Den här uppsatsen hade som syfte att undersöka sambandet mellan Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalet 2006 och ett antal relevanta variabler utvalda i dialog med tidigare forskning och teoribildning angående väljarmobilisering för radikala högerpopulistiska partier (RHP). Sverigedemokraterna är landets största och mest inflytelserika RHP-parti och bygger sin politik framförallt kring en populistisk anti-etablissemangskritik samt en främlingsfientlighet grundad i den etno-pluralistiska doktrinen. Det finns många olika teorier angående väljarmobilisering för RHP-partier. Man har bl.a. menat att lågutbildade okvalificerade individer med små ekonomiska medel är mer benägna att rösta på RHP-partier än högutbildade och förhållandevis välbärgade individer. Arbetslöshet och nivå av invandring har därutöver lyfts fram som betydande förklaringsfaktorer. Yttermera har man menat att RHP-partier gagnas av lågt EU-stöd och höga nivåer av brottslighet inom den politiska enheten. Valdeltagande samt tidigare framgångar för RHP-partier inom den politiska enheten har även ansets ha en inverkan på den potentiella väljarmobiliseringen. De oberoende variablerna vilka ingår i undersökningen utgörs av medelinkomst, andel högutbildade, arbetslöshet, brottslighet, andel utrikesfödda invandrare, valdeltagande, tidigare valresultat för Ny demokrati samt andel nejröster i EMU-omröstningen. Undersökningen studerar sambandet mellan beroende och oberoende variabler genom linjär OLS multipel regressionsanalys där Sveriges 290 kommuner utgör observationsenheter. Datamaterialet för de olika variablerna är hämtad från statliga myndigheter såsom Statistiska centralbyrån, Brottsförebyggande rådet, Valmyndigheten och Arbetsförmedlingen. Undersökningen visar att medelinkomst, andel högutbildade och nivå av brottslighet har ett signifikant samband med Sverigedemokraternas valresultat inom kommunerna, med förväntad korrelationsriktning. Även andel utrikesfödda invandrare uppvisar ett signifikant samband, dock med en oväntad negativ korrelationsriktning. Däremot utgör valdeltagande och Ny demokratis valresultat inga signifikanta samband. Yttermera uppvisa andel nej i EMU-omröstningen ett signifikant samband. Emellertid anses detta vara ett skensamband vilket fångat upp andra faktorer vilka ej ingått i undersökningen.

Den här uppsatsen hade som syfte att undersöka sambandet mellan Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalet 2006 och ett antal relevanta variabler utvalda i dialog med tidigare forskning och teoribildning angående väljarmobilisering för radikala högerpopulistiska partier (RHP). Sverigedemokraterna är landets största och mest inflytelserika RHP-parti och bygger sin politik framförallt kring en populistisk anti-etablissemangskritik samt en främlingsfientlighet grundad i den etno-pluralistiska doktrinen. Det finns många olika teorier angående väljarmobilisering för RHP-partier. Man har bl.a. menat att lågutbildade okvalificerade individer med små ekonomiska medel är mer benägna att rösta på RHP-partier än högutbildade och förhållandevis välbärgade individer. Arbetslöshet och nivå av invandring har därutöver lyfts fram som betydande förklaringsfaktorer. Yttermera har man menat att RHP-partier gagnas av lågt EU-stöd och höga nivåer av brottslighet inom den politiska enheten. Valdeltagande samt tidigare framgångar för RHP-partier inom den politiska enheten har även ansets ha en inverkan på den potentiella väljarmobiliseringen. De oberoende variablerna vilka ingår i undersökningen utgörs av medelinkomst, andel högutbildade, arbetslöshet, brottslighet, andel utrikesfödda invandrare, valdeltagande, tidigare valresultat för Ny demokrati samt andel nejröster i EMU-omröstningen. Undersökningen studerar sambandet mellan beroende och oberoende variabler genom linjär OLS multipel regressionsanalys där Sveriges 290 kommuner utgör observationsenheter. Datamaterialet för de olika variablerna är hämtad från statliga myndigheter såsom Statistiska centralbyrån, Brottsförebyggande rådet, Valmyndigheten och Arbetsförmedlingen. Undersökningen visar att medelinkomst, andel högutbildade och nivå av brottslighet har ett signifikant samband med Sverigedemokraternas valresultat inom kommunerna, med förväntad korrelationsriktning. Även andel utrikesfödda invandrare uppvisar ett signifikant samband, dock med en oväntad negativ korrelationsriktning. Däremot utgör valdeltagande och Ny demokratis valresultat inga signifikanta samband. Yttermera uppvisa andel nej i EMU-omröstningen ett signifikant samband. Emellertid anses detta vara ett skensamband vilket fångat upp andra faktorer vilka ej ingått i undersökningen.

