Skolan är en plats för lärande och utveckling, med mål som bland annat innefattar en ökad förståelse och respekt för sina medmänniskor. Som lärare är man ansvarig för att dessa mål uppnås, vilket gör att en medvetenhet om vilka val läraren gör i sin undervisning är ytterst viktig. Ett av de verktyg lärare kan använda sig av för att förmedla kunskap är läroböcker. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur området Mellanöstern framställs i geografiläroböcker för gymnasiet. För att besvara detta syfte undersöks sammanhangen området förekommer i, vad läroböckernas innehåll förmedlar och om etnocentrism finns. Läroböckerna jämförs sedan för att se likheter och skillnader i innehåll. Metoden som används är kvalitativ text- och bildanalys av diskursanalytisk ansats. Undersökningens resultat visar att alla läroböcker berör området Mellanöstern i negativa sammanhang, men att vissa författare belyser positiva aspekter också. De bilder som används i läroböckerna avspeglas i de flesta fall som ett konstaterande av verkligheten, och en normativ sådan, men några uppmanar också till djupare reflektion. Vidare syns också en etnocentrisk syn i vissa kontexter, där jämförelser med Europa är det som tydliggör fenomenet.

Denna uppsats belyser på vilka sätt etnocentrism och kommersialism kommer till uttryck i analyserat resejournalistiskt undersökningsmaterial. Med hjälp av metoden kritisk lingvistik har utvalda svenska textreportage analyserats för att finna underliggande värderingar som kommersialism och etnocentrism bidragit till. Varje textanalys kompletteras med en mindre bildanalys. Studien är komparativ och jämförelser sker dels mellan dagstidning och magasin, dels över en tidsperiod av 20 år. Frågeställningar som besvaras är vilka uttryck finns för etnocentrism respektive kommersialism i de utvalda reportagen samt finns skillnader i tendenser mellan dagspress och magasin och hur har det utvecklats över tid. Undersökningsmaterialet består av reportage med tillhörande bilder från 1993, 2003 och 2013 från DN, SvD, Vagabond och RES. Av resultaten går att dra slutsatsen att etnocentriska uttryck och föreställningar ökar när kommersialiseringen ökar. Det studerade materialet visar hur etnocentrism och kommersialism inom svensk resejournalistik kan agera i symbios.

Föreliggande arbete syftar till att undersöka representationen och skildringen av Sveriges nationella minoriteter samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar, i ett urval läroböcker för historia årskurs 7-9. Arbetet grundas i en tidigare påvisad brist i skildringen och representationen av de nationella minoriteterna i läroböcker, och ett vidare syfte har därmed varit att undersöka en eventuell utveckling i de nyaste läroböckerna för historia. Den teoretiska ramen utgår ifrån det interkulturella forskningsfältet, med fokus på att studera graden av nyansering och varierade perspektiv i beskrivningarna av minoriteterna. Även graden av etnocentrism och ”vi och de andra”-perspektiv har undersökts. Studien har varit tvådelad: en kvantitativ textanalys som använts för att visa representationen av minoriteterna och en kvalitativ textanalys som fokuserat på att synliggöra interkulturalitet, etnocentrism och ”vi och de andra”-perspektivet. Resultatet visar på en fortsatt brist i de studerade böckerna jämfört med granskningar av äldre böcker. De nationella minoriteternas representation varierar både mellan de olika böckerna och i förhållande till varandra, men det viktigaste resultatet är att minoriteterna i egenskap av nationella minoriteter inte behandlas på ett tillfredställande sätt. Samer är den enda minoriteten som ges utrymme i egenskap av nationell minoritet, men detta sker endast i en av tre böcker. Tornedalingar och sverigefinnar är i princip helt frånvarande i samtliga böcker. I de fall där judar och romer finns med är det i internationella perspektiv där de främst tillskrivs en offerroll. Graden av etnocentrism och ett ”vi och de andra”-perspektiv kommer till uttryck i samtliga böcker, men den nyaste bokserien har ändå visat en ansats till interkulturalitet, och ett försök att ta upp de nationella minoriteterna. Det sammanfattande omdömet av de studerade böckerna är att det krävs en förbättring av representationen och skildringen av de nationella minoriteterna för att de i praktiken ska kunna få det erkännande som de sedan länge haft rätt till i lagar och förordningar.

