Fine- grained Visual Classification (FGVC) is a rapidly growing field in image classification. However, it is a challenging task due to subcategories sharing subtle differences. Existing approaches tackle this problem by firstly extracting discriminative regions using part localization or object localization or Region Proposal Networks (RPN), then applying Convolutional Neural Network (CNN) or SVM classifier on those regions. In this work, with the purpose of simplifying the above complicated pipeline while keeping high accuracy, we get inspired by the one- stage object detection model YOLO and design a one- stage end- to- end object detector model for FGVC. Specifically, we apply YOLOv5 as a baseline model and replace its Path Aggregation Network (PANet) structure with Weighted Bidirectional Feature Pyramid Network (BiFPN) structure to efficiently fuse information from different resolutions. We conduct experiments on different classification and localization weight ratios to guide choosing loss weights in different scenarios. We have proved the viability of the one- stage detector model YOLO on FGVC, which has 87.1 % top1 accuracy on the FGVC dataset CUB2002011. Furthermore, we have designed a more accurate one- stage model, achieving 88.1 % accuracy, which is the most accurate method compared to the existing localization state- of- the- art models. Finally, we have shown that the higher the classification loss weight, the faster the convergence speed, while increasing slightly localization loss weight can help achieve a more accurate classification but resulting in slower convergence. / Finkornad visuell klassificering (FGVC) är ett snabbt växande fält inom bildklassificering. Det är dock en utmanande uppgift på grund av underkategorier som delar subtila skillnader. Befintliga tillvägagångssätt hanterar detta problem genom att först extrahera diskriminerande regioner med dellokalisering eller objektlokalisering eller Region Proposal Networks (RPN) och sedan tillämpa Convolutional Network eller SVM- klassificering på dessa regioner. I det här arbetet, med syftet att förenkla ovanstående komplicerade rörledning samtidigt som vi håller hög noggrannhet, blir vi inspirerade av enstegs objektdetekteringsmodellen YOLO och designar en enstegs end- to- end objektdetektormodell för FGVC. Specifikt tillämpar vi YOLOv5 som basmodell och ersätter dess Path Aggregation Network (PANet) struktur med en viktad dubbelriktad funktionspyramidnätverk (BiFPN) struktur för att effektivt smälta information från olika upplösningar. Vi utför experiment på olika klassificerings och lokaliseringsviktsförhållanden för att vägleda valet av förlustvikter i olika scenarier. Vi har bevisat livskraften hos enstegsdetektormodellen YOLO på FGVC, som har 87,1 % topp1noggrannhet i FGVC- dataset CUB2002011. Dessutom har vi utformat en mer exakt enstegsmodell som uppnår 88,1 % noggrannhet, vilket är den mest exakta metoden jämfört med befintliga lokaliseringsmodeller. Slutligen har vi visat att ju högre klassificeringsförlustvikten är, desto snabbare är konvergenshastigheten, medan en ökning av lokaliseringsförlustvikten ökar något kan bidra till en mer exakt klassificering men resulterar i långsammare konvergens.

<p>There are many good reasons to ponder about what it is that makes life worth living. To observe and reflect on what it is that gives a person a good quality of life is arguably the essential core of social-work. The aim of this research was to investigate how 15-year old youths interpret quality of life. The key areas that we explored in order to meet the research aims were: what did the youths interpret as a good quality of life for a 15-year old and for an adult, how did they view their own quality of life, and did they think that the regional context (i.e. if one lives in a big city or in a small town) affects how one interpret quality of life.</p><p>The studywas based on interviews with four boys and four girls. Half of the respondents lived in a suburb of Stockholm and the other half lived in a small country town. A qualitative method was used to interview the respondents individually. The results were analysed by using Brülde´s theories on quality of life. The results show that to a large extent the youths in both areas shared each others values – a loving and supportive family was deemed to be the most important factor for a good quality of life, followed by friendships and recreational-time for young people and job satisfaction for adults. However, the two groups differed in two ways.</p><p>The suburban youths declared that they experienced a lot of school-stress which the small-town youths did not experience. Also, the Stockholm respondents identified several aspects that could make their lives better. In the contrast none of the small town respondents could identify ways to improve their lives. Explanations for these differing responses are explored in the study.</p>