Mattias Gardell hävdade att Tossavainens rapport Det förnekade hatet var byggd på ovetenskapliga grunder och därför inte skulle klara en källkritisk granskning. Bland annat menade han att rapporten tappade i trovärdighet eftersom den saknade förstahandskällor och istället bara innehöll intervjuer med lärare och föreläsare som arbetar på invandrartäta skolor i några svenska storstadsförorter. Mikael Tossavainen och flera med honom menade att det i dagens Sverige är svårt, för att inte säga omöjligt, att prata öppet om judefientlighet. Speciellt gäller detta den nya form av antisemitism som Tossavainen menar växer fram bland grupper av arabiska och muslimska invandrare i Sverige. Samtidigt som Gardell pekade på rapportens brister, det vill säga avsaknaden av förstahandskällor, verkade han under inga som helst omständigheter vilja inse att antisemitism kan existera i de utpekade grupperna. Meningsskiljaktigheterna mellan Mattias Gardell och Mikael Tossavainen gav upphov till en tämligen oreflekterad diskurs. Syftet med denna uppsats är att skildra den diskurs som följde Mikael Tossavainens rapport och att försöka reda ut huruvida antisemitism existerar bland araber och muslimer i dagens Sverige.

Skolan är i ständig förändring och antalet barn med annan etnisk bakgrund ökar i våra klassrum. Studien syftar till att undersöka om det förekommer några skillnader mellan det stöd barn med annan etnisk bakgrund i svårigheter får i jämförelse med barn i behov av särskilt stöd. Tyngdpunkten i studien ligger på pedagogernas förhållningssätt till barnen, vilket stöd samt resurser mellanstadielärarna har att tillgå för att stödja dessa barn. Undersökningen är kvalitativ och utgår från frågeformulär i form av en enkät med öppna frågor. Respondenterna som medverkat består av åtta mellanstadielärare samt två specialpedagoger, utöver detta har vi en som bortfall. Undersökningen har genomförts i södra Sverige på tre mellanstadieskolor inom samma kommun. Resultaten utifrån studien pekar på att barn med annan etnisk bakgrund i svårigheter samt barn i behov av särskilt stöd vanligtvis inte får tillgång till lika möjligheter. Lärarna i studien lyfter upp att de önskar ökade resurser i olika former för att kunna eftersträva en skola för alla.

Abstract Sweden has over the past years grown into a multicultural society which has caused that people with numerous variances of religion and cultures have to interact. This essay will be based on several primary school teacher’s experiences with immigrant families. The purpose of this essay is finding out how they are introduced and integrated in Swedish primary schools by the teachers. I’ve interviewed six primary teachers that shared what they’ve experienced with immigrant families. In order to achieve this study’s purpose I’ve used qualitative methods. The theory for this essay has been chosen to provide me with deeper knowledge about intercultural communication and meetings between people with different cultures. The results have shown that teachers experienced the culture as a big influence in the meetings. The meetings between parents and teachers has been challenging and difficult. The difficulties was often caused by the lack of understanding and communication issues, based on language, religious beliefs etc.  I’ve found out that teachers had trouble informing and achieving what was written in the curriculum for primary schools.  The teachers experienced that immigrant parents had low expectations of the primary schools and on its staff. This study has shown that teachers resolved difficulties in the meetings by acknowledging immigrant parent’s languages, heritages and cultures.

