The right to non-discrimination is a fundamental part of human rights. Sweden has enacted legislation which prohibits employers from discriminating or harassing employees and job seekers. Swedish authorities also receive a substantial amount of complaints concerning ethnic discrimination in the workplace every year and there are volumes of research showing structural injustices related to discrimination. Despite these facts few employers have so far been found guilty of discrimination on ethnic grounds in Swedish courts. This thesis aims to shed lights on and analyse how the Swedish anti-discrimination legislation is utilised in the Swedish Labour Court regarding discrimination and harassment on ethnic grounds. On the basis that very few lawsuits brought on behalf of employees/job seekers have been successful it is hypothesized that there are problems either with the form of the legislation or the assessment of the court. Firstly the shape of statutes, their legislative history and preparatory works are illustrated to create an understanding for the legal pre-conditions, thereafter the judgements of the Labour Court are analysed within the theoretical framework of the thesis – composed of Critical Race Theory and Sociology of Law. The study has shown problems concerning both the legislation and the assessment of the Labour Court. The legislation does not seem to embody the awareness of discriminating structures shown by the works of the preparatory committees. Further the assessments of the Court suggest a lack of understanding of the interaction between different pre-conditions and how these create a disadvantage for people of a minority standing which affects them both in the workplace and in the judgments of the Court.

In the 60’s and 70’s a large group of Yugoslav migrants came to Sweden in search for jobs. These people mostly belonged to the generation born after the Second World War, a generation brought up in the official discourse of “Brotherhood and Unity”. A discourse downplaying ethnic differences in favour of a national identification. With the break-up of Yugoslavia in the early 1990’s their Yugoslav national identity was beginning to be contested. The Serb migrants had to redefine themselves due to the changing situation and to replace or redefine their Yugoslav identities. This paper presents a case study for three individuals in this group and how they defined themselves before the break-up and how they handled the break-up. It presents how they today look upon Yugoslavia and how that place has changed meaning in their everyday narratives. The question I try to answer is whether someone can call himself Yugoslav when Yugoslavia no longer exists, and how the image of Yugoslavia has changed due to the break-up. I show that the image of Yugoslavia is still very much alive but this image has turned from a place in physical space to a place in their narratives, close to Foucault’s definition of a Utopian place. A place in their minds, perfected in form. They still call themselves Yugoslavs, if the social context allows that, they still use the term to relate to their origin and in discussions of place.

Avidentifierade jobbansökningar är en relativt ny metod som under de senaste åren fått utrymme på den svenska arbetsmarknaden samt på forskningsfältet. Uppmärksamheten av metoden kommer av den tidigare forskning som visar att betydelsen av faktorer som bland annat etnisk bakgrund, kön och ålder är ibland avgörande för vem som kallas till jobbintervju. Därför åsyftar denna studie att undersöka hur rekryterare värderar och använder denna metod samt vilken betydelse avidentifiering har för rekryteringsprocessens utfall.Studien utgår ifrån ett hermeneutistiskt perspektiv och har en kvalitativ ansats. Med hjälp av en komparativ undersökningsdesign och flerfallsstudie som analysmetod behandlas det empiriska materialet, vilket utgörs av fem semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer skapar tillsammans skapar två fall inom IT och konsultbranschen.Analysen behandlas med hjälp av det teoretiska ramverket vilket består av stämplingsteori samt de analytiska begreppen homosocialitet och etnosocialitet. Detta för att öka förståelsen för hur en sorteringsmetod som baseras endast på formella kriterier, utbildning och arbetslivserfarenheter, fungerar i praktiken. Det har framkommit att vid avsaknaden av faktorerna läggs fokus istället på den individuella kompetensen. Informationen gällande individens kompetens och arbetslivserfarenhet är den del som får mest kritik för att vara för ospecifik. Inom IT branschen har det visat sig att faktorer som ålder och etnicitet är av betydelse vid anställning. Det uppstår även en svårighet då kundinflytandet spelar så stor roll vid rekrytering och skapar en ram av vad som efterfrågas av varje anställd. Det är inte endast avgörande vad rekryterare eller arbetsgivare värderar utan det finns flera aktörer som spelar in vid valet av medarbetare. / Anonymous job applications are a relatively new method that has gained space in the Swedish labor market and the research field in recent years. Research shows that personal attributes are often crucial for who gets called to a job interview. Therefore, this study refers to examine how recruiters evaluate and use this approach and demonstrates the importance that anonymity has to the outcome of the recruitment process.The study is based on a hermeneutic perspective with a qualitative approach and was conducted using a comparative study design, with analysis based on several case studies. The empirical material consists of five semi-structured interviews, which together creates two cases within the IT and consulting industry.During the analysis, a theoretical framework has been presented which consists of the labelling theory and the analytical concepts of homosociality and etnosociality. These three are used to increase the understanding of how a sorting method based only on formal criteria, training and work experience, is used in practice. This has led an employer to focus on individual competency instead of ethnic background, gender or age. However, a problem remains in the industry where age is a determining factor and ethnicity is linked to Swedish language skills. Difficulties also arise when customer influence plays a large role in the recruitment process and this creates a framework of what is expected of every employee. This enables consultants to be adapted depending on the criteria that are necessary for the specific company. It is not only vital what recruiters or employers value but also what the clients wants and expect of the consultants.

