Syftet med denna empiriska studie är att undersöka lärares användning av boksamtal i förskoleklass och årskurs 1, samt om boksamtal kan bidra till språkutveckling. Tidigare forskning visar många fördelar med att främja elevers språkutveckling i de tidiga åldrarna. De får tillfälle att uttrycka sina egna tankar, samt träna upp sitt ordförråd. Lärarna påpekar att tiden eller resurserna inte räcker till för att ha renodlade boksamtal. Forskningen visar att det är viktigt att börja läsa tidigt i skolåldern för att förhindra svårigheter senare under skolgången. Studiens teoretiska ram grundar sig i Vygotskijs sociokulturella teori att lärande sker kollektivt och därigenom blir det ett socialt och kontinuerligt samspel med omgivningen. Vygotskijs teori har inspirerat lärare att vara mer aktiva under lektionerna och inneha en betydande roll för elevernas kunskapsutveckling. Insamlingen av datan genomfördes kvalitativt genom personliga intervjuer med lärare som arbetar på lågstadiet. Intervjuerna analyserades och gemensamma nämnare mellan dem identifierades. Därefter diskuterades intervjuerna i förhållande till den tidigare forskningen. Uppsatsen visar betydelsen på hur viktigt det är att använda sig av att boksamtal tidigt i skolåldern, för att gynna elevernas språkutveckling. De tydligaste resultaten av studien är att alla lärare använder sig av en form av boksamtal varje dag genom den dagliga högläsningen. Studien visar att den dagliga högläsningen och boksamtalen har positiva effekter på läsförståelse och språkutveckling. Elevernas förmåga att förstå förbättras genom diskussioner som inträffar under boksamtalen. En annan viktig faktor som upptäcktes är att boksamtal gynnar elevernas ordförråd och den språkliga förmågan.

Detta arbete syftar till att ge en bild av elevers inställning, attityd och motivation till läsning i grundskolans första år genom att intervjua elever i årskurs ett om deras upplevelse kring läsning och läsvanor i hemmet. Det är en kvalitativ studie med motivationspsykologisk utgångspunkt och särskild tonvikt på elevers läsande självbild och förutsättningar hemifrån för att utveckla läsmotivation.  I studien har 34 förstaklasselever intervjuats i 10 fokusgrupper fördelat på två skolor belägna i områden med låg respektive hög socioekonomisk status. Namnen på skolorna är fingerade. Resultatet visade att fler elever på Sjöskolan beskrev framåtsyftande mål medan eleverna på Temaskolan till högre grad beskrev motivation i nuet. Vidare föredrog eleverna på Temaskolan att läsa för en vuxen medan eleverna på Sjöskolan föredrog tyst läsning. Resultatet synliggjorde även en markant skillnad mellan skolorna kring läsvanor i hemmet och tillgång till böcker.  I analys av data kunde slutsatsen dras att deltagarna över lag hade en positiv inställning till läsning. Emellertid skiljde sig de bakomliggande motivationsfaktorerna åt mellan skolorna. Studiens resultat framhållen vikten av att bibehålla läsmotivationen för framtiden genom att bygga broar mellan hem och skola, anpassa svenskundervisningen för att inkludera elever med svenska som andraspråk samt utveckla undervisningsmetoder utifrån ett vidgat läsbegrepp.