Sammanfattning Heder är ett omdiskuterat begrepp och det finns idag ingen renodlad definition vilket även är en anledning till svårigheten i att ange problemets extension. Därför är denna studies syfte att undersöka hur media idag framställer hedersrelaterad problematik. För att studera valda ämne analyserades tidningsartiklar publicerade år 2014 från ett urval av kvälls- och dagspress. Utgångspunkten för analysen av materialet är ett feministiskt perspektiv som utgår från antagandet om att kategorierna kvinnor och män, manligt och kvinnligt är socialt skapade och där fördelningen av makt och resurser är central. En fråga för vår analys blir därför om kategorierna kvinna och man också återspeglas som ojämlika dikotomier i media. För att analysera materialet har metoden kritisk diskursanalys samt tematisk analys använts och fokus har legat på en dominerande könsskillnadsdiskurs gällande män och kvinnor. Den kunskapsteoretiska utgångspunkten är socialkonstruktivistisk, vilket innebär att verkligheten är socialt konstruerad, subjektiv och föränderlig. Vid analysen av materialet fann vi att medias framställning av hedersproblematiken dominerades av begrepp så som kön, kultur, dominans och förtryck. Problematiken grundar sig enligt media i hederskulturer där mannens överordnade position tar sig uttryck i brottsliga handlingar och kvinnoförtryck. De brottsliga gärningarna sker ofta på grund av att kvinnan brutit mot hederskoden, dessa brott mot normerna som hederskulturen präglas av är enligt artiklarna anledningen till att våld, mord och andra övergrepp sker. Normerna antas vara starkt knutna till patriarkatet där män är överordnade och kvinnor är underordnade. Övergripande faller fler kvinnor offer men media lyfter även andra sociala kategorier som vanligtvis inte associeras till hedersproblematik vilket är väsentligt att belysa. Analysen visade även att media tenderar att framställa människor från en viss kultur som en kulturell produkt, då dessa människor tillskrivs snarlika egenskaper och handlingsmönster. ”Vi” och ”dem” är en uppdelning som görs i tidningsartiklarna, en uppdelning som skildras i framställningen att skapa ett jämställt ”vi” och ett patriarkalt ”dem”. Hedersvåldet mot kvinnor framställs utifrån en kulturantropologisk förklaringsmodell som också synliggör en viss etnocentrisk sida av media.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur Afrika och afrikanerpresenteras i historieböckernaför grundskolans senare år. Materialetsom användes bestod av 10historieböcker från fyra olika förlag. Metoden som används i denna uppsats är en kvalitativ innehållsanalys med hermeneutiskinriktningvilketinnebär att fokus ligger på förståelsen av budskapeti texterna.Postkolonialismen är den teoretiska utgångspunkten för detta arbete. Resultatet visar att utrymmet för Afrika i läroböckerna är litet och att deförmedlar en etnocentrisk bild. Afrikas förkoloniala historia ges inte stor prioritering. Afrika visarsig vara intressant endast i samband med européernasintåg. Afrikanen i de studerade historieböckerna skildras somanonym, passiv och som objekt.

Syftet med denna strukturerade litteraturstudie är att beskriva och analysera tidigare forskning om främlingsfientlighet och rasism. Vi väljer att studera forskning om detta eftersom skolan har i uppdrag att motverka all form av främlingsfientlighet och rasism. Undervisningen i SO-ämnet syftar till att utbilda demokratiska medborgare med förståelse för de mänskliga rättigheterna. Studien syftar därför till att bidra med ökad kunskap för yrkesverksamma och framtida lärare genom att besvara frågeställningarna: Hur kan främlingsfientlighet och rasism yttra sig? Varför uppstår främlingsfientlighet och rasism? Hur kan främlingsfientlighet och rasism förebyggas och vem har ansvaret för detta? På grund av begränsad tillgång av forskning om hur undervisning på området genomförs i grundskolan har vi valt att studera forskning i en mer generell kontext. Vi har därför valt att bädda in vårt valda ämne i en ämnesdidaktisk kappa där vi lyfter hur rasism och främlingsfientlighet skulle kunna knytas till en skolkontext och inte minst till undervisningen i SO F-3. Urvalet av de vetenskapliga artiklar som har bearbetats riktar sig mot både en nationell och internationell publik med fokus på främlingsfientlighet och rasism i Sverige. Resultatet har visat att främlingsfientlighet och rasism enligt tidigare forskning kan uttryckas i form fysiskt våld, verbala hot, utfrysning och diskriminering. De orsaker till att detta uppstår som forskningen lyfter är terrordåd, mediers påverkan, högerradikala partier och sociala faktorer. I den forskning vi analyserat tilldelas implicit ett antal aktörer som ansvariga för att rasism och främlingsfientlighet förebyggs och motverkas. Dessa aktörer är medier, partier, vårdnadshavare, skola och staten.

