Bakgrund Utveckling av evidensbaserad omvårdnad i klinisk praxis innebär förbättring av kvalitén inom vården. Sjuksköterskestudenter påbörjar förberedelserna för evidensbaserad omvårdnad redan under sin utbildningsperiod, och nyexaminerade sjuksköterskor förväntas i hög grad tillämpa evidensbaserad omvårdnad i klinisk praxis. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva nyexaminerade sjuksköterskors användning av evidensbaserad omvårdnad och vilka faktorer som har betydelse för sjuksköterskors tillämpning av evidensbaserad omvårdnad. Metod En litteraturöversikt baserad på 16 vetenskapliga artiklar som inkluderar både kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat Utvecklingen i tillämpning av evidensbaserad omvårdnad bland nyexaminerade sjuksköterskor förefaller oförändrad eller avtagande under senaste decenniet. Mest tillämpad evidensbaserad omvårdnad är Instrumentell forskningsanvändning. Faktorer som har betydelse för sjuksköterskors tillämpning av evidensbaserad omvårdnad är: utbildning, oerfarenhet, stressiga arbetssituationer och stöd i arbetsmiljön. Slutsats Att granska i vilken utsträckning nyexaminerade sjuksköterskor tillämpar evidensbaserad omvårdnad är svårt då begreppet kan tolkas på olika sätt och det är enligt min kunskap fortfarande ett outforskat område. Nyexaminerade sjuksköterskor behöver mer stöd både före och efter examen för att utveckla sin tillämpning av evidensbaserad omvårdnad. De behöver mer stöd av lärare under utbildningsperioden och av erfarna seniora kollegor på arbetsplatsen. Därutöver krävs ett aktivt ledarskap. / Background Development of evidence-based nursing leads to improvement of the quality of care in clinical practice. Nursing students begin the preparations for evidencebased nursing already during their training period, and newly graduated nurses are highly expected to apply evidence-based nursing in clinical practice. Aim The aim of this review is to describe the newly graduated nurses' use of evidencebased nursing and the factors which are significant for the nurse´s application of evidence-based nursing. Method A literature review based on 16 articles that included both qualitative and quantitative studies. Result The development of application of evidence-based nursing among newly graduated nurses seems unchanged or decreasing in the last decade. The most applied implementation of evidence-based nursing among newly graduated nurses is Instrumental research use. The influential factors are: education, inexperience, stressful work situations and the support they perceive at their workplace. Conclusion In conclusion, this review emerged to that the whole situation of how and which extent newly graduated nurses apply evidence-based nursing is difficult to grasp within my comprehension. Since the apprehension of the concept of applying evidence-based nursing is complex, it is still an unexplored subject. Newly graduated nurses require further extensive support through their pregraduate to the post- graduate period to develop their application of evidencebased nursing. They need more guiding by the teachers, experienced senior colleagues and administrative support at their workplaces.

No description available.

Det sociala arbetet inom hälso‐ och sjukvården färgas idag av en new management-kultur och verksamheten förväntas vara evidensbaserad. Med denna utveckling ökar inslaget av fasta arbetsverktyg och standarder. Denna utveckling bemöts både med hurra­-rop såväl som stark kritik. Studiens syfte har varit att bidra till detta forskningsområde genom att fokusera på ett av Stockholms största sjukhus och deras arbete med kuratorernas dokumentation. Studien bygger på 3 kvalitativa intervjuer med personerna som ansvarat för satsningen kring ”dokumentationsmallen” och ”dokumentationsutbildningen”. Den empiriska redovisningen och analysen utgår från ett teoretiskt ramverk med fokus på standardisering. Huvuddragen från dessa visar att både inom- och utomorganisatoriska krafter ligger bakom satsningen, och även om satsningen främst ämnar påverka presentationen av kuratorsarbetet kan det förekomma viss påverkan även på kuratorernas praxis. Studien lyfter relationen mellan idén bakom satsningen, hur denna paketerats samt den möjliga inverkan som arbetet har på verksamheten och yrkesgruppen. Satsningen förväntas bidra till en ökad samverkan inom sjukhuset samt en ökad förståelse för kuratorsarbetet och kuratorns professionella identitet. Det studerade arbetet innebär också ett försök att likrikta delar av kuratorsarbetet och även om många reagerat positivt på arbetet presenteras även viss kritik och problematik kring satsningen. Studien lyfter införandet av en standard i det sociala arbetet inom hälso- och sjukvård och bidrar till den tidigare forskningen med en fördjupad bild av den eventuella påverkan detta kan ha på det sociala arbetet inom hälso-­ och sjukvård.