Meningen med LIV1: Semiotisk karaktärsdesign för animation är en rapport skriven för ett examensprojekt utfört av Kaj Banfather och Kristofer Johansson som studerar Medie- och kommunikationsvetenskap: Visuell kommunikation och design vid Karlstads universitet. Projektets uppdragsgivare var organisationen Fryshuset, där en animation som beskriver ett av deras många sociala projekt LIV1, som går ut på att belysa det positiva med etnisk, kulturell och religiös mångfald, skulle skapas. För att gå i linje med Fryshusets värderingar och målet med LIV1 blev det därför av stor vikt att designa de karaktärer som skulle komma att finnas i animationen på ett etiskt sätt som inte förstärker stereotyper. Med teori om stereotyper och banal nationalism utforskades även idén om förekomsten av banala stereotyper. Stereotypa representationer som blivit så pass normaliserade att de ofta inte ses som direkt kontroversiella. För att identifiera de tecken och koder som kom att användas (eller undvikas) för att representera etniska och kulturella minoriteter utan att bygga på befintliga stereotyper, vare sig banala eller inte, utfördes en semiotisk analys av de två populära, svenska TV-serierna Bonusfamiljen och Torpederna. Analysen utfördes genom att undersöka tecken inom kategorierna det estetiska, beteende och kontextualitet. Resultatet visade att kontextualitet var avgörande för hur etniska minoriteter representeras i de båda serierna. När narrativet kretsar kring vad som ska föreställa svenska familjeliv och de relationer och konflikter som förekommer där, visade det sig att etniska minoriteter fick betydligt mindre betydelsefulla roller och därmed kortare skärmtid. När det istället handlade om kriminalitet ökade skärmtiden för etniska minoriteter då de fick viktigare roller, men detta kopplades starkt till att de representerades som kriminella. Beträffande det estetiska och beteende påträffades inga större avvikelser mer än att etniska minoriteter oftare observerades med våldsamma beteenden, men enbart i den serie som handlade om kriminalitet. Även detta kopplades till kontextualitet och hur etniska minoriteter oftare representerades som kriminella då det övergripande var de brottsliga karaktärerna som iakttogs utföra våldshandlingar. Slutresultatet diskuterades i koppling till de nämnda teorierna och även tidigare forskning om representationer av etniska minoriteter och karaktärsdesign. För att undvika att förstärka stereotyper designades karaktärer utifrån undersökningens resultat. De fyra, unga karaktärerna fick därför olika etniciteter och en jämnare fördelning av skärmtid. De placerades även i kreativa miljöer och representerades med intressen därefter för att motverka stereotypen av att etniska minoriteter oftare är kriminella. / The meaning of LIV1: Semiotic character design for animation is a report written for a graduation project by Kaj Banfather and Kristofer Johansson who studies Media and Communication Studies: Visual Communication and Design at Karlstad University. The project's commissioner was the organisation Fryshuset, where an animation describing one of their many social projects, LIV1, that aims to highlight the positive effects of ethnic, cultural and religious diversity, was to be created. To keep in line with Fryshuset's values ​​and the objective of LIV1, it was therefore important to design the characters that would exist in the animation in an ethical way that did not amplify stereotypes. With theories concerning stereotypes and banal nationalism the report also explored the idea of ​​the existence of banal stereotypes. Stereotypical representations that have become normalised to the extent that they are often not seen as directly controversial. To identify the signs and codes that came to be used (or avoided) to represent ethnic and cultural minorities without building on existing stereotypes, whether banal or not, a semiotic analysis of the two popular Swedish television series Bonusfamiljen and Torpederna was performed. The analysis was conducted by examining signs within the categories the aesthetics, behaviour and contextuality. The results showed that contextuality often was crucial for the representation of ethnic minorities in both series. When the narrative revolves around what is supposed to represent Swedish family life and the relationships and conflicts that occur within that, it turned out that ethnic minorities gained significantly less important roles and thus, shorter screen time. When crime was the main topic, screen time for ethnic minorities increased as they were assigned more important roles, but this was linked to being represented as criminals. Regarding the aesthetics and behaviour, no major discrepancies were found more than that ethnic minorities more often were observed with violent behaviours, but only in the series revolving crime. This was also linked to contextuality and how ethnic minorities more often were represented as criminals and how criminal characters mostly were the ones observed to carry out acts of violence. The final results were discussed through the perspectives of the mentioned theories and also previous research on representations of ethnic minorities and character design. In order to avoid enhancing stereotypes, characters were designed based on the results of the analysis. The four young characters therefore received different ethnicities and a more even distribution of screen time. They were also placed in creative environments and then represented with the interests to counteract the stereotype that ethnic minorities more often are criminals.