The aim of this essay is to understand why segregation differs in two like-minded municipalities, is the explanation in their history or in the way each of the cities work with their segregation issues? The result showed that both aspects are contributing and have affected the segregation that is seen today. Trollhättan has a much higher level of segregation than Kungälv because of their former housing and immigration politics and the differences in the current work of the municipalities. Their different views on segregation have directly affected the outcome. We have worked with three different theories as to why segregation might occur. One claims that the physical design is what creates segregation while the other one focuses on humans characterizing certain areas as segregated. The last theory deals with neoliberal planning in order to understand how different societal actors influence segregation through different approaches to planning. We have used a qualitative method in which semistructured interviews have been in focus. Both Kungälv and Trollhättan claim that the physical design is the reason for their segregation, but in our discussion we reached the conclusion that all theories play a role in the segregation that is occuring. / Uppsatsens syfte är att förstå varför segregeringen skiljer sig åt i två kommuner med mycket gemensamt, ligger förklaringen i historien eller i kommunernas nutida arbetssätt? Resultatet blev att bägge aspekterna är bidragande och har därför påverkat den segregering som finns idag. Att Trollhättan har en mycket högre grad segregering än Kungälv beror alltså på den forna bostadsoch invandringspolitiken och skillnaderna i kommunernas nutida arbete. Deras olika synsätt på segregering har direkt påverkat utfallet. Det finns tre teorier som vi har arbetat efter, den ena teorin menar att det är den fysiska utformningen som skapar segregering och den andra teorin menar att det är människorna som stigmatiserar områden som segregerade. Den sista teorin behandlar neo-liberal planering för att förstå hur samhällets olika aktörer påverkar segregering genom olika synsätt på planering. För att komma fram till vårt resultat har vi använt oss av kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har varit i fokus. Både Kungälvs och Trollhättans informanter menar att den fysiska utformningen är orsaken till deras kommuns segregering, men i diskussionen kommer vi fram till att alla teorier är bidragande till segregerings problematiken i respektive kommun.

The aim of this study is to gain an insight of which views young non-white males have of the Stockholm police and what sort of treatment they receive from the police in their residential areas. The study is based on a qualitative research method that was based on ten individual interviews with young non-white males between the ages of 16–19. All the participants in the study were of sub-saharan African and Middle Eastern descent and resided in the same socially segregated area in Stockholm. Four themes were identified during the study, namely: young non-white male’s views of the police, young non-white male’s experiences with the police, young non-white male’s trust in the police and lastly the impact of attire on police treatments. Furthermore, the results have been analyzed with the help of previous research, theoretical frameworks such as stamping theory and stigma, and concepts such as structural discrimination and racism. The results in these studies showed that young non-white males have a skewed view of the police and a low confidence in the police and the work they perform. The negative view of the police is based on the fact that the young non-white males have had previous experiences of negative police treatments and believe that their skin color, appearance, and residential areas are in fact the reason for the police stops. This result in connection with the descriptions of racial profiling has its similarities as the concept is about people getting treated differently due to their race/ethnicity.

Bakgrund: Bristen på integration av spelare med annan etnisk bakgrund än svensk är ett problem som ishockeyns verksamhet inom Sverige står inför och behöver hitta strategier för bättre hantering av detta. Idrotten är en utmärkt plattform för att skapa gemenskap för människor av olika kulturella och socioekonomiska bakgrunder men vissa idrotter har större utmaningar i integrationsarbetet än andra. Riksidrottsförbundet och Svenska ishockeyförbundet önskar och strävar att se en ökning av deltagare av människor med annan etnisk bakgrund än svensk i ishockey. Syfte: Syftet med studien är att undersöka arbetet med integration av barn och ungdomar med annan etnisk bakgrund än svensk inom elitföreningar i ishockey. Metod: Studien har en kvalitativ ansats där vi genom tre stycken semi-strukturerade intervjuer har samlat in data som vidare har analyserats och slutligen genererat ett resultat. Resultat: Resultatet visar att föreningar aktivt arbetar med integration av människor med annan etnisk bakgrund än svensk utifrån sina förutsättningar. Det finns en önskan hos de elitklubbar vi har intervjuat men det finns få konkreta handlingsplaner och metoder för att uppnå en ökning av integration. Låneutrustning finns hos föreningarna för barn och ungdomar som vill prova på att spela ishockey men prövningen uppfattas vara att marknadsföra sig, bjuda in och behålla barn och ungdomar med annan etnisk bakgrund än svensk trots att inbjudan till ishockeyskolor skickas ut på sju olika språk. Diskussion: Diskussionen i arbetet behandlar två olika delar av integration. Integration i idrott samt integration genom idrott. Det framkommer att de föreningarna som medverkade i denna studie primärt bedriver integration i idrott och inte uppnått en fas av integrationen där den kan utvecklas till att bli integration genom idrott. Vidare så diskuteras även föreningars olika sätt att hantera integration utifrån olika förutsättningar. Slutsats: Slutsatsen är att de medverkande föreningarna vill se en ökning av integration i ishockey men de saknar kunskap om hur de ska gå tillväga. De har inte konkreta handlingsplaner för hur de specifikt ska integrera människor av annan etnisk bakgrund än svensk men önskar att de gemensamt kan arbeta mot detta på distrikt och regional nivå.