<p>The aim of this study has been to describe the reasoning of five immigrant parents with Swedish partners who raise their child to become bilingual. Having interviewed the informants, three central themes became apparent: bilingualism, identity and the environment. All five families reason that they raise their child with the mother tongue of the mother and the mother tongue of the father and that it is natural. Discussions about identity and culture are made in specific reference to the surrounding monolingual environment, which is often perceived as an obstacle to bilingualism.</p> / <p>Syftet med den här uppsatsen har varit att beskriva fem individers resonemang kring tvåspråkig barnuppfostran. Efter att ha intervjuat informanterna blev det tydligt att uppsatsen hade tre centrala teman: tvåspråkighet, identitet och miljön. Alla fem familjer anser att deras barn blir uppfostrad med moderns och faderns modersmål och att det är naturligt. Diskussioner om identitet och kultur är direkt knutna till den omgivande enspråkiga miljön, som ofta upplevs som ett hinder för tvåspråkighet.</p>

<p>Upp till 15 % (Statistiska centralbyrån, 2005) av barnen i Sverige har en utländsk bakgrund. Detta innebär bl. a. att andelen elever med en annan språklig och kulturell bakgrund kommer att öka. Det är därför angeläget att lärare utvecklar en kompetens att undervisa barn och ungdomar som har ett annat modersmål än svenska.</p><p>I detta arbete kommer jag att fokusera på att göra en genomgång av litteratur som innefattar matematikundervisningen med fokus på andraspråkselever. En intervjuundersökning med tre berörda lärare som undervisar i matematik i en förberedelseklass på en gymnasieskola har också genomförts. Frågorna i intervjuerna behandlar matematikundervisningen för elever, som har ett annat modersmål än svenska. Det är frågor rörande undervisningsmiljö, bl. a. hur lärare kommunicerar med elever som inte kan svenska än; om det utgör en skillnad ifall den nytillkomne eleven redan har vissa matematiska kunskaper från hemlandet; hur planerar lärare undervisningen för en elev på vägen till betyget, vilka hjälpmedel använder lärare i undervisningen. Jag tog även upp frågor om samarbete mellan matematiklärare och hemspråkslärare.</p><p>Resultaten av min studie visar att andraspråkseleverna lyckas mindre bra än svensktalande elever pga. språket. Även de elever som klarar vardagssvenska relativt bra har svårt att förstå matematisk terminologi och även svenskan i matematiska sammanhang. När en lärare inte kan elevens hemspråk provar sig läraren fram genom något gemensamt tredje språk. Det används matematiklexikon från Skolverket och även hemspråkslexikon. Lärare uppmuntrar elever att skriva egna glosor. Läraren använder mycket visuella material i sitt dagliga arbete, så som bilder, kort, skisser, OH bilder. Laborativa medel som litermått, decilitermått, måttband, våg, kubikmeter, kubikcentimeter. Dessutom använder läraren matematiska ramsor, soduku, matematiska spel, vardagsföremål. Lärare använder även sin egen kropp och gester för att förklara matematiska relationsbegrepp, så som större – mindre, högre – lägre osv.</p> / <p>Because of the large and increasing number of second-language students, teachers should develop the competence in mathematics education of minority students.</p><p>This essay focuses on findings in the literature about education in mathematics of minority students. Three teachers who are teaching mathematics in the prepare-class at gymnasium were interviewed.</p><p>Following issues are discussed, the professional attitudes to educational environment, communication with the new-arrived students; if the mathematical knowledge from the land of origin makes the possible difference; how education is planned in order to give certification; which practical teaching aids are used in the education. Further cooperation between the native-language teacher and mathematics teacher is discussed.</p><p>In the situations, when students can not speak Swedish, the teacher and the student use sometimes another language which is common for them both. A lot of practical aids are used in the education. Even mathematical strings of words, soduku, mathematical games, and everyday-used articles are widely used. Body language and gests are generally used to explain the mathematical relation concepts.</p>

The aim of this study has been to describe the reasoning of five immigrant parents with Swedish partners who raise their child to become bilingual. Having interviewed the informants, three central themes became apparent: bilingualism, identity and the environment. All five families reason that they raise their child with the mother tongue of the mother and the mother tongue of the father and that it is natural. Discussions about identity and culture are made in specific reference to the surrounding monolingual environment, which is often perceived as an obstacle to bilingualism. / Syftet med den här uppsatsen har varit att beskriva fem individers resonemang kring tvåspråkig barnuppfostran. Efter att ha intervjuat informanterna blev det tydligt att uppsatsen hade tre centrala teman: tvåspråkighet, identitet och miljön. Alla fem familjer anser att deras barn blir uppfostrad med moderns och faderns modersmål och att det är naturligt. Diskussioner om identitet och kultur är direkt knutna till den omgivande enspråkiga miljön, som ofta upplevs som ett hinder för tvåspråkighet.