Bakgrund: Att förlora ett barn är en stor sorg som uttrycks på olika sätt hos olika individer. Sorgen drabbar inte bara familjen utan även vårdpersonal som upplever att det får svårigheter att identifiera föräldrars behov och stödja dem i deras sorgeprocess. Därför är det viktigt att få reda på hur föräldrar upplever vårdpersonalens stöd efter att deras barn dött. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva föräldrars upplevelser av vårdpersonals stöd efter att deras barn dött. Metod: Studierna berör föräldrars upplevelser av vårdpersonals stöd efter att deras barn dött och valdes från databasen CINAHL complete och genom två manuella sökningar. Litteraturöversikten har utgått från Fribergs metod och presenterar resultat från tio vetenskapliga engelskspråkiga artiklar. Resultat: Resultatet innefattar tre huvudteman: Behovet av samtal och information, Behovet av kontinuitet och en god relation och Behovet av uppföljning och engagemang. Diskussion: Metoddiskussionen beskriver litteraturöversiktens styrkor och svagheter och vad som kan ha påverkat både utformningen och tillvägagångssättet. I litteraturöversiktens resultat diskuteras hur föräldrar vars barn dött på sjukhus upplevde vårdpersonalens stöd efter beskedet om barnets diagnos, vad som är viktigt vid dödsögonblicket samt efter det att barnet dött och hur uppföljning påverkar föräldrar. I resultatet diskuteras även vad föräldrar önskar av vårdpersonalen i de olika faserna. Resultatet diskuteras även utifrån Travelbees omvårdnadsteori med fokus på begreppet människa. / Background: Losing a child is a great sadness that is expressed in different ways by different individuals. Grief affects not only the family but also health professionals who describe difficulties identifying parents' needs for support. Therefore, it is important to explore how parents perceive the health care professionals support after their child died. Aim: The aim of this literature review was to describe the parents' perceptions of support from health care professionals after the death of their child. Method: The studies concern parental perceptions of health professionals’ support after their child died and was selected from the database CINAHL complete and through two manual searches. The literature review was based on Friberg’s method and presents results from ten English scientific research articles. Results: The result includes three main themes: The need for conversation and information, The need of continuity and a good relationship and The need of follow up and commitment. Discussion: Method discussion describes the literature reviews strengths and weaknesses and what may have influenced both the design and approach. The literature reviews results discusses how parents whose children died in hospitals experienced health care professionals support after information about the child's diagnosis, what is important at the moment of death and after the child died and how follow-up affects parents. The result also discusses what parents want from health care professionals in the different phases. The results are also discussed based on Travelbees nursing theory with focus on the concept of man.

Östersjön har alltid varit en viktig knutpunkt för de länder som angränsar dit för att göra det möjligt att handla med varandra och på så sätt skapa en internationell marknad sinsemellan varandra. Under 1700-1800-talet tog produktionen fart och tack vare merkantilismen utvecklades den internationella handeln. För att fastställa deras växelkurs har många länder använt sig av olika myntfot såsom till exempel guldmyntfoten där valutans värde bestämdes utifrån värdet på motsvarande mängd guld vilket innebär att växelkurserna var fasta. Utifrån guldmyntfoten utvecklades teorierna lagen om ett pris och köpkraftsparitet med principerna om att en enhet valuta ska ha samma köpkraft även i andra länder vilket innebär att en vara ska kunna köpas för samma mängd av valutan oavsett om det är inrikes eller utrikes. Dessa teorier har studerats flertalet gånger, både för kort och lång sikt, med fåtalet länder till ett större antal. Denna studie använder sig av teoriernas grundidé och testar huruvida PPP i dess absoluta samt relativa form håller för Östersjöns handelsområde. För att kunna testa detta har två ekonometriska tester av de variabler som används gjorts, stationäritetstest och kointegrationstest. Stationäritetstestet visade att alla variabler förutom de tidsserier som användes för att testa relativ PPP led av icke-stationäritet och därmed behövdes differentieras för att kunna användas för att testa PPP. Kointegrationstestet visade att ingen av tidsserierna led av kointegration vilket medförde att vidare korrigeringsmodeller ej behövdes göras. Resultatet från de ekonometriska skattningarna visade på att absolut och relativ PPP ej kunde bekräftas, ej heller förnekas, då inga signifikanta koefficienter kunde konstateras. Vid testandet av real växelkurs för relativ PPP gavs signifikanta tidsserier men ej i enlighet med nollhypotesen och därmed förkastades nollhypotesen om att relativ PPP håller. Utifrån resultatet dras slutsatsen att PPP ej kan bekräftas utan att vidare studier måste göras. / The Baltic sea has always been an important transit hub for neighboring countries and the sea have made ​​it possible for the countries to trade with each other and thus create an international trade among themselves to each other. During 1700-1800's, the production took off and because of the mercantilism international trade developed. To establish their exchange rate, many countries have followed different standards, such as the gold standard where the currency's value was determined from the value of the corresponding quantity of gold which implies that the exchange rates were fixed. Based on the gold standard different theories was developed, such as the law of one price and purchasing power parity with the principles that a single currency will have the same purchasing power in other countries, which implies that a commodity should be bought for the same amount of currency, whether it is domestic or foreign. These theories have been studied several times, both for the short and long term, with the few countries to a greater number. In order to test this, two econometric tests of the variables were made​​, stationarity test and cointegration test. The stationarity test showed that all variables except the time series that was used to test relative PPP suffered from non-stationarity and therefore needed to be differentiated to be used to test the PPP. The cointegration test showed that no one of the time series suffered of cointegration and therefore further correction models was not needed to be done. The results from the econometric estimates showed that absolute and relative PPP could not be confirmed, nor denied, since no significant coefficients were identified. In the testing of real exchange rate for relative PPP significant time series were given but not in accordance with the nullhypothesis and therefore the null hypothesis is rejected that the relative PPP holds. From the results it is concluded that the PPP cannot be confirmed without that further studies must be done.