Utomeuropeiskt adopterades studieresultat skiljer sig enligt tidigare studier åt mellan adopterade med olika geografiskt ursprung. Studier har även visat att personer med rasifierade utseenden kan möta stereotypa föreställningar och rasism i utbildningssammanhang. Hur sådana situationer gestaltat sig och hanterats av adopterade med olika studieförmåga är däremot mindre känt. Syftet med föreliggande studie var att, med utgångspunkt i socialpsykologiska teorier om samspel mellan sociala identiteter, stereotyper och studieprestationer, söka fördjupad kunskap om hur adopterade med god studieförmåga har upplevt och hanterat stereotypa föreställningar i utbildningssammanhang. Totalt tio intervjuer med utomeuropeiskt adopterade kvinnor och transpersoner med akademisk examen undersöktes med tematisk analys. Fyra typer av strategier och deras effekter beskrevs; undvikande, accepterande, omorienterande och konfronterande. Dessutom beskrevs avsaknad av strategier och brist på stöd och resurser från omgivningen. Adopterade från Korea hade oftare mött positiva stereotypa föreställningar om sin teoretiska kompetens medan övriga adopterade hade mött negativa stereotypa föreställningar om sin förmåga. Resultatet talar för att inte enbart individuella egenskaper och förhållanden före adoptionen, utan även psykologiska och sociala aspekter i den adopterades nya kontext, kan ha betydelse för adopterades prestationer i utbildningssammanhang. Studien gav uppslag till möjliga interventioner.

The invisible entrepreneurship is a study of owners of businesses with foreign heritage. It describes the unexplored relationship between ethnicity and class within this group of entrepreneurs. The result of the study is a model which I have found to be suitable to use when depicting the relationship between the ethnic profile and class. The model indicates that the importance of ethnicity decreases as both the owner of, and the business reach a more prominent class. The method of collecting data has been interviews with owners of businesses and Grounded theory has been used to analyse this data. Theories on ethnicity, owners of businesses with foreign heritage, and class in relation to ethnicity have been discussed on the basis of social constructivism. Also, the conception of ethnicity, foreigners, and owners of businesses with foreign heritage, entrepreneur and class has been discussed and defined.