There are many good reasons to ponder about what it is that makes life worth living. To observe and reflect on what it is that gives a person a good quality of life is arguably the essential core of social-work. The aim of this research was to investigate how 15-year old youths interpret quality of life. The key areas that we explored in order to meet the research aims were: what did the youths interpret as a good quality of life for a 15-year old and for an adult, how did they view their own quality of life, and did they think that the regional context (i.e. if one lives in a big city or in a small town) affects how one interpret quality of life. The studywas based on interviews with four boys and four girls. Half of the respondents lived in a suburb of Stockholm and the other half lived in a small country town. A qualitative method was used to interview the respondents individually. The results were analysed by using Brülde´s theories on quality of life. The results show that to a large extent the youths in both areas shared each others values – a loving and supportive family was deemed to be the most important factor for a good quality of life, followed by friendships and recreational-time for young people and job satisfaction for adults. However, the two groups differed in two ways. The suburban youths declared that they experienced a lot of school-stress which the small-town youths did not experience. Also, the Stockholm respondents identified several aspects that could make their lives better. In the contrast none of the small town respondents could identify ways to improve their lives. Explanations for these differing responses are explored in the study.

Upp till 15 % (Statistiska centralbyrån, 2005) av barnen i Sverige har en utländsk bakgrund. Detta innebär bl. a. att andelen elever med en annan språklig och kulturell bakgrund kommer att öka. Det är därför angeläget att lärare utvecklar en kompetens att undervisa barn och ungdomar som har ett annat modersmål än svenska. I detta arbete kommer jag att fokusera på att göra en genomgång av litteratur som innefattar matematikundervisningen med fokus på andraspråkselever. En intervjuundersökning med tre berörda lärare som undervisar i matematik i en förberedelseklass på en gymnasieskola har också genomförts. Frågorna i intervjuerna behandlar matematikundervisningen för elever, som har ett annat modersmål än svenska. Det är frågor rörande undervisningsmiljö, bl. a. hur lärare kommunicerar med elever som inte kan svenska än; om det utgör en skillnad ifall den nytillkomne eleven redan har vissa matematiska kunskaper från hemlandet; hur planerar lärare undervisningen för en elev på vägen till betyget, vilka hjälpmedel använder lärare i undervisningen. Jag tog även upp frågor om samarbete mellan matematiklärare och hemspråkslärare. Resultaten av min studie visar att andraspråkseleverna lyckas mindre bra än svensktalande elever pga. språket. Även de elever som klarar vardagssvenska relativt bra har svårt att förstå matematisk terminologi och även svenskan i matematiska sammanhang. När en lärare inte kan elevens hemspråk provar sig läraren fram genom något gemensamt tredje språk. Det används matematiklexikon från Skolverket och även hemspråkslexikon. Lärare uppmuntrar elever att skriva egna glosor. Läraren använder mycket visuella material i sitt dagliga arbete, så som bilder, kort, skisser, OH bilder. Laborativa medel som litermått, decilitermått, måttband, våg, kubikmeter, kubikcentimeter. Dessutom använder läraren matematiska ramsor, soduku, matematiska spel, vardagsföremål. Lärare använder även sin egen kropp och gester för att förklara matematiska relationsbegrepp, så som större – mindre, högre – lägre osv. / Because of the large and increasing number of second-language students, teachers should develop the competence in mathematics education of minority students. This essay focuses on findings in the literature about education in mathematics of minority students. Three teachers who are teaching mathematics in the prepare-class at gymnasium were interviewed. Following issues are discussed, the professional attitudes to educational environment, communication with the new-arrived students; if the mathematical knowledge from the land of origin makes the possible difference; how education is planned in order to give certification; which practical teaching aids are used in the education. Further cooperation between the native-language teacher and mathematics teacher is discussed. In the situations, when students can not speak Swedish, the teacher and the student use sometimes another language which is common for them both. A lot of practical aids are used in the education. Even mathematical strings of words, soduku, mathematical games, and everyday-used articles are widely used. Body language and gests are generally used to explain the mathematical relation concepts.

