The study is a qualitative study that aims to examine how foreign-born parents affect second-generation immigrants choice of form of housing and residential areas and what differences there are between Swedish native-born and foreign-born parents. The study also examines how ethnicity affects young adults' choice of housing and residential area and the importance of second-generation immigrants attitudes towards segregated areas in the future have. The study focuses on the residential neighbourhoods of Sätra located in Gävle and Vivalla located in Örebro. Both neighbourhoods are million program areas but in different ways. The data collection consisted of ten people, five women and five men. The method asked specific questions and then interviewees spoke about themselves and how they perceive housing segregation. The selection has been made strategically thus the people that have been interviewed are born in Sweden and have parents that are born abroad. Also all of the interviewed individuals live in segregated areas. There is a lot of prejudice in the media and the public about segregation and the vulnerability of segregated areas. The results shows five women and five men’s own experiences and thoughts about living in segregated residential areas, having foreign- born parents, how both have affected them and their views of ethnic segregation. / Undersökningen är en kvalitativ studie där intervjuer kommer göras för att jag somforskare ska kunna befinna mig i den sociala miljön som analyseras. Studien syftar tillatt granska hur utlandsfödda föräldrar påverkar andra generationens invandrares val avbostadsform och bostadsområde samt vilka skillnader det finns mellan inlandsfödda ochutlandsfödda föräldrar. Samt hur etnicitet påverkar unga vuxnas val av bostadsform ochbostadsområde och vilken betydelse andra generationens invandrares inställning tillboendesegregerade områden i framtiden har. För att utföra arbetet har en fallstudieanvänts. Anledningen till att en fallstudie har använts är för att arbetet ska utföras underen tidsbegränsad period. I studien ligger fokus på bostadsområdena Sätra och Vivalla,det dessa två områden har gemensamt är att de är segregerade på olika sätt och ärmiljonprogramsområden. Datainsamlingen bestod av tio personer, fem kvinnor och femmän. I studien tas intervjupersonernas erfarenheter, tankar och upplevelser med ochmetoden går ut på att ställa bestämd frågor och sedan har intervjupersonerna fått pratautifrån sig själva och hur de själva upplever ämnet. Urvalet är strategiskt, detintervjupersonerna har gemensamt är att de själva är födda i Sverige och harutlandsfödda föräldrar från olika länder samt bor i segregerade områden. Detförekommer mycket fördomar av media och människor utifrån på grund avsegregationen och utsattheten som råder i områdena. Resultatet visar fem kvinnor ochfem mäns egna erfarenheter, upplevelser och tankar av att bo i bostadsområdena och attha utlandsfödda föräldrar, hur det har påverkat dem och hur de ser på den etniskaboendesegregationen.

Unemployment is a debated topic in Sweden, and it is higher among people with a foreign background than among native-born people. The main purpose of this study is to examine the experiences of low-educated unemployed people with a foreign background who are experiencing difficulties in entering the Swedish labour-market, and to examine how they experience being without work, and how unemployment affects them negatively. The method used in this study is a qualitative and with five semi-structured interviews were implemented. The interviewees are unemployed. They also have a foreign background and they are low educated. We used a thematic analysis to analyse our collected material. The results of the study show that low-educated unemployed people with a foreign origins face difficulty in improving themselves in the Swedish labour-market. They experience that there are several different factors that weakened their establishment in the labour-market. The factors are, their level and the parents' low level of education, lack of the Swedish language as well as lack of social networks. They also experience discrimination both on the basis of its ethnicity and that they have a lower-class position in Swedish society as a result of being low educated. Unemployment leads these people to experiencing negative consequences, for example, feeling ashamed because their financial resources have deteriorated, which in turn leads to them having a lower economic position in the Swedish society. / Arbetslöshet är ett debatterat ämne i Sverige och den är högre hos personer med utländsk bakgrund än bland inrikesfödda personer. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lågutbildade arbetslösa med utländsk bakgrund upplever svårigheter att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden, samt att undersöka hur de upplever att vara utan arbete, det vill säga hur arbetslösheten påverkar dem negativt. Uppsatsens metod är en kvalitativ och fem semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjupersonerna är arbetslösa. De har även en utländsk bakgrund och en låg utbildnings nivå. En tematisk analys har använts för att analysera det insamlade materialet. Resultatet i studien visar att lågutbildade arbetslösa med utländsk bakgrund upplever svårigheter att etablera sig på den svensk arbetsmarknaden. De upplever att det är flera olika faktorer som försvagar deras etablering på arbetsmarknaden. Dessa faktorer är deras och även föräldrarnas låga utbildningsnivå, brist på det svenska språket samt brist på sociala nätverk. De upplever även diskriminering både utifrån sin etnicitet och att de har lägre klassposition i det svenska samhället till följd av att de är lågutbildade. Arbetslösheten leder till att dessa personer upplever negativa konsekvenser exempelvis, de upplever skamkänsla på grund av att deras ekonomiska resurser har försämrats, vilket i sin tur leder till att de får lägre ekonomisk position i det svenska samhället.

