Purpose: With the vast changes in the work life comes changes in the office design. One of the newest on the market is ABW (Activity Based Workplace), were the employees themselves chooses were to sit in the office depending on what fits them best according to the moment. This thesis contributes with knowledge that is necessary for an organisation to know before they begin using an ABW. The goal is to evaluate how an efficient ABW-environment is created. An ABW are efficient when the workplace concept works the way it is supposed to do and with that provides good results from the recourses that are available. This thesis addresses the implementation of the transition to an ABW from a traditional office type and how the office design could look from evidence-based results. Method: The main strategy for this thesis is a case study that involves the organisation NCC. That is because the evidence-based design is based on their workforce and their office building. The thesis goal is achieved through four different data collection methods: literature study, interview, observation and guidance form an architect. These methods were chosen to gather both qualitative and quantitatively data. Findings: The findings are divided into three areas: the first question of issue presents the different office types performances, there are both advantages and disadvantages with all office types. The advantages that can be found in these office types is for instance the cell offices privacy, the open landscapes interaction possibilities and that the kombi office retain the social environment whilst still give privacy from other employees. Whereas availability and flexibility are the most significant advantage of an ABW. Some disadvantages are how cell offices can be unwelcoming, the open landscapes noise level and the fact that you can not work in teams in a kombi office. The second finding is the evidence-based office design proposal, from an efficiency point of view. A collocation of the factors that needs to be thought of when designing an ABW is the fundament of this proposition. Some of these factors are for example the possibility to privacy, have co-workers nearby and distinct zone divisions. The third finding of the thesis demonstrate an evaluation of the transition to an ABW. An evaluation has shown to be necessary when establishing an efficient ABW. One of the most important part is to understand the employees, meet their needs and let them be heard. Implication: It takes both well planned transition and good design for an ABW to preform efficiently. Design and efficiency depend on each other and there are a few distinguished factors of what makes a workplace environment efficient. When talking about the transition to an ABW it is important to have a substantial process were the employees are given the possibility to be involved and informed of the ABW-concept and its impact. Limitations: The main limitations of this thesis are from a design perspective, such as artificial lightning, technical equipment and ventilation. The focus instead lies with the placement of walls and rooms, as well as furnishing. The economy aspect is also something that has not been taken into consideration, either when designing or in the evaluation process. This is maintained by defining the searches and stay focused.

Bakgrund: Sjuksköterskor är ålagda att se till att deras patienter får god evident omvårdnad. I tidigare forskning har det visat sig att det finns en rad möjligheter och hinder för sjuksköterskor att implementera evidens i omvårdnaden. Hindren kan kompliceras ytterligare inom rättspsykiatrisk omvårdnad då patienterna vårdas under tvång och vården styrs av flera lagar och regler. Syfte: Att beskriva grund- och specialistutbildade sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta evidensbaserat inom rättspsykiatrisk omvårdnad. Metod: Det genomfördes elva intervjuer med grund- och specialistutbildade sjuksköterskor på ett rättspsykiatriskt sjukhus. Intervjuerna analyserades med hjälp av en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det har visat sig att sjuksköterskor till stor del använder sig av sin utbildning, kurser och diskussioner med olika kollegor för att komma fram till bästa möjliga omvårdnad. Sökandet efter ny evidens genomförs främst när tillväga gångarna ovan inte räckte till. Det framkom olika resurser i verksamheten som stöttar sjuksköterskan i implementeringen. Slutsats: Specialistutbildade sjuksköterskor känner ett större ansvar i att ta in ny evidens på grund av att sjuksköterskorna i sitt arbete ofta använder sig av de kunskaper de besitter. Verksamheten har möjlighet att påverka vilken evidens som används i omvårdnaden, genom att utbilda personalen.

Det finns idag stora variationer i vården, vilket betyder att vården inte alltid baseras på bästa tillgängliga kunskap. Sjuksköterskor har ansvar att tillhandahålla god och säker omvårdnad och måste kritiskt granska och reflektera över omvårdnaden i den egna verksamheten. Dagligen fattas beslut kring omvårdnaden av patienten och behovet av uppdaterad kunskap är viktig för att kunna ge bästa vård på vetenskaplig grund. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors upplevelse av faktorer som påverkar implementering av evidensbaserad omvårdnad i det dagliga arbetet. Detta för att få en större förståelse för de faktorer som hindrar och främjar implementering av evidensbaserad omvårdnad. Författarna har utformat en litteraturöversikt enligt Friberg (2017b, ss. 141–143) vars resultat grundar sig på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet presenteras i två huvudtema hämmande och främjande faktorer, och flera subtema. Av resultatet framkom att sjuksköterskors närmsta chef har en viktig roll för att implementering av evidensbaserad omvårdnad ska lyckas. Även brist på kunskap, utbildning och tid framkom som faktorer som hämmar implementeringen. Chefer som uppmuntrar, inspirerar, prioriterar och efterfrågar att ny kunskap uppdateras och implementeras i verksamheten är viktigt, detta för att implementeringen ska utvecklas till en naturlig del i sjuksköterskans arbete.

