This thesis investigates the strategies junior high school teachers in religious education in southern Sweden use to counteract ethnocentrism in the classroom. It is accomplished by analysing semi-structured interviews with five teachers, using the didactic theory and threshold concept theory to delineate the strategies employed by the teachers. The empirical data allows me to establish that the teachers encounter ethnocentrism and see it as their mission to counteract it. I analyse these findings through the lens of didactic theory, more specifically aspects from the threshold concept theory. In conclusion, this study suggests that ethnocentrism is a problem in the classroom, and teachers work actively to counteract ethnocentrism as they consider it their mission because the students must learn to respect and understand other people. Additionally, teachers' strategies can be compared to the threshold concept theory, and therefore, one can argue that this concept can applied by teachers to educate students about ethnocentrism.

Hållbart mode ansågs länge tråkigt och komplicerat, i rak motsats till modeveckornas flärd. Numera har begreppet blivit moderiktigt och spelar en central roll i det paradigmskifte modevärlden står inför tack vare ny teknik och digitala plattformer. I en reportageserie har jag undersökt modeindustrins hållbarhet ur tre olika perspektiv; produktion, design och framtidsspaning. Vad är innebär begreppet hållbart mode? Hur ser industrin ut i dagsläget? Vad kan en på individnivå göra? Och hur ser framtidens mode ut? Genom att förankra resonemang och frågeställningar i tidigare forskning och litteratur har jag djupgående granskat ämnet för att kunna besvara frågan om en industri som bygger på konsumtion och en växelverkan av trender kan bli hållbar? Eller är hållbart mode en paradox.  Reportageserien genomfördes i New Delhi, Stockholm och Borås i form av kvalitativa intervjuer med experter och ett wallraffande. I reflektionsrapporten förankras det journalistiska arbetet i etiska diskussioner kring journalistisk metod, genre, etnocentrism och källkritik. Syftet med studien var att lyfta fram hållbarhetsproblematiken och ge en mångfacetterad och realistisk bild över modeindustrins hållbarhetsutveckling, både på materiell- och humanitär nivå.

Den här studien har för avsikt att belysa och behandla hur en allmänhet kan tänkas uppfatta och förhålla sig till fördomar, rasism och diskriminering. Hur uppfattningar om etnicitet, ras och nationalitet, relaterar till kulturella skillnader och hur andrafiering och stereotyper motiveras och betraktas. Informanterna i studien visar generellt en stor tolerans mot andra men visar också tydliga tendenser till andrafiering och ingruppsbias. I sina tolkningar av ”den kulturellt andre” märks att de baserar sina antaganden och resonemang på individuella och kollektiva gruppstereotyper. De accepterar inte interpersonella uttryck för rasism och diskriminering men är relativt omedvetna om vad som skapar strukturell diskriminering och de är också mer toleranta mot diskriminering motiverat av vinstintresse. / Through this study I will attempt to show how a public might understand and relate to prejudice, racism and discrimination. How perceptions about ethnicity, race and nationality relate to cultural differences and how othering and stereotypes are being motivated by the informants and how they view them. The participating informants generally show significant tolerance towards others, but also show clear tendencies of othering and in-group bias. In their interpretation of “the cultural other”, assumptions and reasoning suggests that they are based on collective and individual group stereotypes. They do not accept interpersonal racism and discrimination but are seemingly unaware of what constitutes and creates structural discrimination and they are more tolerant towards discrimination based on economic interest.

Syftet med uppsatsen är att undersöka flerspråkighet, etnicitet och kultur i tvåläroböcker i svenska som andraspråk för gymnasiet. Tidigare forskning har visat påförekomsten av etnocentrism i läromedel, men forskningen kring SVA-läromedel ärbegränsad. Den här studien ämnar därför att undersöka innehållet i SVA-läroböckermed hänsyn till de andraspråkselever som ska använda dem.En kombination av analysmetoder används i undersökningen: innehållsanalys ochdiskursanalys. Innehållsanalysen visar att majoriteten av de personnamn somförekommer i läroböckerna är svensketniska. Ytterligare en analys av data visar enstor övervikt av namn från Europa och Nordamerika. Resultaten pekar på etnisk ochkulturell homogenitet.Diskursanalysen visar på förekomsten av två diskurser i vardera läroboken. Den enakallas i uppsatsen för diskursen om flerspråkighet som resurs. Flerspråkighet beskrivsi läroböckerna som en tillgång för individ och samhälle, vilket skulle kunna stärkaandraspråkselevers flerspråkiga identiteter. Den andra diskursen kallas för vi ochdom-diskurs. Det som beskrivs som svenskt utgör ofta utgångspunkten för texternaoch står för det normativa vi. Det sätts ibland i kontrast till de andra, som representerasav andra kulturer och etniciteter än svensk. Analysen visar således på att etnocentrismoch andrafiering förekommer i innehållet. De här dragen är starkare i den ena avläroböckerna.En samhällelig vi och dom-diskurs reproduceras i läroböckerna, vilken underordnardem som inte passar in i den svenska normen. Det är problematiskt med tanke påmålgruppen andraspråkselever, eftersom många har utländsk bakgrund och/ellerannan kultur än svensk.Ytterligare en slutsats som dras är att läroböckerna delvis missar att dra nytta avandraspråkselevernas tidigare kunskaper och erfarenheter. Dessutom behöver lärareha kunskap så att de kan granska läromedel med kritisk blick.