Boendesegregationsfrågan har under de senaste årtiondena blivit mer och mer uppmärksammad i den kommunala planeringen. Personer med olika bakgrund och attribut bor allt mer segregerat, där den geografiska uppdelningen debatteras för att innebära social exkludering och utsatthet. Det har därmed riktats fysiska åtgärder mot utsatta områden med syfte att motverka boendesegregation och dess negativa effekter. Hanterandet av boendesegregation har av den anledningen också fått möta mycket kritik, då kommuner tenderar att se boendesegregation som en effekt av den fysiska strukturens utformning, medan kritiker menar på att boendesegregation snarare grundas i andra sociala bakomliggande faktorer. Denna studie har därmed undersökt och redogjort för hur kommuner hanterar boendesegregation i sin kommunala planering, och vilka bakomliggande resonemang som förekommer mellan planerare. I studien framgår det att de undersökta kommunerna visar stor tilltro till fysiska åtgärder som att blanda upplåtelseformer, skapa mötesplatser och skapa bättre fysiska kopplingar mellan boendeområden, och att dessa åtgärder vidare förväntas ha en motverkande effekt på boendesegregation. Studien visar därtill att boendesegregation hanteras utefter institutionaliserade och stigberoende tankefigurer om att problemet till stor del ligger i den fysiska miljön och en föreställning om att det går att påverka sociala strukturer med förändringar i den fysiska miljön.

The aim of this study is to examine what working methods and active measures there are tomanage the ethnic discrimination of care staff working within elderly care, and how the unitmanager of nursing homes and home care in Kalmar county uses them. This objective is tocreate a deeper understanding of how the unit managers work to manage ethnic discriminationin elderly care. This study was done with a qualitative research method performed with semi-structured interviews where unit managers in their own words described their experiences oftheir complex work, their professional discretion and the occurrence of ethnic discriminationin the working place. The results show that unit managers identify different types of ethnicdiscrimination such as derogatory comments and a refusal to receive help from staff born inother countries than Sweden. The unit managers perception of their professional discretionvaries. Factors such as budget, organizational conditions, the personality of the unit managersand working experience can affect the management of ethnic discrimination of the care staffby the caretakers. Through the interviews, we have also observed the unit manager’spercieved lack of clear guidelines and aids that could support them in dealing with ethnicdiscrimination in their workplace. This also means that it becomes difficult to workpreventively to counteract ethnic discrimination. Unit managers can thus find their ownstrategies and working methods to support their staff and strengthen individuals. The unitmanagers have been shown to use methods such as increased participation and conversationswith the vulnerable person and the elderly, which are strongly linked to empowerment.

År 1945 den amerikanska ockupationsstyrkan pressade fram Japans sekularisering. Mejidynastin, vid makten fram till 1945, hade främjat en framställning av shinto med nationalistiska drag som kallas för shintonationalism. Efter sekulariseringen betraktades religionerna i Japan med misstänksamhet, eller till och med fientlighet, i Japan. Sedan 80-talet har dock nationalistiska rörelser som strävar efter en återgång till den gamla shintonationalismen börjat att ta plats i den politiska scenarion igen. Nationalistiska rörelser har fått stöd av Jinja Honcho, förbundet av de shintoistiska templen. Den här studien har som syfte att analysera shintonationalismens påverkan på det japanska samhället och på den japanska skolan i synnerhet. Studien använder diskursanalys som metod och granskar å ena sidan skolans styrdokument med fokus på moralundervisningsämnen, grundskolsämnet som behandlar ämnet moral och samlevnad. Å andra sidan granskas Jinja Honchos publikationer på förbundets hemsida. Texterna jämförs och resultatet visar att Jinja Honchos framställning av shinto har påverkat diskursen i den japanska skolans styrdokument och främjat en bild av japanerna som överlägsna andra kulturer i deras förhållande till naturen, känslighet, moral och styrka. / In 1945 the US occupation forces pushed for the country's secularization. The Meji-dynasty, in power until 1945, had promoted a representation of Shinto with nationalist features known as Shinto nationalism. After secularization, religions in Japan have been viewed with suspicion if not with hostility. From the 1980s, however, nationalist movements striving for a return to the old Shinto nationalism began to take place in the political scenario again with the support of Jinja Honcho, the Association of Shinto temples. The purpose of this study is to analyse the impact of Shinto nationalism on Japanese society and especially on Japanese schools. The study uses discourse analysis as a method and examines from one side the school's governing documents with a focus on moral education, from the other side Jinja Honcho's brochures in the association's website. The texts are compared and the results show that Jinja Honcho's representation of Shinto has influenced the discourse in the Japanese school's governing documents and promoted an image of the Japanese as superior to other cultures in their relationship with nature, sensitivity, morality and strength.

