Denna studie undersöker svenska konsumenters värdeuppfattning av fem olika produkter med varierande engagemangsnivå, beroende på produktens tillverkningsland. Detta för att förse företag vilka har svenska konsumenter som kunder med ett kvantitativt underlag på värdeförändringen då likvärdiga produkter har olika ursprungsländer. De produkter som undersöktes var en bil, en högtalare, en T-shirt, en kastrull samt ett kollegieblock. De tillverkningsländer, av varierande utvecklingsgrad, som undersöktes var Sverige, Tyskland, USA, Ryssland och Kina. Studien undersökte även hur ett välkänt varumärke inverkar på den så kallade Country-of-Origin-effekten. Utifrån tidigare forskning och teorier konstruerades hypoteser vilka testades mot data från svenska konsumenter inhämtad genom en internetbaserad enkät. Resultaten påvisade för samtliga produkter en väsentlig skillnad i värdeuppfattning beroende på produktens tillverkningsland, där faktorer som country image samt etnocentrism tycks ha haft en stor inverkan. Vidare visades att ett välkänt varumärke minskade Country-of-origin-effekten, dock endast för produkter av högre engagemangsnivå.

Bakgrund: I takt med den ökade migrationen ökar även kraven på hälso- och sjukvården. När individer med annan kulturell bakgrund uppsöker hälso- och sjukvård behöver den anpassas efter individen bakom kulturen vilket inte alltid sker på ett optimalt sätt när det saknas rätt kompetens hos sjuksköterskan.Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad av etniska minoriteter.Metod: Denna studie är en litteraturöversikt som baseras på 15 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL, PsycInfo och PubMed. Artiklarna kommer från Finland, Iran, Irland, Japan, Kina, Norge, Singapore, Storbritannien, Sverige, USA, Taiwan, Turkiet och Österrike och är publicerade mellan år 2010 - 2020.Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskan behöver en ökad kulturell kompetens för att utöva en jämställd omvårdnad oavsett vad patienten har för kulturell bakgrund. Analysen genererade tre olika teman, utmaningar i kommunikationen, bristen på kulturell kompetens samt kulturella skillnader skapar olika förväntningar på vårdmötet.Slutsats: Resultatet visar att kulturskillnader mellan sjuksköterskan och patienter från etniska minoriteter resulterar i ett komplext möte då resultatet tyder på att den kulturella kompetensen saknas eller kan utvecklas. Detta innebär att transkulturell utbildning inom professionen är nödvändig. De samlade resultaten tyder på att kunskap inom området påvisats bidra till sjuksköterskans professionella utveckling. Detta ökar chansen till att patienter från etniska minoriteter kan få en mer personcentrerad och kulturanpassad omvårdnad. / Background: In step with the increased migration, the demands on health care are also increasing. When people with other cultural backgrounds seek health care, the care needs to be adapted to the person behind the culture, which does not always happen in an optimal way when the nurse lacks the right skills.Aim: The aim is to shed light on registered nurse's experiences of caring for patients from ethnic minority groups.Method: This study is a literature review based on 15 scientific articles from the CINAHL, PsycInfo and PubMed databases. The articles come from Austria, China, Finland, Iran, Ireland, Japan, Norway, Singapore, Sweden, Turkey, UK and USA. The articles were published between the years 2010 and 2020.Results: The results show that the registered nurse needs increased cultural competence to practice equal care, regardless of the patient's cultural background. The analysis generated four different main themes, challenges in communication, lack of cultural competence and cultural differences create different expectations of the care meeting.Conclusion: The results show that cultural differences between the registered nurse and patients from ethnic minorities result in a complex meeting as the evidence indicates that the cultural competence is lacking or can be developed. The overall results indicate that knowledge in the field has been shown to contribute to the nurse's professional development and that patients from ethnic minorities can receive more person-centered and culturally adapted nursing.

Under våra praktikplatser och vid en granskning av kursplanen i historieämnet har vi reagerat på att stora delar av det centrala innehållet är väldigt Europa-centrerat. Det står även att vi som lärare bör arbeta mer med ett mångkulturellt perspektiv i vår undervisning. Vi anser nämligen inte att detta perspektiv speglar sig i läroplanen. Våra huvudområden i examensarbete handlar om vad historielärare har för uppfattning om balansen mellan det eurocentriska och mångkulturella perspektivet i läroplanen. Utöver det hur historielärare beskriver balansen mellan det eurocentriska och mångkulturella perspektivet i sin undervisning. För att reda ut detta kommer vi förklara eurocentrism och mångkulturalism som begrepp och vad det finns för olika perspektiv av dem. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ undersökning i form av intervjuer av historielärare för att få reda på deras attityder och tankar kring vårt valda område. Samtliga av våra informanter arbetar på mångkulturella skolor och vi kan på så sätt få en god inblick i hur dessa lärare ser på kursplanen och deras reflektioner kring sin egen undervisning. Resultatet av dessa intervjuer är enhälligt då samtliga informanter anser att kursplanen i historia är eurocentrisk och att en styrning krävs för att ha det mångkulturella perspektivet i beaktande i sin undervisning. Vidare visar resultatet att balansen mellan eurocentrism och mångkulturalism inom historieämnets kursplan och undervisning i många fall är svår att urskilja, både i kursplanen och i lärarens tolkning av kursplanen. Det är klart och tydligt att de intervjuade lärarna använder till stor del ett eurocentriskt perspektiv i sin historieundervisning vilket skapar en ojämn balans mellan eurocentrism och mångkulturalism.