This bachelor thesis aim to highlight the values that form the basis for the formulation of the municipal local activity support to sports clubs. Key questions was, what are the criteria for the distribution of support, what are the conditions for the support in the municipalities, and what thoughts on development of the local sports club are behind these criteria. The study is based on one policy document from each municipality and 15 interviews that revealed a large spread in mindset and resources between the municipalities, but also similarities in the supports criteria and evaluation work. 14 out of 15 municipalities distribute the support, but the conditions are different. One interesting result the study shows is how little some municipalities really know about the money that goes out to the clubs. The conclusion this study shows is that, there is a lack of knowledge of those from the municipality responsible for supporting sport clubs.

This thesis employed an integrated approach and investigated intra- and inter-individual differences relevant for normally hearing (NH) and hearing-impaired (HI) adults in native (Swedish) and non-native (English) languages in adverse listening conditions. The integrated approach encompassed the role of cognition as a focal point of interest as well as perceptualauditory and linguistic factors. Paper I examined the extent to which proficiency in a non-native language influenced native and non-native speech perception performance for NH listeners in noise maskers compared to native and non-native speech maskers. Working memory capacity in native and non-native languages and non-verbal intelligence were also assessed. The design of paper II was identical to that of paper I, however the participants in paper II had a hearingimpairment. The purpose of paper III was to assess how NH and HI listeners subjectively evaluated the perceived disturbance from the speech- and noise maskers in the native and nonnative languages. Paper IV examined how well native and non-native stories that were presented unmasked and masked with native and non-native speech were recalled by NH listeners. Paper IV further investigated the role of working memory capacity in the episodic long-term memory of story contents as well as proficiency in native and non-native languages. The results showed that generally, the speech maskers affected performance and perceived disturbance more than the noise maskers did. Regarding the non-native target language, interference from speech maskers in the dominant native language is taxing for speech perception performance, perceived disturbance and memory processes. However, large inter- individual variability between the listeners was observed. Part of this variability relates to non-native language proficiency. Perceptual and cognitive effort may hinder efficient long-term memory encoding, even when stimuli are appropriately identified at a perceptual level. A large working memory capacity (WMC) provides a better ability to suppress distractions and allocate processing resources to meet assigned objectives. The relatively large inter-individual differences in this thesis, require an individualized approach in clinical or educational settings when non-native persons or people with hearing impairment need to perceive and remember potentially vital information. Individua  differences in the very complex process of speech understanding and recall need to be further addressed by future studies. The relevance of cognitive factors and language proficiency provides opportunities for individuals who face difficulties to compensate using other abilities. / Avhandlingens övergripande syfte var att genom ett integrerat tillvägagångssätt undersöka mellan- och inom-individuella skillnader relevanta för normalhörande och hörselskadade vuxna i svenska och engelska språket under ogynnsamma lyssningsförhållanden. Med kognitiva faktorer i fokus, omfattade det integrerade tillvägagångssättet också perceptuella-auditiva och lingvistiska faktorer. Studie I undersökte i vilken utsträckning färdigheter i engelska inverkade på taluppfattning av ett modersmål och ett andra språk som var maskerat med brus jämfört med störande tal på svenska och engelska. Normalhörande vuxna deltog. Arbetsminneskapacitet på svenska och engelska liksom icke-verbal intelligens bedömdes också i studien. Designen i studie II var identisk med designen i studie I, förutom att personer med hörselnedsättning ingick som deltagare. Syftet med studie III var att bedöma hur normalhörande personer och personer med hörselnedsättning subjektivt utvärderade den upplevda störningen från tal- och brus på ett modersmål och ett andra språk. Studie IV undersökte hur väl normalhörande deltagare kom ihåg berättelser på svenska och engelska som presenterades omaskerade eller med störande tal på svenska eller engelska. Studie IV undersökte vidare  arbetsminneskapacitet och episodiskt långtidsminne av berättelsernas innehåll liksom också färdighet i svenska och engelska språket. Resultaten visade att generellt var maskeringseffekten större vid störande tal jämfört med andra bruskällor både vad avser taluppfattning såväl som upplevd störning. Vad det gäller det engelska språket som talsignal, är störning från det svenska modersmålet påfrestande för taluppfattning, upplevd störning såväl som för minnesprocesser. Dock har stor inter- och intra-individuell variation mellan deltagarna observerats. En del av denna variation avser engelska språkfärdigheter. Perceptuell och kognitiv påfrestning kan minska möjligheten till att säkra långsiktiga minnesprocesser även om ett stimuli var korrekt identifierat på en perceptuell nivå. En god arbetsminneskapacitet kan ge en bättre förmåga att undertrycka en distraktion och därmed fördela processresurserna för att nå de uppställda målen. De relativt stora inter-individuella skillnaderna i denna avhandling gör det angeläget med en individualiserad  tillämpning, kliniskt eller inom utbildningsmässiga områden när personer med hörselnedsättning eller personer med ett annat modersmål behöver uppfatta eller minnas potentiellt viktig information. De individuella skillnader som ligger bakom taluppfattning och minnesförmåga behöver utforskas vidare. Goda kognitiva förmågor och språkfärdigheter ger möjligheter för individer som möter svårigheter till att kompensera genom att använda dessa förmågor.