This study focuses on diversity issues such as ethnicity, gender, and discrimination in the police profession, but mainly in connection with women and people with other ethnic backgrounds in the profession. The study is based on three questions that are answered during the study. To proceed with this survey, I have used a text analysis survey that I built up with the help of empirical data in the form of literature, reports from the government, annual reports of the police and previous publications in the form of blog posts to get the experiences my questions are out after. My theoretical perspectives in this study are the gender system by Yvonne Hirdman. French sociologist Pierre Bourdieu's theory of different capitals. Erving Goffman's theory Stigma which deals with classification and social deviations. To understand the aspect of power, I use the concept of Hegemony. The result of my study was that it is constantly working to increase diversity and gender equality in the police profession, but that it is still unequal.

Socialt arbete inkluderar ofta individer som på något sätt lever utanför det normativa samhället. Fall som berör perosner med utländsk bakgrund kan ofta missförstås eftersom den Eurocentriska ideologin inte alltid är rådande för alla. Syftet med denna studie är att undersöka hur vuxna födda på 90-talet med två utrikes födda föräldrar skildrar sin identitet smat vilken inverkan miljön har haft på deras identitetskapande. Med denna studie vill vi även få en ökad kunskap om fårgor som rör identitet i förhållande till etnicitet och hur andra generationens invandrare påverkas av benämningen invandrare. Vi har genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex personer födda i Sverige med olika kulturell bakgrund. För att få ett bredare perspektiv har vi ställt frågor om hur deras etniska bakgrund har påverkat deras skapande av identitet i det svenska samhället. Vår analys bgger på det empiriska materialet som även vidare kopplas till den tredje identiteten och andra relevanta teoretiska begrepp som; attributionsteorin, människans behov av tillhörighet och kulturell identitet och dess tillhörighet. Resultatet av vår studie har visat att omgivningen spelar en viktig roll i repondenternas identitetsbildning. Respondenternas etnicitet var avgörande i vilken utsträckning de känner tillhörighet till det svenska samhället. Den etniska bakgrunden bidrog således till en känsla av utanförskap då samhället inte tillät dem att identifiera sig som de ville. Sammanfattningsvis visade den insamlade empirin på att intervjupersonerna växt upp med två kulutrella världar som varit betydande för processen av identitetsskapandet. Deras dubbla kulturella band har varit en kärn faktor i hur dem skildrar sin identitet. Respondenterna ansåg deras dubbla kulturella band som en svårighet i deras unga dagar då ett sökande efter tillhörighet aldrig upphörde. Men beskrev den som en tillgång i dagens läge då de funnit sig själva och sin plats i samhället. / Social work often includes individuals who in some way live outside the normative society. Cases involving people with a foreign background can often get misunderstood because the Eurocentric ideology is not always prevalent for everyone. The purpose of this study is to investigate how adults born in the 90s with two foreign-born parents portray their identity and what impact the environment has had on their identity creation. With this study, we also want to gain a increased knowlegde of issues concerning identity in relation to ethnicity and how second-generation immigrants are affected by being referred to as immigrants. We have conducted qualitative semistructured interviews with six people born in Sweden with different cultural backgrounds. To get a broader perspective, we have asked questions about how their ethnic background has affected their identity creation in swedish society. Our analysis is based on the empirical material which is also further linked to the third identity and other relevant theoretical concepts such as; the attribution theory, man's need for belonging and cultural identity and its belonging. The results of our study have shown that the enviroment plays a significant role in the respondents' identity formation. The respondents' ethnicity was decisive in the extent to which they felt a sense of belonging to swedish society. The ethnic background thus contributed to a feeling of exclusion as society did not allow them to identify themselves as they wished. In summary, the collected empirical evindence showed that the interviewees grew up with who cultural worlds that were significant for the process of identity creation. Their dual cultural ties have been a core factor in how they portray their identity. The respondents considered their dual cultural ties to be a difficulty in their young days when a search for belonging never ceased. But described it as an asset in today's situation when they have found themselves and their place in society.

This study aims to examine Bosnia-Herzegovina and Rwanda's tolerance and reconciliation processes after the conflicts by answering the research question 'How can we explain the similarities and differences between Bosnia-Herzegovina and Rwanda’s reconciliation processes in terms of ethnic tolerance among its inhabitants post civil war and genocide?'. An explanatory theory based on Brounéus’ perspectives and recommendations on reconciliation is used throughout the study. The main findings are that both countries have had diverse approaches and have not fulfilled the requirements for achieving ethnic tolerance and reconciliation.