Våld mot kvinnor är ett centralt område i arbetet med mänskliga rättigheter och global hälsa. En grupp som är underrepresenterad i hjälpapparaten för våld mot kvinnor är Rumäniens romska kvinnor, vars socio-ekonomiska förutsättningar ofta skiljer sig från majoritetsbefolkningen. Studien grundar sig på kvalitativ metod och syftar till att undersöka hjälpsökandeprocessen hos romska kvinnor i Rumänien som sökt formell hjälp till följd av våldsutsatthet. Sex semi-strukturerade intervjuer genomfördes med kvinnor som erfarit våld och sökt formell hjälp för sin våldsutsatthet. En abduktiv tematisk analys användes för att analysera intervjumaterialet. Resultatet visade att kvinnornas problemdefinition influerades av våldets ansvarsfördelning, ekonomiska och juridiska förutsättningar, social acceptans av våld mot kvinnor, normer kring kön och cykler av uppbrott. Kvinnornas beslut att söka hjälp påverkades av isolering, tidigare erfarenheter av våld, barn och oförmåga att lösa problemet själv. Kvinnornas val av hjälpkällor korresponderade med deras psykologiska och fysiska behov, kunskap och erfarenheter av informella och formella hjälpkällor. Avslutningsvis visade resultatet att hjälpsökandeprocesserna till stor del överensstämmer med evidens från andra grupper men att större hänsyn behöver tas till kvinnornas handlingsutrymme ifråga om tillgänglighet till hjälpkälla, ekonomiska förutsättningar, ålder och graden av kollektivism. / Violence against women is a key area in the work on human rights and global health. One group that is underrepresented in the help apparatus for women who experienced violence is Romania's Roma women, whose socio-economic conditions often differ from the majority population. The study is based on a qualitative method and aims to examine the help-seeking process among Roma women in Romania who have sought formal help as a result of violence. Six semi-structured interviews were conducted with women who had experienced violence and sought formal help for their exposure to violence. An abductive thematic analysis was used to analyze the interview material. The results showed that women's problem definition was influenced by their interpretations of violence, economic and legal conditions, social acceptance of violence against women, gender norms, and cycles of separations. The women's decision to seek help was influenced by isolation, previous experiences of violence, children, and inability to autonomous problem- solving. The women's choice of sources of help corresponded to their psychological and physical needs, knowledge, and experience of informal and formal sources of help. In conclusion, the results showed that the help-seeking processes of Roma women in Romania are largely in line with evidence from other groups, but that greater consideration needs to be given to the women’s access to resources, economic conditions, age, and the degree of collectivism.

Denna studie syftar till att studera om teorin kollektiv förmåga går att applicera i en svensk kontext. Mer specifikt genom att undersöka om områden som skiljer sig gällande socioekonomisk status, andelen utflyttningar och nivån av etnisk heterogenitet också skiljer sig gällande nivån av kollektiv förmåga. Vidare syftar studien till att studera sambandet mellan kollektiv förmåga och våldsbrott. Med detta som bakgrund krävs två områden som skiljer sig gällande samtliga aspekter som presenterats ovan. Vid genomgång av statistik ansågs Brommas och Skärholmens stadsdelsområden som lämpliga att inkludera i studien. Studiens primärdata samlas in med hjälp av enkäter, i syfte att mäta kollektiv förmåga i respektive område. Enkäterna analyseras med hjälp av korstabeller och regressionsanalyser. Resultaten visar att nivån av kollektiv förmåga skiljer sig mellan de två områdena. Vidare påvisas ett samband mellan kollektiv förmåga och våldsbrott. Detta samband kvarstår när en rad individbaserade variabler inkluderas i modellerna för att testa det ursprungliga sambandet. Slutsatsen är att teorins grundläggande antagande gällande strukturella faktorers inverkan på kollektiv förmåga kan påvisas i en svensk kontext. Vidare finns det också ett samband mellan högre kollektiv förmåga och lägre nivåer av våldsbrott.