Den tidigare forskningen visar att rapporteringen om invandring och utanförskapsområden främst är negativ i Sveriges riksmedia samt lokala TV4 redaktioner, samt att den etniska mångfalden är bristfällig. I denna studie tar vi reda på hur tre lokala tidningsredaktioner ser på etnisk mångfald på redaktionen och hur deras syn på gestaltningen av utsatta områden är. Genom semistrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide är studiens resultat baserat på material från tolv intervjuer. Huvudresultatet visar att journalisterna anser att gestaltningen av de utsatta områdena främst är negativ, även om de menar att de försöker balansera bilden så gott de kan. Deras syn när det kommer till etnisk mångfald på redaktionen är att det är viktigt, men i nuläget låg eller obefintlig till vilket de ger flera olika förklaringar. Det visade även att den bristande mångfalden på redaktionen påverkade hur rapporteringen gestaltade utsatta områden. Resultatet är analyserat med hjälp av gestaltningsteorin, etnocentrismen och representationsteorin.

This thesis is an ethnological study of young Sami living in Sweden. The aim is to describe and analyse different ways of being Sami today and discuss the historical terms of creating identities Reindeer grazing legislation have influenced the informants’ rights within the Sami people and their identity is based on their social and material terms. Membership in a reindeer herding district is important to the informants and they use different ethnic strategies to reach their memberships. Some informants use the political arena while other informants tries to obtain their membership by being invited by all ready existing members. Some informants are influenced by their alienation through the different legislative acts and their families have created a Sami culture based on other values and norms, different from the other informants in this study. They are acutely aware of their own history and use that history in all conversations. The symbolic side of ethnicity becomes more obvious within the reindeer herding communities. The informants of this group acquire the cultural competence which is necessary through their upbringing. The children of the reindeer herders participate and are included in the daily labour of reindeer husbandry and thus are incorporated in the group and learn which norms and values are important within their community. Difficulties occur when traditional terms collide with the modern society. What sometimes seems irrational within this group is explained by using Højrups Lifeform theory. Gender is also an important factor since the informants are expected to act differently and to choose different paths in their lives based upon gender. In a modern society increasingly more fragmented and where identity becomes a personal project can the ethnic togetherness with its clearly defined boundaries be tempting for searching individuals. But questions of who is Sami are brought to a head. An ethnocentrism becomes obvious where different Sami individuals are differently valued. The informants different Sami heritage have resulted in their sometimes being so apart from each other that it may be concluded that they are different kinds of Sami.

Att lärare ska arbeta för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för god samverkan med hemmet finns skrivet i de styrdokument som reglerar skolans arbete. Ett stort ansvar ligger hos läraren för att upprätthålla kontakten. Den samhällsutveckling som ständigt sker kräver ny kunskap och skapar nya förutsättningar för människor som lever i det. Detta ställer krav på personalen som arbetar inom skolverksamheten att utveckla sina kunskaper för att kunna anpassa sitt arbete efter rådande samhällsvillkor.   Syftet med studien var att försöka få en bild av hur verksamma pedagoger arbetade i bemötandet av föräldrar till andraspråkselever och hur samverkan med hemmet kan se ut. Den syftar också till att fördjupa våra kunskaper i ämnet som vi ska kunna ha användning av i vårt eget framtida arbetsliv. En fråga som ställdes till arbetet var hur pedagogerna arbetar i bemötandet av föräldrar till andraspråkselever, i jämförelse med svenska föräldrar. Vi undrade också hur de kulturella skillnader som kan finnas påverkar dels hur de arbetar i bemötandet och dels i samverkan med hemmet. Den sista frågan vi ställde till arbetet var vilka olika hjälpmedel som kan finnas för att förbättra kontakten med föräldrar till andraspråkselever.   I försöket att få svar på de frågor vi ställt valde vi att göra en kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats. Den semistrukturerade intervjun ansåg vi passa bäst till vårt syfte och därför utfördes en sådan.   Studiens resultat visar att kunskap påverkar hur verksamma pedagoger ser på mångkultur och hur de arbetar kring ämnet. De som intervjuades uttryckte att de får för lite fortbildning i allmänhet, och i synnerhet beträffande mångkultur. Sammantaget poängterades alla människors lika rättigheter och för att eftersträva ett likvärdigt bemötande krävs en förmåga att kunna se varje enskild individ utifrån dennes förutsättningar.