Alla barn ska ha rätt till att främja sin förståelse av sin egen och andras kulturer, enligt Barnkonventionen (UNICEF Sverige, 2018). Studiens syfte är att synliggöra vilken mångkulturell barnlitteratur som finns tillgänglig för de äldre barnen i förskolornas verksamhet, genom att presentera vilka diskurser som framträder i de böckerna som finns tillgängliga i förskolornas bokhyllor.  Ett besök vardera gjordes på en förskola med en uttalad mångkulturell profil och en förskola utan en uttalad mångkulturell profil, där genomfördes en observation av vardera förskolas bokutbud samt en mindre intervju. De böckerna vi fann på förskolorna kategoriserades i olika kriterier och sedan genomfördes en diskursanalys på bokutbudet samt en mer djupgående diskursanalys på sex av böckerna. Normen för dessa böcker är att huvudkaraktären är vit.  Slutsatsen vi kommer fram till är att förskolor behöver mer mångkulturell barnlitteratur för att undvika exkludering, diskriminering och fördomar mot olika etniciteter i förskolans utbud av böcker. / Every child has the right to promote their understanding of their own and other´s cultures (UNICEF Sverige, 2018). The aim of this study is to present what kind of discourses that books available in preschools bookshelves, and what kind of discourses multicultural literature that is available for children aged 3-5 years old express.  An observation of two preschools’ book selection was conducted, one preschool profiled themselves as multicultural and one didn’t, as well as a minor structured interview. The books were then analysed through a discourse analysis as well as a deeper discourse analysis on six of the books that were found. The results show that there is a small amount of multicultural literature in preschools, and that children’s characters of a different ethnicity than the dominant ethnicity in the books is put aside. The books that we made a deeper discourse analysis of shows that it’s rare that a child with a different ethnicity is written as a main character. The norm of these books is that the main character is white. Our conclusion is that pre-schools need more multicultural literature to avoid exclusion, discrimination, and prejudice against different ethnicities in pre-schools book selection.

Sverigefinnar är en av Sveriges nationella minoritetsgrupper. Under en lång historisk period har de varit föremål för diskriminering och assimilering, men de senaste åren har deras status höjts och de har idag särskilda lagstadgade rättigheter. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur samhälleliga faktorer påverkar sverigefinnars relation till sin etniska bakgrund och hur det har påverkat deras identitetsprocess. För att analysera detta användes Goffmans teorier om stigma. Metoden som valts för denna uppsats är en tematisk innehållsanalys av tre delvis självbiografiska böcker. En av böckerna är en antologi och totalt har tio texter skrivna av sverigefinnar analyserats. Studiens resultat visar att Sverigefinnarna betraktades som avvikande grupp under deras barndom. Det medförde att de kände skam över sin sverigefinska identitet och bidrog till en upplevelse av att deras etniska identitet är mindre värd. Det var även vanligt att många försökt att dölja sin finska bakgrund för att kunna passera som svensk och betraktas som normal. Resultatet visar även att klasstillhörigheten och det finska språket påverkat deras relation till sin etniska identitet. Idag, när de samhälleliga faktorerna och synen på sverigefinnar förändrats, hade skamkänslorna över den sverigefinska identiteten i större utsträckning bytts ut mot stolthet. Men erfarenheterna från barndomen hade trots det en stor påverkan på deras relation till sin etniska identitet, och en komplicerad relation till den etniska identiteten var fortfarande närvarande. / The Sweden-Finns is one of the national minority groups. Sweden-Finns have been subjected to discrimination and assimilation in Sweden for a long period, but during the latest years their status have been raised and today they have statutory rights. The aim of this essay was, by using Goffmans theories about Stigma, to examine how social factors have affected the Sweden-Finns attitude towards their ethnic identity and which influence these factors had on their identity process. The method chosen for this study was a qualitative approach and a thematic analysis of three partly autobiographical books written by Sweden-Finns. Since one of the books is an anthology, a total of ten authors texts have been used. The result showed that the Sweden-Finns have been viewed as strangers during their childhood. It led to shame over their ethnic identity, and it was common to try to hide the Swedish-Finnish identity so that they would be viewed as normal. The social factors also led to a feeling that they had less dignity because of their ethnic identity. Their economical class identity and the Finnish language was also linked to feeling about being different. Today, when the status of Sweden-Finns has improved, the feeling of shame over the ethnic identity was lower and feelings of pride were more common. But the social factors during their childhood have had a big impact of their identity process, and an ambivalent feeling towards their ethnic identity was still present.