In November 2020, The European Commission came out with a fact sheet regarding their LGBTI- equality strategy for 2020-2025. This strategy mentions the goal to fight discrimination against LGBTI-people, build a society that includes LGBTI-people, and more. Even if countries are members of the European Union, it is not a guarantee that they embrace every opinion that the European Union have. The same goes for political party groups. There are many aspects in LGBT politics that can vary among the party groups. Everything from which letters should be used, to what the European Union should meddle in and not. The purpose of this thesis is to study the ideological elements that can be found in the European People's Party (EPP), Socialists & Democrats (S&D) and The European Commission concerning their political views on LGBT, then compare the differences and similarities found in the analysis. This is carried out by using different ideologies characteristics and keywords to analyse the material from the different party groups and the equality strategy. The conclusion is that The European Commission's equality strategy has elements from several ideologies, but liberalism and social democracy are the ideologies that are mainly present in the material. In the material representing The European People’s Party, there are only ideological elements present from conservatism/christian democracy, while in the Socialist and Democrats one can find ideological elements from social democracy and socialism. The party groups and the equality strategy had similar opinions about discrimination but had different opinions about how much The European Union should meddle in other member countries laws and if they should be punished.

This study analyses the bank market competition and bank interest margins in the European Union member countries banking sector during the period 2007–2019, using panel data analysis and aggregated data for each country ́s banking sector. Our starting point is the theory about market structure and two structural indexes are used as proxies of the degree of market competition. The methodology is based on the model developed by Ho and Saunders (1981), where the bank is viewed as a risk averse dealer amongst borrowers and lenders. This model has later been extended to fit analyses on nationally aggregated levels, which is appropriate in this study. The result show that bank concentration is not statistically significant in explaining variability of interest margin in the EU banking sectors. Instead, the statistically significant determinants of interest margins are more bank specific variables, such as average operating cost and credit risk. Although this study cannot claim economic significance, it provides information that economic policies should be designed to lower average operating cost rather than market competition, in order to lower interest margin. / I denna studie analyserar vi konkurrensen på bankmarknaden och bankernas räntemarginaler i Europeiska unionens medlemsländers banksektor under perioden 2007–2019, genom paneldataanalys och aggregerad data för varje lands banksektor. Vår utgångspunkt är teorin om marknadsstruktur och vi använder två strukturella mått för att mäta konkurrens på marknaden. Metoden är baserad på den modell som Ho and Saunders (1981) utformade, där banken ses som en riskavert förmedlare mellan låntagare och långivare. Modellen har sedan utökats till att lämpa sig för analyser på en nationellt aggregerad nivå, vilket är passande för denna studie. Resultatet visar att konkurrens på bankmarknaden inte på ett statistiskt signifikant sätt förklarar variabilitet i räntemarginalen. Istället visar resultatet att de statistiskt signifikanta faktorerna för räntemarginalen är mer bankspecifika variabler, såsom genomsnittlig operationell kostnad och kreditrisk. Trots att denna studie inte kan påvisa ekonomisk signifikans, ger den information om att ekonomiska policys bör utformas för att sänka den genomsnittliga operationella kostnaden snarare än att öka marknadskonkurrens, för att minska räntemarginalen.

Digital undervisning har blivit alltmer vanligt i skolans värld vilket har många fördelar. Tillgängligt undervisningsmaterial, öppet för alla att ta del av, består bland annat av videor på YouTube. Däremot finns det inte mycket forskning kring lärare och undervisningsmaterial på sociala medier som YouTube då dessa tillvägagångsätt fortfarande är väldigt nya, med tanke på teknologins snabba utveckling. Denna studie ämnar ta reda på hur lärare framställer undervisningsinnehåll om EU, närmare bestämt om EU-undervisningen ges en inrikespolitisk eller utrikespolitisk inramning. Studien syftar även till att ta reda på hur EU integreras i undervisning om nationell politik. Materialet består av ett flertal videor uppladdade av tre olika lärare på YouTube vars undervisningsinnehåll analyseras. Undersökningen kommer fram till att lärare tar upp olika ämnesinnehåll kring EU och därför inramas det också på olika sätt när det kommer till inrikespolitiska och utrikespolitiska kännetecken. Denna studie kan bidra till att hjälpa lärare förstå hur de kan lägga upp undervisningen om EU med hjälp av YouTube som ett digitalt verktyg. Studien kan även ge blivande och erfarna lärare verktyg att ge undervisningen en inrikespolitisk inramning med rätt förutsättningar att främja en politisk deltagarkompetens på EU-nivå hos eleverna.