Bakgrund: Hälso- och sjukvården utvecklas kontinuerligt i takt med att ny forskning  publiceras. För att kunna erbjuda patienterna en god, säker och effektiv omvårdnad baseradpå senaste forskningen behöver sjuksköterskor kunna arbeta evidensbaserat. Det ställer krav på sjuksköterskor i att kunna implementera evidensbaserad omvårdnad vilket visat sig vara en utmaning. Evidensbaserad omvårdnad är en av sjuksköterskans kärnkompetenser där sjuksköterskorna anses ta ansvar för att arbeta evidensbaserat. Evidensbaserad omvårdnad bör implementeras för att säkerställa vårdens kvalitet,  effektivitet och för att förbättra patientens resultat. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av främjande faktorer vid implementering av evidensbaserad omvårdnad. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturöversikt med kvalitativ design och en induktiv ansats. Nio vetenskapliga artiklars resultat analyserades med hjälp Fribergs fyra-stegs analysmodell. Resultat: Från dataanalysen framkom tre huvudkategorier som omfattar  sjuksköterskors upplevelser av främjande faktorer vid implementering av evidensbaserad omvårdnad; Betydelsen av meningsfullhet och användbarhet, Behov av stöd och resurser och Betydelsen av delaktighet. Slutsats: Den här studien påvisar sjuksköterskors upplevelser av främjande faktorer som stödjer implementering av evidensbaserad omvårdnad. Det som implementeras ska vara meningsfullt samt effektivisera sjuksköterskans arbete. Verksamheten har en  avgörande roll för att möjliggöra en arbetskultur som främjar evidensbaserad  omvårdnad bland annat genom att tillhandahålla stöd och resurser samt att göra sjuksköterskorna delaktiga.

Bakgrund: I litteraturen har effekterna av evidensbaserad vård undersökts och där framkommer tendenser till förbättringar för såväl patienter, personal och organisation även om det konstaterades att det behövs mer forskning för att utvärdera. Trots detta är det endast en liten del av alla sjuksköterskor som arbetar i enlighet med evidensbaserad omvårdnad och många hinder har uppdagats i litteraturen. Hindren är komplexa och består av individuella, organisatoriska och kontextuella faktorer.  Syfte: Att beskriva hur specialistsjuksköterskors med inriktning psykiatrisk vård upplever evidensbaserad omvårdnad i sitt kliniska arbete. Metod: Fyra specialistsjuksköterskor med inriktning psykiatri intervjuades, enligt kvalitativ semistrukturerad metod. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Resultat: Specialistsjuksköterskornas upplevelser resulterade i fem teman: att vara eller inte vara expert, att utöka sin kompetens, hinder för evidensbaserad omvårdnad, underlättande faktorer för arbetet med evidensbaserad omvårdnad, och kompetens från utbildningen. Temana består av sammanlagt 19 kategorier som beskriver personliga och organisatoriska möjligheter samt olika svårigheter med att arbeta med evidensbaserad omvårdnad.  Slutsats: Organisatoriskt stöd framstår som en viktig förutsättning för att få till arbetet med evidensbaserad psykiatrisk omvårdnad i det kliniska arbetet. Tid, kontinuerlig utbildning/föreläsningar, tillgång till sökvägar, och forum för diskussioner är organisatoriska lösningar som framkommer ur intervjuerna. Uppdragsbeskrivning och stöd från specialistsjuksköterskekollegor tycks vara en viktig aspekt när det gäller att få till evidensbaserad omvårdnad på verksamheterna och detta föreslås som forskningsområden att studera närmare.