Introduktion En stor del av distriktsköterskans arbetstid utgörs av sårvård. Cirka två procent av befolkningen drabbas någon gång av svårläkta bensår vilket orsakar stort fysiskt och psykiskt lidande för dessa personer. Studier på andra sårtyper visar att användning av antiseptiska och mikrobreducerande förband har en positiv effekt på sårläkning. Denna studie sammanställer studier om effekten av förband med honung, silver, jod, PHMB och DACC på svårläkta bensår. Syfte Att sammanställa studier som undersöker effekten hos antiseptiska och mikrobreducerande förband som används i dagens sjukvård för att behandla svårläkta bensår. Metod Systematisk litteraturstudie. Sökningar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och Cochrane, samt i referenslistor till review studier som framkom vid sökningarna. Efter en urvalsprocess hittades 15 studier som besvarade syftet.   Resultat De inkluderade studierna gav inget entydigt resultat. Honungsförband förbättrade läkningen eller var likvärdigt med standardbehandling i de inkluderade studierna Silverförband hade en positiv effekt på läkningen i övervägande del av de inkluderade studierna. I en studie var ett annat antiseptiskt ämne bättre än silver och i en studie visade sig silverförband vara likvärdigt med standardbehandling. Jodförband visade sig vara likvärdigt med silverförband i fråga om läkning och PHMB-förband var likvärdigt med standardbehandling Slutsats Majoriteten av de inkluderade studierna tyder på att antiseptiska förband har en positiv effekt på sårläkningen hos svårläkta bensår. Då ingen av studierna visade att de undersökta förbanden var sämre än standardbehandling, eller hade negativa effekter på sårläkningen, så är det förenligt med evidensbaserad omvårdnad att använda förbanden på patienter med svårläkta bensår utan risk för att fördröja eller försämra läkningen. / Introduction A considerable part of the district nurse's working time consists of wound care. Approximately two percent of the population will sometime be affected by hard to heal leg ulcers which is the cause of physical as well as psychic suffering for these people. Studies of other wound types shows that the usage of antiseptic and microbe reducing wound dressings have a positive effect on wound healing. This study review studies about the effect of wound dressings with honey, silver, iodine, PHMB and DACC on hard to heal leg ulcers.   Aim To review studies that examines the effect of antiseptic and microbe reducing wound dressings that are being used in today’s health care to treat hard to heal leg ulcers. Method Systematic review. Searches were made in databases Pubmed, Cinahl and Cochrane as well as manually among references in review articles that were found through the searches. After a selection process 15 studies were found which proved to be relevant to the study’s aim.   Results The included studies gave no coherent result. Honey dressings improved healing or were equivalent to standard care in the included studies. Silver dressings had a positive effect on wound healing in the predominant proportion of the included studies. In one study, another antiseptic substance had better results than silver, in another study silver dressings turned out to be equivalent to standard care. Iodine dressings turned out to be equivalent to silver dressings in the case of healing and PHMB dressings were equivalent to standard care. Conclusion The majority of the included studies indicates that antiseptic wound dressings have a positive effect on healing of hard to heal leg ulcers. None of the included studies showed that the examined wound dressings were less effective than standard care or had any negative effects on wound healing. Therefore, it can be considered safe and compatible with evidence-based nursing to use the antiseptic dressings on hard to heal leg ulcers.