Bakgrund: Endast en låg andel barn i Sverige är tillräckligt fysiskt aktiva trots att fysisk aktivitet bidrar med flertalet goda hälsoeffekter. Skolinterventioner för ökad fysisk aktivitet kan ge förbättrad hälsa dock finns det svårigheter med varaktig implementering. Endast ett fåtal studier har undersökt upplevelser och erfarenheter av dessa skolinterventioner och inga svenska studier har gått att finna. Spring i Benen (SiB) är ett projekt för att främja fysisk aktivitet bland eleverna i Stockholm stads kommunala grundskolor. Det är av vikt att undersöka pedagogers upplevelser och erfarenheter av projektet för att bidra med kunskap kring hur grundskolan bör och kan arbeta med fysisk aktivitet. Syfte: Studien syftade till att undersöka pedagogers upplevelser och erfarenheter av deltagande i ett projekt för ökad fysisk aktivitet bland elever i Stockholms stads kommunala grundskolor. Metod: Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tio pedagoger som deltagit i SiB som kontaktpersoner mellan projektledning och sin skola. Insamlad data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Organisatoriska faktorer på lokal och politisk nivå upplevdes som avgörande för arbete med fysisk aktivitet i skolan. Även psykosocial och fysisk miljö påverkade förutsättningarna. Engagerade pedagoger upplevde sig bära ett ensamt ansvar i frågan. SiB gav pedagoger ökad legitimitet och kunskap samt inspiration och motivation. Pedagogerna upplevde att projektet gav elever vinster i form av socialt sammanhang, engagemang och kunskap samt ökad fysisk aktivitet. Slutsats: Projektet SiB gav pedagoger och elever många goda effekter dock kräver arbetet med fysisk aktivitet i skolan fler organisatoriska insatser både på lokal och politisk nivå.

I detta examensarbete forskar vi kring hur fritidslärare utformar sin yrkesidentitet utifrån de ramfaktorer som finns i skolans organisation. Tidigare forskning och våra egna erfarenheter visar ett yrke som ser väldigt olika ut från skola till skola i både arbetsuppgifter och utformning. Hur skolledarna organiserar fritidslärarna inom organisationen är även något vi strävat efter att få svar på. Detta då vi upplevt att det har en stor inverkan på hur fritidslärarnas yrkessituation utformas vilket vårt resultat tyder på i sin tur har en stor inverkan i hur fritidslärarna skapar sina egna yrkesidentiteter. Vi utgår från frågeställningarna Hur uppfattar de nyexaminerade fritidslärarna sin yrkesidentitet? och Hur skapar skolledare förutsättningar för fritidslärare att forma sin yrkesidentitet? Vi har genomfört kvalitativa intervjuer och tolkat dessa utifrån olika teorier för att nå fram till vårt resultat. Vårt resultat visar att det är många variabler som bidrar till fritidslärarnas skapande utav en yrkesidentitet. Resultatet visar att fritidslärare allt som oftast har en eller flera yrkesidentiteter i sitt yrke, om man trivs med detta eller ej beror på om rätt förutsättningar för att sköta dessa ges. Slutligen visar undersökningens resultat att skolledarens ledarskap och organiserande av verksamheten är nyckeln för att skapa dessa förutsättningar.