I förskolans läroplan beskrivs att pedagoger ska lägga stor vikt vid att uppmuntra varje barn till att utveckla sitt språk. Under verksamhetsförlagda delar av utbildningen och arbete på förskolor har vi sett att små barn ibland får stå åt sidan för att gynna verksamhet för äldre barn. Att låta barn utveckla sitt språk med stöd av pedagoger och en social miljö är något som påverkar oss resten av livet. Att behärska språket är en nödvändighet i samhället. Syftet med studien är att synliggöra verksamma pedagogers arbete med ett- till treåringars språkutveckling i förskolan. Studien syftar vidare till att påvisa eventuella skillnader i språkligt bemötande ur genusperspektiv. Studien är kvalitativ och bygger på fyra observationer och fyra intervjuer, vilka är genomförda på två olika förskolor. Resultatet presenterar pedagogers arbetssätt och tankar bakom arbetet med språkutveckling, vilka möjligheter respektive hinder de ser och deras tankar bakom bemötande av flickor och pojkar ur språkutvecklingsperspektiv. I resultatet framkom att pedagogerna arbetar med språket på många sätt på förskolan, till exempel genom samlingar, vardagliga möten med barnen och genom att minska barngrupperna för att få mer tid för varje barn. I arbetet med språket ser pedagogerna möjligheter att använda sig av samlingen som pedagogiskt redskap men även utnyttja de vardagliga mötena. Pedagogen själv kan vara ett hinder om inte tiden finns för samtal med barnen då en viktig del av språkstimulansen går förlorad. Vissa pedagoger ser inga hinder alls för språkutvecklingen. Beträffande eventuell skillnad i bemötande gentemot flickor och pojkar visar resultatet att pedagogerna inte gör någon märkbar skillnad utan de alla har värderingen att bemöta alla barn lika. Slutligen diskuteras resultatet i relation till litteraturen och våra egna reflektioner. Studiens slutsats är att uppmuntran, benämning och bekräftelse kännetecknar det språkliga bemötandet i pedagogernas arbete med små barns språkutveckling. / In the curriculum of the nursery school it is said that the teachers shall lay stress on encouraging each child to develop his/her language. During trainee work of the education and the work at nursery schools, we have been witnessing young children step aside in the favour of the older children’s activity. Letting children develop their language with the support of the teachers and a social surrounding affects them for the rest of their lives. Controlling the language is a necessity in the society. The purpose with this study is to visualise how active teachers are thinking and working with a language education for one- to three-year-olds. The study aims further to point out any differences in a linguistic treatment from a gender perspective. The study is qualitative and it is based on four observations and four interviews, which are carried out at two different nursery schools. The result presents the teachers’ way of working and thoughts behind the work with language education, what possibilities and obstacles they see and their thoughts behind the treatment of girls and boys from a language developing perspective. In the result it appeared that the teachers work with the language in many different ways at the nursery school, for instance by gatherings, everyday meetings with the children and by reducing the children groups to gain more time for each child. In the work with the language, the teachers see the possibilities of using the gathering as an educational tool and utilising the everyday meetings as well. The teacher him/her self can be an obstacle if there is no time for talk with the children, whereas an important part of the language stimulation is lost. Some teachers don’t see any obstacles whatsoever for the language development. Regarding a possible difference in the treatment against girls and boys, the result shows that teachers don’t make any remarkable distinction, but they all share the value of treating every child equally. Finally, the result is discussed in the relation to the literature and our own reflections.

Johan A. Warden tog fram sin modell om motståndaren som ett system för att genom denna hitta dess svagheter. Modellen visade sig vara mycket användbar inom mellanstatliga konflikter och var mycket effektiv vid planerandet och genomförandet av USA:s offensiv mot Irak under inledningen av Gulfkriget. Men kopplat mot irreguljära konflikter har Wardens modell stött på mycket kritik då den anses spelat ut sin roll och därför inte längre kan anses applicerbar vid planerandet av luftoperationer inom denna typ av krigföring. Denna uppsats skall se om det är precisionsvapen och användandet av dessa som räddar kvar Warden inom planeringen av luftoperationer inom irreguljär krigföring. / John A. Warden developed the Five ring model and the enemy as a system. These models where used as a tool to find the enemies weak points. These models proved useful in a conventional conflict, and where very effective during the planning and execution of Operation Desert Storm. In recent times Wardens theories has been a subject of a debate, stating that they have played out there role as an effect of irregular warfare. This essay is going to try to see if it is precision-guided munitions that save Wardens theories in the fields of modern air-warfare planning in irregular warfare.

Syftet med vårt examensarbete är att få en inblick i hur lärare agerar och kommunicerar med förskolebarn i åldern ett till tre år om rumsuppfattning i utemiljön. Som metod använder vi oss av kvalitativa intervjuer och observationer för att besvara våra tre frågeställningar. Resultatet visar att lärarnas intresse och kunskap att tolka barnens både verbala och ickeverbala uttryck är en förutsättning för att inspirera till nya läranden om rumsuppfattning. Utemiljöns föränderliga möjligheter inspirerar både barn och lärare i deras kommunikation och utmanar till nya lärande om rumsuppfattning. / The aim of our study is to gain insight into how teachers act and interact with preschool children aged one to three years in space perception in the outdoor environment. The method we use qualitative interviews and observations to answer our three questions. The results show that teachers' interest and knowledge to interpret children both verbal and non-verbal expression is a prerequisite to inspire new learners of spatial awareness. Outdoor environment changing opportunities inspires both children and teachers in their communication and challenge to new learning about spatial awareness.