Denna uppsats undersöker hur lobbyorganisationer presenterar sina åsikter i EU, specifikt i kontexten av revideringen av öppenhetsregistret 2016–2021. Undersökningen byggs kring en teoretiskt grund i lobbying och inramning och förankras till tidigare forskning om att lobbyorganisationers typ har inverkan på dess val av inramning. Genom en kvalitativ innehållsanalys på ett urval av ställningstaganden från idédrivna organisationer, sektionsföreningar, och företag finner uppsatsen att det verkar som att olika lobbyorganisationer kommer att rama in sina ställningstaganden utifrån särskilda sätt, vilket stödjer tidigare forskningshypoteser. Idédrivna föreningar har en tendens att an-vända sig av inramningar av en generisk, eller allmän, karaktär. Sektionsföreningarna och företagen skiljer sig från de idédrivna föreningarna genom att deras inramningar har en specifik karaktär. Skillnaden mellan sektionsföreningarna och företagen ligger i en nyansskillnad mellan vilken typ av organisation de förankras av.

Denna uppsats undersöker svenska väljare tendens att rösta med hjärtat, det vill säga närmre sina preferenser, i Europaparlamentsvalet 2014. I förhållande till den existerande litteraturen så studerar jag hur Europaparlamentsvalets "second-order"-karaktär påverkar deras val av parti i det. Hur kan man veta vad som har fått väljarna att rösta på ett visst parti? Jag har genom binär logistisk regressionsanalys i kombination med bivariat analys funnit indikationer på att väljarna tenderar att rösta med hjärtat och då efter deras preferenser på vänster-högerskalan i större utsträckning jämfört med deras syn på EU.

<p>The purpose with this essay was to examine how the European Union is working totransfer norms to states they signed an agreement with and provide support for inframe of the Barcelona process and the Tacis programme. The theory which weused was Ian Manners (PhD in Political Science) theory of "the EU as a uniquenormative power". The aim was to examine whether the EU - which Manners mean- has had a normative power to influence states to change. We used a qualitativeapproach through the use of a multiple case study and qualitative text and contentanalysis. The States which formed the basis of our study were within the BarcelonaProcess; Morocco and Tunisia as well as Azerbaijan and Armenia funded by theTacis programme. To this end, we were to answer the following questions: Can weidentify transfer of norms in the written bilateral agreements with these states, andare there any normative demands? Can we on the basis of our study answerwhether the EU holds a normative power to influence these countries to change, inaccordance with the normative theory? The agreements that we studied was thebilateral agreements that the EU signed with these States. In order to makeManners five norms (peace, freedom, democracy, rule of law and human rights),which he argues that EU is based on measurable; we used the Freedom Housefreedom index, and also by a historical study the development of the country. Theresults we found were the following; in all the studied bilateral agreements wefound clear - but to varying degrees - the transfer of norms. Although it differs indegree of regulatory requirements and also in the formulation of how the country iscommitted to abide by and comply with the normative requirements differaccording to the agreements, we can find the so-called "carrot and stickrelationship" that Manners believes that the EU use in the transfer of norms. Threeof the states that we investigated under the Freedom House freedom index did notdeveloped in a democratic way did, and the positive steps taken cannot be directlytraced back to the EU's efforts. It may also be due to other States or other forcesinfluence. We can’t, through our study confirm that Manners is right in these statesbut we can’t either rule out the possibility that the EU through the writtenagreements has changed the norms of the state in question, although progressseems to go very slowly.</p> / <p>Vi ämnade med denna uppsats undersöka hur den Europeiska Unionen arbetar för att överföranormer till stater man slutit avtal med och ger stöd till inom ramen för Barcelonaprocessenoch Tacis-programmet. Den teori som vi använde var Ian Manners teori om "EU som en uniknormativ makt". Syftet var att undersöka om EU - som Manner menar - har haft en normativmakt att påverka stater till normativ förändring. Vi använde ett kvalitativt angreppssätt medhjälp av en multipel fallstudie och kvalitativ text- och innehållsanalys. De stater som utgjordegrunden för vår studie var inom Barcelonaprocessen; Marocko och Tunisien samtAzerbajdzjan och Armenien inom Tacis-programmet. Följande frågeställningar skullebesvaras; Kan vi se överföring av normer i de skrivna avtalen med dessa stater, ställs detnormativa krav på länderna? Kan vi utifrån vår undersökning ge svar på huruvida EU inneharen normativ makt att påverka dessa länder till förändring? De avtal som vi studerat var debilaterala avtal som EU tecknat med dessa stater mellan 1995 och 1996. För att göra Mannersfem normer, (fred, frihet, demokrati, rättsstat och mänskliga rättigheter) som han menar attEU grundar sig på, mätbara, så använde vi å ena sidan Freedom House frihetsindex, menockså en historisk studie av landets utveckling. De resultat vi kom fram till var att vi i alla destuderade bilaterala avtalen fann tydliga - men i varierande grad - överföringar av normer frånEU till länderna. Vi kan i avtalen se att man ställer krav på att länderna ska utvecklasdemokratiskt och verka för mänskliga rättigheter, fred och rättssamhället. Vi kan även finnaspår av det s.k. "piska och morot förhållande" som Manners menar att EU använder sig av irelationen med andra stater.Tunisien, Armenien och Azerbajdzjan har enligt Freedom House frihetsindex inte utvecklasmot en demokratisk riktning till 2006. I Marocko fann vi att en viss positiv förändring skett ienlighet med EU:s normer och att vi även kan se en marginell utveckling mot demokratiskaprinciper. Resultatet visar även att vi inte kan härleda de få positiva steg som tagits, till EU:sBarcelonaprocess och Tacis-program. Den positiva utveckling vi kan se kan också bero på attandra aktörer eller krafter haft påverkan på landet i fråga. Det vi kan säga är att EU inomramen för Barcelonaprocessen och Tacis-programmet är benägna att verka normativt mot defyra staterna, då de ställer krav på normativ förändring genom de undersökta avtalen. Vad vidäremot inte kunnat bekräfta genom vår studie, är att EU - i enlighet med Manners normativateori - verkligen kunnat förändra normer i de stater vi studerat.</p>