Konfusion är en klinisk diagnos och forskning har visat att en stor del av sjukhusvårdade patienter drabbas av konfusion någon gång under vårdtillfället. Konfusion är kopplat till längre vårdtider, ökade vårdkostnader och högre mortalitet. Äldre patienter löper en högre risk att drabbas av konfusion. Diagnosen ställs utifrån de diagnoskriterier som är beskrivna i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) eller International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems (ICD) och det finns bedömningsformulär som är utformade utifrån dessa kriterier. Det har visat sig att de negativa effekterna av konfusion kan begränsas genom tidig identifiering av symtomen. Bedömningsformulär för att identifiera och diagnostisera patienter med konfusion är utarbetade då enbart klinisk bedömning visar på att diagnosen inte ställs på patienterna. Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan kan göra en bedömning för att identifiera patienter med konfusion som vårdas på sjukhus. En litteraturöversikt har genomförts för att besvara syftet. Femton studier inkluderades i översikten, datainsamlingen skedde genom databaserna PubMed och CINAHL. Studierna som inkluderades har kvalitetsbedömts av författaren. En innehållsanalys har genomförts och resultatet presenteras under tre teman. De teman som framkom i resultatet var identifikation, bedömning och kunskap. Sjuksköterskor identifierar många symtom och beskriver begrepp som kan härröras till konfusion utan att de nödvändigtvis kopplar ihop symtomen eller begreppen till konfusion. Under temat bedömning visade det sig att sjuksköterskorna gör en bedömning av en patient samtidigt som de utför andra arbetsuppgifter. Om de använder ett bedömningsformulär så får de inte lika många positiva utfall med formuläret som när en forskare använder formuläret. Dock identifierar inte sjuksköterskor falskt positiva patienter med ett bedömningsformulär. Temat kunskap utformades då sjuksköterskor beskriver och bedöms i studier som om de inte har adekvat kunskap om konfusion. Sjuksköterskornas önskar också mer kunskap om konfusion. Olika utbildningsinterventioner är genomförda med gott resultat. I resultatet har det framkommit att sjuksköterskor har en förmåga att identifiera och att de identifierar symtom på konfusion. Många begrepp dokumenteras och symtom uppfattas bland sjuksköterskorna, men de önskar mer utbildning om konfusion. Bedömningsformulär kan användas men innan formuläret implementeras bör det föregås av en utbildningsintervention. Oavsett vilken typ av utbildningsintervention som genomförs, internetbaserad kurs, workshops och/eller fokusgrupper så upplever sjuksköterskor att de tillhandahöll mer kunskap. Där kvantitativa metoder använts har en förhöjd kunskapsnivå kunnat mätas efter en utbildningsintervention.

Bakgrund  I svensk lag stadgas att hälso- och sjukvårdspersonal skall utföra sitt arbete i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Ständig och snabb utveckling inom vårdens och omsorgens områden gör att tidigare kunskap fortlöpande måste omvärderas. Den enskilda sjuksköterskan har därför ett personligt ansvar att hålla sig à jour genom livslångt lärande och kontinuerlig uppdatering av de egna kunskaperna. Detta är viktigt då tillämpning av relevant kunskap ger optimal användning av tillgängliga resurser, och minskar risken att hälso- och sjukvårdens resurser ödslas på ineffektiva vårdåtgärder. Trots att studier visar att en klar majoritet av yrkesutövande sjuksköterskor i Sverige är positivt inställda till forskning, skattar sjuksköterskor själva låg användning av forskningsresultat. Syfte Syftet var att beskriva faktorer som kan underlätta eller försvåra sjuksköterskans möjlighet att ta del av forskningsresultat då evidensbaserad vård och omvårdnad skall bedrivas. Metod Metoden som valdes för examensarbetets genomförande var litteraturöversikt. Sökningar efter vetenskapliga artiklar gjordes under april månad 2016 i databaserna CINAHL och PubMed.  Resultat Det framkom många faktorer som påverkar sjuksköterskans möjlighet att ta del av forskningsresultat. Försvårande faktorer utgjordes exempelvis av tidsbrist, bristande kunskaper inom forskning, bristande sökkunskaper, svårighet att få tillgång till databaser och arbetsplatsens kultur. Underlättande faktorer beskrevs bland annat utgöras av enkel och snabb tillgång till pålitlig information, erhållen utbildning samt fortbildning, och att databasernas terminologi påminde om sjuksköterskornas egna. Slutsats Faktorer såsom den individuella sjuksköterskans befintliga kunskaper, logistik, tid, miljö och organisatoriskt stöd kan påverka möjligheten att ta del av forskningsresultat.