Syftet med detta examenarbete är att undersöka vilka didaktiska övervägande gymnasielärare gör gällande religionsundervisning i buddhism och hinduism samt vilket material de använder och varför. För att göra detta har vi använt oss utav tre olika teoretiska utgångspunkter som vi anser vara relevant för vår undersökning: representation, religionsdidaktik och eurocentrism Vidare har vi använt oss utav en kvalitativ forskningsmetod – en kvalitativ semistrukturerad forskningsintervju där vi har intervjuat tre lärare på tre olika gymnasieskolor för att för en djupare inblick i lärarnas arbetssätt. Det vi kom fram till var att dagens undervisning är influerat av äldre arbetssätt som lever kvar. Dessa arbetssätt är starkt influerade av den eurocentriska världsbild som annars håller på att avta ute i samhället. Vårt resultat visar även på att undervisningen varierar beroende på lärarnas förkunskaper och att lärare inte gör några särskilda didaktiska överväganden i sin undervisning.

Genom att låta religionskunskapslärare delta i en kvalitativ enkätstudie är detta en undersökning som framhäver hur man kan arbeta för att motverka fördomar och samtidigt inte förmedla en romantiserande bild av livsåskådningar. Vilka strategier kan lärare använda sig av i sin undervisning för att dels skapa förståelse för och dels problematisera företeelser inom livsåskådningar? I litteraturgenomgången presenteras forskning som berör människans benägenhet att ha en etnocentrisk världsbild, tanken att det finns olika typer av tolerans samt hur religionsvetenskapliga studier kan göras med både ett fenomenologiskt och etnografiskt perspektiv. I studien framkommer att samtliga åtta deltagande lärare framhäver vikten av att skapa förståelse människor emellan, men de metoder som beskrivs för att uppnå detta mål är dock olika och delvis även motstridiga. Två lärare framhåller enbart betydelsen av att arbeta just mot målet att skapa förståelse, men majoriteten beskriver också metoder som används i undervisningen för att på olika vis problematisera undervisningsmaterial så att nyanserade bilder ges inom ramen för religionskunskapsundervisningen.

Syftet med denna studie är att med hjälp av begreppen etnocentrism och känsla av sammanhang (KASAM) skapa en förståelse för hur föreningsledare från två skånska idrottsföreningar ser på sig själva och sitt arbete i mötet med nyanlända invandrare. I studien har kvalitativa intervjuer genomförts med föreningsledare från en basketförening och en fotbollsförening. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras med hjälp av ovanstående begrepp. Resultatet visar att det finns olika sätt att arbeta med nyanlända, antingen genom att inkludera dem i den ordinarie verksamheten eller genom att skapa en separat träningsgrupp som enbart riktar sig till de nyanlända. Hur föreningarna än väljer att göra kan deltagandet ge de nyanlända invandrarna många positiva tillgångar och känslor som kan öka deras begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet, vilket i sin tur leder till en ökad KASAM. Studien visar också att idrottsföreningarna har en stark tro på att deras val av gruppkonstellationer skapar ett vi, vare sig de väljer att sätta de nyanlända i en egen träningsgrupp eller genom att inkludera dem i sin ordinarie verksamhet. Däremot visar analysen i denna studie att separata träningsgrupper för de nyanlända kan skapa inslag av etnocentrism och ett outtalat vi-mot-dem-tänk. De svenska spelarna skapar ett vi och ser på de nyanlända som ett dem. Genom att ha lag som inkluderar både svenskar och nyanlända invandrare skapas istället en känsla av en gemenskap och ett vi. Inom föreningen som i denna studie har multietniska lag så finns en form av etnocentrism där föreningen skapar en gemensam kultur och utgångspunkt, vilka kan förändras i takt med att föreningen får nya medlemmar. / The purpose of this study is to create an understanding of how the leaders from two Swedish sports associations see themselves and their work in the meeting with newly arrived immigrants, by using the concepts of ethnocentrism and sense of coherence (SOC). In the study, qualitative interviews were done with sport association leaders. The results show that there are different ways to work with newly arrived immigrants; either by including them in regular activities or by creating separate teams. No matter which way the sports associations choose to go, it provides the newly arrived immigrants several positive assets and emotions that will increase their SOC. The study also shows that sports associations have a belief that their choice of team formations creates an united feeling within the team, whether they choose to put newly arrived in separate teams or not. However, choosing separate teams constructs ethnocentrism and an unspoken us versus them perspective, while multi-ethnic teams creates a sense of an us and a different form of ethnocentrism where the sport association creates a joint culture.