One of the major principles in teaching are textbooks materials. The purpose of this study is to examine how textbooks materials unintentionally become intermediaries of structural discrimination. One important area to examine is how civic textbooks talk about the family and discrimination. Based on the concepts of white normativity and ethnocentrism, three digital educational materials for the civics subject of primary school are examined. With theoretical points on skin colour, this study examines which individuals are included and excluded from the textbook materials and in what contexts individuals are represented. With a discourse analysis as theory and method, several questions have been asked about the texts and images of the textbook materials used in this study. The overall purpose is to try to answer the question; is there a perceived underlying expression of a white normativity and ethnocentrism in the teaching materials? Specifically, the study will examine the two questions touched upon above: Which individuals are included and excluded in the teaching materials? and How does the Western ethnocentric perspective and white normativity in the teaching materials appear? The results of the study demonstrate that white normativity prevails in all the textbook materials studied and that there are examples of ethnocentric expressions. An underlying pattern can be seen that non-white individuals are underrepresented in the textbook materials and that the contexts which non-whites are represented demonstrate a discriminatory and narrow framework. In addition, the study opens for interpretation that the area studied in the textbook materials used, does not reflect an overall picture of what Sweden's population actually looks like for children and adolescents today. Furthermore, the results present that the content of the examined learning material goes against what the school's regulatory documents express, i.e. that the school should convey values and explicitly distance itself from discrimination and racism.

I samhället har Sverigedemokraterna (SD) växt starkare de senaste åren. Om vi gick till val idag skulle SD komma in i riksdagen. Nyligen publicerade Aftonbladet en politisk artikel skriven av Jimmie Åkesson, ordförande för SD, där muslimerna utpekades som Sveriges största hot. Är detta ett bevis på vilka attityder som är på frammarsch i Sverige? Vår studie undersöker vilka attityder om muslimer och i förlängningen mot andra kulturer, några högstadieelever har på två skolor med en mindre mångkulturell prägel i en kommun med hög mångkulturell karaktär. Vi diskuterar utifrån svaren vilka didaktiska överväganden vi bör ta som lärare utifrån undersökningens svar. Hur ska vi nå upp till läraruppdraget? Vår undersökning är kvalitativ och utgår från åtta stycken semistrukturerade intervjuer gjorda på två olika skolor, det vill säga fyra stycken elever på respektive skola. Vår studie ska inte ses som en representation av hur läget ser ut i Sverige eller Skåne utan snarare en fingervisning om vilka attityder som kan råda på två skolor med en mindre mångkulturell prägel i en kommun med hög mångkulturell karaktär. Vi valde att ställa frågor där informanterna skulle berätta om vilka attityder som visade sig på skolan och inte direkt deras egna åsikter. Studien visar att samtliga elever vittnar om att det finns negativa attityder om muslimer på skolorna men att sex av informanterna samtidigt påstår att muslimerna ändå behandlas bra. Vi har sett ordval och berättelser hos majoriteten av eleverna som visar på en etnocentrerad världsbild. I studien har vi kommit fram till att för att kunna förebygga och motverka negativa attityder om andra kulturer i allmänhet och muslimska kulturer i synnerhet behöver dessa skolor fokusera på att skapa ett interkulturellt perspektiv och interkulturellt kompetenta lärare.

Mitt syfte med denna uppsats var att undersöka om lärarna på omvårdnadsprogrammet upplever att de använder den kunskap som eleverna besitter i form av olika kulturer kommer fram i utbildningen. Syftet var också att se om lärarna reflekterar kring sin egen bakgrund och den egna kulturen. Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie där jag intervjuat åtta karaktärsämneslärare på fyra olika skolor i Skåne.Jag hade tre frågeställningar Hur upplever lärarna att de tar till vara den mångkulturella gruppens erfarenheter i undervisningen? Upplever lärarna att de använder någon medveten metodik för interkulturellt lärande? Hur väl är lärarna medvetna om sin egna kulturella bakgrund?I min studie visade det sig att det råder konsensus mellan lärarna i frågan om elevernas kulturella bakgrund behövs och används i undervisningen. Den kulturella bakgrunden värdesätts högt av lärarna och de upplever också alla att de låter eleverna ta del av varandras erfarenheter i undervisningen. Lärarna hade också uppfattningen att arbetsgivarna såg positivt på kulturella kunskaper. Jag har analyserat materialet utifrån Hans Lorentz (2004) modell i interkulturellt lärande och funnit att modellen varit användbar som analysverktyg. Lärarnas citat tyder på att de är medvetna om interkulturellt lärande och har ambitionen att få eleverna att nå ett etnorelativistiskt synsätt.

This essay has studied how migration is presented in textbooks in social science at high school. The purpose of this work has been to investigate how migration as a theme is presented in the textbooks. The essay will focus on identifying and analyzing different discourses about migration.  The result will be analyzed with Norman Fairclough’s critical discourse analysis. Four textbooks have been studied and they are released between the years 2007-2020. The method that has been used to process the material in the textbooks has been a qualitative text analysis.    The result shows that there are several discourses in the textbooks. The most prominent discourse is an ethnocentric discourse that highlights the western world and its decisive role in migration globally. There is also a diversity discourse which claims that migration enriches us both economically and culturally. Furthermore, there is also a school discourse that builds on the writings found in the curriculum, governing documents, and values for the school. The discourses are unchanged despite the refugee crisis that took place in 2015. Discourses that challenged were that there were big problems with large-scale immigration, but theses discourses never came up in the discourse order.