Although many studies have been conducted on second language acquisition and bilingual education, little is known about the role of language in the formation of identity by adolescent immigrants in the language classroom. More specifically, this study aims to investigate the use of code-switching by immigrant and refugee students learning Swedish and English in a high school preparatory program. Furthermore, this study investigates the relationship between students’ and teachers’ attitudes towards code-switching and language as a resource, and theories on language as a marker of identity. Quantitative collection of data and qualitative interviews reveal tensions between the ways in which teachers and students relate to code-switching and bilingualism. This study concludes that language in general, and code-switching in particular, can be used by students as a marker of identity. It further concludes that teachers to some extent discourage the use of code-switching, and thereby undermine the students’ possibilities in forming multicultural identities.

Den här uppsatsen är en fallstudie av nationalismen som spelande roll för att Kroatien och Bosnien bröt sig ur Jugoslavien samt dess betydelse för att krig bröt ut i dessa två regioner. När den jugoslaviske presidenten Tito dog 1980 och när kommunismen föll i Europa i slutet av 1980-talet började Jugoslavien gå mot sitt sönderfall. Därmed började nationalistiska stämningar och etnisk separatism ta fart. Kroatien och Bosnien var två länder som förklarade sig som självständiga i början av 1990-talet efter att nationalistiska krafter vunnit stark terräng där. I både Kroatien och Bosnien ledde självständighetssträvandena till konflikt med den serbiska minoriteten och det resulterade i blodiga krig. De serbiska nationalisterna valde som svar att förklara sig som autonom inom dessa länder, men det kom att leda till en eskalerande konflikt med Kroatien och Bosnien. Konflikterna i dessa länder ledde till etnisk rensning och mord på civila människor från alla folkgrupper. Den etniska nationalismen som tillämpades här ledde till att krig bröt ut och att gamla motsättningar blossade upp. Efter ett par år tog krigen i Kroatien och Bosnien slut.

This master thesis constitutes a review of literature from a post-colonial perspective to analyze the current conflict in south Sudan between the ethnic groups, the Nuer and the Dinka. The method used in this work is qualitative, with elements of hermeneutics. The work is based on the theories of postcolonial theory and the ethnicity and assumes the thesis of the grooves of the colonial era are also found in south Sudan and in particular by the ethnic groups that today live in the country. The aim of the thesis is to investigate the role of the colonial times have been, in the question of how the ethnic pattern looks in today's south Sudan, but also find out how the emergence of the current conflict in the country can be seen as a colonial consequence. The result shows that colonialism had a major impact on the population in the southern region and by the policy, the oppression and the new ranking structures in south Sudan strengthened the hatred between the ethnic groups and the conflict between the Nuer and Dinka could live on.

Denna studie bygger på intervjuer med lärare och undersöker hur lärarna arbetar med integrering av elever med annan etnisk bakgrund och socioekonomiskt svag bakgrund. Studien eftersöker lärarnas kopplingar mellan elevers etniska bakgrund, socioekonomiska bakgrund och skolresultat samt analyserar hur lärarnas arbetsmetoder, uppfattningar och tankar skiljer sig åt baserat på var skolan de är verksamma på är belägen utifrån en socioekonomisk områdesindelning. Resultatet visar på att enligt lärarna har skolorna inte några skrivna riktlinjer för integreringsarbete och integreringsarbeten genomförs och tolkas olika av lärarna vilket verkar ha ett samband till hur skolans upptagningsområde ser ut. Den påverkansfaktor som lärarna anser vara den största utmaningen i integreringsarbete samt i försök att förklara det rådande studiegapet mellan elever med annan etnisk bakgrund och elever med svensk bakgrund antas vara bristande språkförmåga. Den främsta möjligheten anser de vara de positiva vinningarna som kommer från att elever har olika bakgrunder. Gällande vårdnadshavare framför lärarna att vårdnadshavares bakgrund påverkar både samverkan mellan skolan och hemmet och elevens skolresultat. Hälften av lärarna tror att det finns skillnader i krav och förväntningar på elever utifrån etnisk- och socioekonomisk bakgrund. Diskussioner som berör etnisk- och socioekonomisk bakgrund anser lärarna inte vara känsliga.