Denna uppsats ämnar belysa relationerna mellan en liten grupp svenskar och en liten grupp invandrare efter riksdagsvalet 2022 i Sverige. I och med Sverigedemokraternas ökade inflytande upplevs risken att främlingsfientliga tankemönster ska få en fast grund i det svenska samhället samt att relationerna mellan svenskar och invandrare ska försämras. Genom en kvalitativ studie med intervjuer har jag i denna uppsats lyft fram hur interpersonell kommunikation, kulturella traditioner och maktpositioner kan påverka relationerna mellan svenskar och invandrare. Jag har valt att implementera ett humanistiskt och samhällsperspektiv vid uppförandet av studien. Utifrån ett humanistiskt perspektiv är språket grunden för interpersonell kommunikation igenom vilket mellanmäsnkliga relationer skapas. Ur social synvinkel tillhör alla invandrare ett samhälle som bidrar till samhällsutvecklig. Det empiriska materialet har visat att goda relationer mellan svenskar och invandrare är möjliga om båda grupper uppfyller vissa krav som till exempel det svenska språkets behärskning för invandrare och förståelse och acceptans för svenskar. Allt detta leder till slutsatserna om att det behövs mer forskning kring vilka åtgärder som krävs för att ännu mer förbättra relationerna mellan svenskar och invandrare.

Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie som har genomförts och analyserats utifrån en fenomenografisk metodansats. Vi redogör för vad som menas med mångkultur och interkultur samt begrepp som etnocentrism, assimilering, integration och inkludering. Vidare beskriver vi skillnaderna mellan interkulturell kompetens och interkulturell pedagogisk kompetens. Då vår undersökning utgår från intervjuer med verksamma lärare blir det dessutom relevant att beskriva vad ett interkulturellt arbetssätt är, samt beprövad erfarenhet i relation till vetenskaplig grund. Uppsatsens syfte är att undersöka hur ett antal lärare generellt resonerar kring val och användande av skönlitteratur för att skapa en inkluderande undervisning i ett mångkulturellt klassrum samt hur lärarna mer specifikt resonerar kring vilken av böckerna, Berts dagbok 1 (2015) och Habib: Meningen med livet (2005), de skulle ha valt att använda i sitt nuvarande mångkulturella klassrum. För att besvara uppsatsens syfte har vi valt att intervjua verksamma lärare som arbetar på en mångkulturell skola i Mellansverige. Resultatet av undersökningen synliggör att lärarna anser att identifikation är en viktig aspekt i valet av skönlitteratur, men att det kan förekomma svårigheter relaterat till elevernas etniciteter och kulturella bakgrunder. Dessutom framhäver lärarna fördelen med att använda diskussioner för att synliggöra böckernas implicita och explicita budskap samt för att diskutera och utmana olika värderingar och fördomar. I valet mellan böckerna Berts dagbok 1 (2015) och Habib: Meningen med livet (2005) framkom det att samtliga lärare var överens om att de hade föredragit att använda boken om Habib i deras mångkulturella klassrum, men att lärarna hade resonerat annorlunda om de i stället hade undervisat i ett homogent klassrum.

Uppsatsen är en kvalitativ litteraturanalys med hermeneutisk inriktning. Vi fördjupar oss i begrepp som mångkultur, interkulturell kompetens, etnocentrism, critical literacy samt alteritetsteori. Därtill går vi igenom vad som menas med händelse, tema, miljö och karaktär samt deras betydelse för barnlitteratur. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl två skönlitterära barnböcker, som är skrivna i ett dagboksformat för åldrarna 9–12 år, lämpar sig i svenskundervisningen i ett mångkulturellt klassrum för lärare som arbetar för en inkluderande miljö. Böckerna som analyseras är Berts dagbok 1 (Jacobsson och Olsson 2015) och Habib: Meningen med livet (Foley 2005). Resultatet av litteraturanalysen synliggör att båda böckernas övergripande tema och motiv skildrar vanligt förekommande tonårsproblem vilket lämpar sig för ungdomar i alla klassrum. Vi har även kommit fram till den teoretiska slutsatsen att båda böckerna kan lämpa sig i ett mångkulturellt klassrum men att lärare behöver arbeta med böckerna på olika sätt för att nå samma mål i undervisningen. För att undervisningen ska kunna bedrivas inkluderande i ett mångkulturellt klassrum, där alla etniciteter lyfts fram som värdefulla, så krävs det framför allt att den enskilde läraren besitter en interkulturell kompetens och är medvetenhet om sin egen etnocentrism.

<p>När Orkanen Katrina härjade i New Orleans förlorade över tusen människor sina liv och ännu fler människor förlorade sina hem och bostäder. Denna händelse fick stor plats i både svensk och amerikansk massmedia.. I amerikans press har det hävdats att svarta människor ”plundrar” medan vita människor ”letar mat”. Vi är intresserade av hur händelsen, med tyngdpunkt på etnicitet och nationalitet, skildras i svensk media.</p>