Detta är en studie kring ”hur pedagoger som arbetar med de yngsta barnen ett till tre år på förskolan, ser på barnen i den etablerade barngruppen under inskolning?” Undersökningen har valt att titta på de yngsta barnen i förskolan, ett till tre år under en period på tolv veckor. Studien har använt sig av en kvantitativ undersöknings metod i form av enkäter som mailades ut till 36 pedagoger på sex olika förskolor i en ort i Skåne. Undersökningen har valt att titta på hur många barn som är inskrivna på avdelningen, samt hur många barn som inskolas under en period på tolv veckor. Pedagogerna fick i enkätundersökningen förhålla sig till olika påståenden som innehöll frågor om hur pedagogen upplevde barnen i barngruppen under inskolning, i förhållanden till verksamheten, pedagogen i sin pedagogiskaroll, samt kring barnens beteende. Resultatet för undersökningen redovisas i form av olika diagram som visar en sammanställning av pedagogernas enskilda svar. Teorin som ligger till grund för arbetet är anknytningsteorin som fokusera på vikten av att pedagoger har goda kunskaper om vilken nytta teorin spelar hos de yngsta barnen i deras relationsskapande. Anknytningsteorins utgångs-punkter ligger till grund när ett barn skapar en tryggrelation med en annan vuxen än föräldrarna. Vad blir det för effekter för barnen i förskolan, när deras trygga relationer sätts på prov varje gång ett nytt barn inskolas till gruppen på avdelningen. Vad säger tidigare forskning kring barngruppen, stress hos barn och pedagogens roll som anknytningsperson? Dessa aspekter kommer vara i fokus och sättas i sammanhang till undersökningens resultat. Resultatet för studien ”hur ser pedagoger förändringar på barnen i barngruppen under inskolning?” För att besvara frågeställningarna har studien tittat på tre aspekter verksamheten under inskolning, vad uppvisa barnen i barngruppen under inskolning, samt hur pedagoger upplever sig i sin pedagogiska roll under inskolning.  Resultatet visar att pedagoger använder verksamhetens miljöer och resurser i den utsträckning det går under inskolning. Pedagogerna gör även aktiva val för barnen i barngruppen under inskolning exempelvis utnyttja avdelningens alla rum för lek, delar barnen i mindre grupper m.m. Studien visar trots pedagogernas ansträngningar att barn i barngruppen uppvisar ett aggressivt eller utåtagerande beteende, ökat behov av stöttning och gör mer anspråk efter sina föräldrar, barn visar även tecken på trötthet och ledsamhet. Pedagogerna upplever sig själva inte räcka till för alla barn exempelvis i att möta deras behov av närhet m.m.

In this essay, Hanya Yanagihara’s main characters from the novel A Little Life (2015) are analyzed, with the basis of gender stereotypes and with the help of Raewyn Connell’s theory of hegemonic masculinity. It argues that the characters in question challenge the typical gender roles in the way that they are lacking in comparison to Connell’s theory of hegemonic masculinity and are portrayed with feminine attributes. Yanagihara’s portrayal of masculinity creates a depth to the characters in questions and a more complex view of masculinity. / I denna uppsatsen analyseras Hanya Yanagiharas fyra huvudkaraktärer i boken Ett Litet Liv (2015) utifrån könsstereotyper samt med hjälp av Raewyn Connells teori om hegemonisk maskulinitet. Den argumenterar för att karaktärerna utmanar de typiska könsrollerna genom att de inte når upp till den hegemoniska maskuliniteten och visas med feminina attribut. Sättet Yanagihara visar upp maskulinitet skapar ett djup om karaktärerna och en mer komplex syn på maskulinitet.