Med utgångspunkt i den postkoloniala teoribildningen granskar denna uppsats framställningarna av Asien i gymnasieskolans historieläroböcker för att undersöka hur läroböckerna upprätthåller eller motverkar de orientalistiska- och postkoloniala strukturer vilka beskriver Asien som underordnat väst samt identifierar hur dessa konstruktioner tar sig uttryck. Studien utgår från en ideologikritisk närläsningsstudie av fem läroböcker i historia. Samtliga studieobjekt är publicerade under år 2011 och 2012 inom ramen för den nya läroplanen, gymnasieskola 11, och kursen Historia1b. Analysen genomförs och presenteras via en analysmodell vilken innefattar rubrikerna andrafierande praktiker, över- och underordning, dikotomier och kulturell stratifikation. Resultatet visar att västerlandets hegemoni reproduceras genom i huvudsak eurocentriska diskurser där västerlandet överordnas österlandet eller där en eurocentrisk historieskrivning som berättar en selektiv historia förs i läroboken. Vidare kan av resultatet skönjas en kulturell stratifikation i vilken länder som anammat författningar av västerländska snitt och västerländska sedvänjor värderas högre än länder som inte gjort det. Resultatet visar också att läroböckerna reproducerar alienerande, stundom rasistiska, och pistocentriska schablonbilder och fördomar vilka bidrar till paradigmen om ett vi och ett dem.

From the end of the Second World War until the fall of the Soviet Union in 1991 the world was divided. An iron curtain separated the world into two parts, east and west. These were dominated by the two great powers, the Soviet Union and the USA. The contradictions between the great powers should characterize the whole period that was named the Cold War. USA and the Soviet Union never met in open confrontation during this time, but it happened indirectly in the many conflicts that occurred during the Cold War. The Vietnam War (1964-1975) and the Afghanistan War (1979-1989) were two conflicts in which the great powers brought war against smaller states and the non-fighting part supported the resistance against the great power.   The purpose of this study is to examine the three Swedish newspapers, Svenska Dagbladet, Dagens nyheter och Norrskensflamman, and thereby discover how they reported during the Vietnam War and the Afghanistan War.  We seek the answer on following questions: What did the reporting looked like during the Vietnam War and the Afghanistan War and how did it change over time? How does the newspapers political point of view appear on the editorial pages? Which international outlook can be seen in the news report and which are the similarities and differences?   In order to do this we’ve used a qualitative method. The result shows that three different international outlooks are described in the newspapers. We can also confirm that the political point of view for each newspaper is confirmed by the standard reporting and primarily by the content of the editorial pages.

Om tidigare grupper av tiggare främst identifierats som ”etniska” svenskar, består den nya gruppen huvudsakligen av utsatta EU-medborgare med romskt ursprung. Följande studie avsåg undersöka om socialsekreterares föreställningar om tiggare kan komma att påverka hur de väljer att använda sitt handlingsutrymme. Genom semistrukturerade intervjuer med handläggare inom ekonomiskt bistånd samt en innehållsanalys av de lagrum som rör socialtjänstens myndighetsutövning riktade mot gruppen, har en del betydelsefulla föreställningar identifierats. Parallellt med medkänsla tenderade de intervjuade biståndsbedömarna att förskjuta ansvaret för målgruppen till nationer och strukturer utanför Sveriges gränser. Likaså föreslog ingen av informanterna att EU-medborgarna, på lika villkor som svenska medborgare, bör inkluderas i de svenska välfärdssystemen. Biståndsbedömarnas exkluderande och skillnadgörande föreställningar om målgruppen tolkas som ett led i socialtjänstens och lagstiftningens målrationella utformning. Resultatet av välfärdssystemets utformning blir att den utsatta EU-medborgaren osynliggörs. / If the earlier consumptions of beggars were defined as "ethnic" swedes, nowadays the group of beggars are mainly accredited as vulnerable EU-citizens of Roma origin. The following study investigated if the conceptions of the beggars can contribute to the social secretary’s ability to affect their discretion. Through semi-structured interviews involving with the administrators of the social work and also including a content analysis of the law section adapting to the authority, some important concepts have been detected. The empirical data contribute to showing how operators in welfare tend to have a habit of displacing responsibility to outside of Sweden. The absquatulate the social workers reflected in the interviews was intertwined with compassion and a behavior of transferring the responsibility for the target group to other nations and structures outside of Sweden. Nevertheless, none of the informants suggested that EU-citizens, on the same conditions as Swedish citizens, should be included in the Swedish welfare. The representatives of social work and their contributions of difference-making, thus their excluding conception of the target group is considered to be a result of social service and governmental conformation. To summarize, the results we can recognize within the investigation of the welfare-systems connection to the EU-citizen, is according to the critics that the the vulnerable EU-citizen has lost his rights and position in a society where beggars can only function as ”invisible”.