.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka och belysa upplevelser av etnisk diskriminering bland andra generationens invandrare med akademisk bakgrund, vilka genom namnbyte från ett utländskt till ett mer svenskliknande namn, tror sig öka sina möjligheter på arbetsmarkna-den. Frågorna jag har valt för att uppnå syftet är: Hur har den tankeprocess kring etnisk dis-kriminering på arbetsmarknaden sett ut som föranlett ett namnbyte från ett utländskt till ett mer svenskliknande? Vilka föreställningar om etnisk diskriminering på arbetsmarknaden har de som bytt namn? Har namnbytet från ett utländskt till ett mer svenskliknande namn infriat individens förväntningar på arbetsmarknaden? Metoden jag använder för att illustrera syftet är av en kvalitativ ansats där det empiriska materialet består av fyra intervjuer med andra gene-rationens invandrare med akademisk bakgrund. I studiens teoretiska del har jag vetenskaplig litteratur som grund för att vidare kunna i resultatanalysen diskutera de olika faktorer som be-lyser problemställningen. Min slutsats av denna studie är att föreställningar om den andra gruppen, har hämmat, både den större gruppen och den lilla individen. Föreställningar och fördomar riskerar att leda till etnisk diskriminering. Tecken på detta kan tydligt ses hos infor-manterna som upplevde sig som utestängda och förhindrade på arbetsmarknaden. De löste ett stort samhällsproblem ut på en individnivå, genom att byta sitt utländska namn för ett svensk-liknande, allt för att öka sina möjligheter på den svenska arbetsmarknaden. / The purpose of this study is to explore and illuminate the experiences of ethnic discrimination among second generation immigrants with an academic background, which through its name from a foreign to a more Swedish-like feel to enhance their employment opportunities. Ques-tions I have chosen to achieve the object is: How has the thought process around ethnic dis-crimination in the labor market looked like prompted a change of name by a foreign to a more Swedish etc? What are the perceptions of ethnic discrimination in the labor market, they have renamed? Has the name change from a foreign to a more Swedish style names honored indi-vidual's expectations of labor? The method I use to illustrate the aims of my study is a quali-tative approach where the empirical material consists of interviews with four second-generation immigrants with an academic background. The study’s theoretical part, I have the scientific literature as a basis to further to discuss of the analysis of the various factors which highlight the issue. My conclusion of this study is that beliefs about the other group, have hampered both the larger group and the small individual. Beliefs and prejudices might lead to ethnic discrimination. Evidence of this can be discerned with informants who saw themselves as outsiders and prevented the labour market. They solved a major social problem on a per-sonal level, by changing its foreign name for a Swedish-like, all to increase their opportunities in the Swedish labor market.