Bakgrund Sjuksköterskan behöver kontinuerligt uppdatera sina kunskaper för att försäkra en god och patientsäker omvårdnad i enlighet med aktuell evidens. Ett första steg är att söka och finna källor för detta, varvid begreppet informationssökning är centralt. Processen att söka information förutsätter strategier och verktyg vilket innefattar bland annat sökning via elektroniska, tryckta samt muntliga källor. Syfte Syftet var att kartlägga legitimerade sjuksköterskors informationssökning, för bibehållandet av professionell kompetens. Metod En webbaserad enkätstudie med kvantitativ ansats har genomförts. Undersökningsgruppen bestod av legitimerade sjuksköterskor verksamma på medicinavdelningar på storsjukhus i Stockholm. Data analyserades och presenterades med deskriptiv statistik i form av tabeller och diagram. Resultat Den information som söktes var främst av praktisk inriktning och av medicinsk karaktär. Det mest vanliga sättet att söka information var muntligt, framförallt från sjuksköterskekollegor. Datorer var också en vanlig metod för informationssökning. Ovanligt var att använda andra elektroniska hjälpmedel såsom smarttelefoner och surfplattor. En annan källa som användes sällan var vetenskapliga artiklar. Vissa skillnader i metodval och användningsfrekvens kunde ses relaterat till sjuksköterskornas erfarenhet, ålder och utbildning. Slutsats Utifrån vårt resultat i förhållande till tidigare studier kan konstateras att sjuksköterskornas informationssökning präglas av den medicinska vetenskapen. Sättet informationen söks på kan medföra en risk för att den inte har en vetenskaplig förankring. Det finns outnyttjad potential i form av elektroniska verktyg som kan förenkla informationssökning. Oavsett vilken källa eller metod som används för informationssökning är det viktigt att ha ett källkritiskt förhållningssätt.

Skollagen föreskriver att all undervisning ska vila på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skollagen beskriver däremot inte hur implementeringen av de vetenskapliga evidensens ska gå till och aktuella studier visar att den överföringen inte är oproblematisk. Samtidigt finns det idag en skolpolitisk önskan att uppfylla detta genom att införa en så kallad evidensbaserad undervisning. I specialpedagogens professionella roll ingår att ha fördjupad kunskap om sambandet mellan aktuell forskning och skolans praktik, därför blir också den specialpedagogiska kunskapen om evidens och evidensbasering viktig.Syftet med det här arbetet är att få mer kunskap om hur ett evidensbaserat forskningsresultatkan förstås i relation till skolans praktik. Utifrån en tydlig vetenskaplig evidens kring vikten av fonologisk medvetenhet för att underlätta läsinlärningen hos elever, valdes data till arbetet som beskriver undervisning med mål att öka elevers fonologiska medvetenhet. Arbetet utgår från en diskursanalytisk teori och metod som i det här fallet innebär en analys av de diskurser, de språkliga sanningar, som framkommer i materialen. Genom att analysera talet om undervisningens premisser och elevernas lärande i de olika materialen har jag närmat mig frågan om hur en evidensbaserad undervisning kan realiseras.Resultatet visar att vissa av de premisser som framkommit i den så kallade Bornholmsstudien kräver både professionellt omdöme och relationella förmågor. Ett linjärt överförande av forskningsresultaten, såsom en klassisk modell av evidensbasering föreskriver (Levinsson, 2013), är därigenom inte självklar. Dessutom visar resultatet att evidensen är i ständig rörelse. Premisser som tidigare ansetts vara avgörande för att lyckas, kan tas bort eller förändras utifrån nyare rön. ”What works” blir på det sättet avhängigt diskursiva villkor och är intenågot oföränderligt. Genom arbetets textfokus framkommer även vikten av att tydliggöra och exemplifiera begrepp för att inte tolkningsmöjligheterna ska urholka den ursprungliga evidensen.Utifrån specialpedagogens roll som stöd till lärarna i utvecklingen av en undervisning som vilar på vetenskaplig grund, tydliggör resultatet vikten av att genom aktuell evidens informera och inspirera lärare att arbeta reflekterande och undersökande i din egen praktik. En evidensbaserad undervisning, i den klassiska tolkningen, ter sig däremot närmast utopisk.

En kvalitativ studie som undersöker hur pedagoger verksamma i projektet"Komet i förskolan" arbetar med metoden och hur de upplever metodens förenlighet med den pedagogiska verksamheten.Resultatet pekar på att pedagogernas upplevelse av metoden är genomgående positiv men med en viss tveksamhet kring användandet av belöningssystem.