<p>Uppsatsen behandlar demokratibegreppets konstruktion i ett urval artiklar ur Dagens Nyheters EU-debatt. Med ett diskursanalytiskt angreppssätt studeras hur de olika begreppen demokrati, EU och Europa tillskrivs innebörder i artiklarna och hur de relateras till varandra. Utgångspunkten är socialkonstruktivistisk och poststrukturalistisk och pekar på samband mellan framställningarna av de olika begreppen och förståelserna av de fenomen de beskriver.</p><p>I analysen presenteras ett antal diskurser som urskiljts som styrande våra föreställningar om de olika begreppen. Dessa handlar om hur EU och Europa framstår som utbytbara och som utgörande en sorts självklar gemenskap, om demokrati och andra värdens önskvärdhet samt om EU som en hjälte med ansvar för demokratin och för Europa. Här problematiseras framställningen och föreställningen av och om demokrati, EU och Europa som självklart åtråvärda begrepp, vars önskvärdhet – och sammanhörighet – inte går att ifrågasätta. Inte minst demokratin förklaras som en social representation eller doxa, som vilken den framstår som nästintill helig.</p>

<p>The primary purpose of this thesis is to study how political agents construct and give meaning to the concepts of democracy, representative democracy and referendums. The starting point of the thesis is the pressing issue whether or not Sweden should hold a referendum on the new EU constitution. To analyze this question my choice of method is critical discourse analysis and the topical theories revolve around democracy and responsibility.</p><p>My study shows that there are three different discourses in this debate: “the democratic process”, “the representative democracy” and “the concept of democracy”. However, the meaning of the concepts in these discourses varies depending on which side the political agents are on. It is obvious that the concepts are not fixated and that they are used as catchphrases to define ideological motives. In addition, the concepts are used differently to enhance certain values in a democracy.</p><p>The result of this study shows the paradox and conflicting values that are associated with the concepts. This means that the notion of democracy changes depending on what the agents want to perceive. The political agents who do not support a referendum often refer to what a representative democracy symbolizes. Agents who support a referendum consider the democratic process as an incentive for a democratic ideal. In this context, the discourse of democracy does not arise from a primary level but rather a secondary. This implies that the criteria for a liberal democracy are fulfilled and the debate revolves around abstract values.</p>

<p>The aim of this master’s thesis is to analyse the construction of European identity in three ofcontemporary EU initiated projects for the digitisation of collections from museums, archives, andlibraries. The source material consists of the web pages of the projects Minerva, MICHAEL, andEuropeana, as well as some other policy documents on digitisation and access from EU authorities.Theories on nationalism and construction of heritage are used as an overall context to the problem.After a brief description of the mentioned projects, the author undertakes an analysis of theways that the concept of ‘European heritage’ is depicted in the source material. The result is thefollowing: normally, the true European heritage is considered being united even though it isdiveded culturally, historically and linguistically. The real European spirit is seen as consisting intolerating and celebrating these internal differences. There is also a discourse on the idealEuropean citizen, who actively strives to enlargen her knowledge on (European) culture andhistory.However, there is also a narrower conception of European heritage, which can be discernedfrom some of the analysed sources. This latter definition of Europeanness, stresses Christianityand a tradition of civilisation, rationalism, and science. The ‘Other’, the non-Europeans, can thusbe interpreted as the negation of these ideals.</p>

The aim of this master’s thesis is to analyse the construction of European identity in three ofcontemporary EU initiated projects for the digitisation of collections from museums, archives, andlibraries. The source material consists of the web pages of the projects Minerva, MICHAEL, andEuropeana, as well as some other policy documents on digitisation and access from EU authorities.Theories on nationalism and construction of heritage are used as an overall context to the problem.After a brief description of the mentioned projects, the author undertakes an analysis of theways that the concept of ‘European heritage’ is depicted in the source material. The result is thefollowing: normally, the true European heritage is considered being united even though it isdiveded culturally, historically and linguistically. The real European spirit is seen as consisting intolerating and celebrating these internal differences. There is also a discourse on the idealEuropean citizen, who actively strives to enlargen her knowledge on (European) culture andhistory.However, there is also a narrower conception of European heritage, which can be discernedfrom some of the analysed sources. This latter definition of Europeanness, stresses Christianityand a tradition of civilisation, rationalism, and science. The ‘Other’, the non-Europeans, can thusbe interpreted as the negation of these ideals.