Bakgrund: Efter kirurgiska ingrepp förekommer postoperativt ileus (POI) som ett normalfysiologiskt tillstånd. POI definieras som ett avvikande mönster av gastrointestinal motilitet med karakteristiska symtom som illamående och kräkningar, uppspänd buk, samt utebliven gasavgång eller avföring. POI har påvisats påverka den postoperativa återhämtningen negativt. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga interventioner som används för att minska durationen av postoperativt ileus vid svenska kirurgiska vårdavdelningar. Design: Enkätbaserad tvärsnittsstudie. Metod: Internetbaserad enkät skickades till vårdenhetschefer vid 86 kirurgiskt inriktade vårdavdelningar på fem universitetssjukhus i södra och mellersta Sverige. Resultat: Totalt 21 kirurgiska vårdavdelningar besvarade enkäten. Kunskaper kring innebörden och handläggningen av POI angavs som måttliga till goda. Den mest frekvent föreslagna interventionen inom omvårdnad var mobilisering och laxantia i olika former var den vanligaste farmakologiska interventionen. Konklusion: Omvårdnads- och farmakologiska interventioner av varierande evidensgrad används på svenska kirurgiska vårdavdelningar. Det tycks finnas ett behov av utbildning om och implementering av vetenskapliga kunskaper inom området för bedömning och handläggning av POI. / Background: Postoperative ileus (POI) occurs as a normal reaction to all forms of surgery. POI is defined as a deviant pattern of gastrointestinal motility with characteristic symptoms such as nausea and vomiting, abdominal distension and lack of gas or stool. Postoperative ileus has been shown to affect the postoperative recovery in a negative way. Aim: The aim of this study was to investigate the current use of interventions aimed to reduce the duration time of postoperative ileus in Swedish surgical wards. Design: A cross-sectional study. Method: A web-based survey was administered to matrons at 86 surgical wards in five university hospitals in the mid- and south of Sweden. Results: In total, 21 wards responded. The knowledge about the meaning and management of POI was perceived as moderate to good. The most frequent used nursing intervention was mobilization, and the most common pharmacological action proposed was laxatives of various sorts. Conclusion: Both nursing and pharmacological interventions with various grades of evidence are used in Swedish surgical wards. There are indications of a need for education and implementation of science-based knowledge within the area of assessing and managing POI.

Bakgrund: Att utöva evidensbaserad omvårdnad (EBO) är en bland sjuksköterskans kärnkompetenser och ansvarsområde enligt lagstiftning. Trots det så visar befintlig forskning att det finns olika faktorer som hindrar detta utövande. Att kartlägga dessa hinder baserat på sjuksköterskans upplevelse är ett steg mot ett förbättrat evidensbaserat omvårdnadsarbete. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevda hinder vid utövande av evidensbaserad omvårdnad. Metod: En litteraturstudie baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar och en kvalitativ metod för dataanalys. Resultat: Det finns olika faktorer som påverkar sjuksköterskans utövande av EBO. Dessa faktorer delas in i tre huvudkategorier, vilka är organisatoriska faktorer där resurser som tidsbrist, stor arbetsbelastning, utbildningsbrist, avsaknad av lämpliga lättanvända EBO-arbetssätt samt icke-främjande arbetsklimat beskrivs som hindrande faktorer. Den andra huvudkategorin lägger fokus på sjuksköterskans brisande kunskap gällande kännedom om EBO som begrepp och metod och bristande kunskap att hitta, förstå, utvärdera och använda evidens. Den tredje kategorin beskriver hur sjuksköterskans inställning d.v.s. attityd gentemot och förhållningssätt till EBO påverkar hens utövande av EBO. Slutsats: Bristande resurser så som tidsbrist, otillräcklig/a personalomsättning och utbildningsmöjligheter hindrar sjuksköterskans utövande av EBO. Det här utövande hindras också av icke-främjande arbetsklimat relaterat till bristande ledning- och arbetskamratsstöd. Sjuksköterskans otillräckliga kunskap och inställning gentemot evidens har också sin påverka på hur sjuksköterskan förhåller sig till EBO.

Ingrepp som thoracotomi och skopi är kända för att orsaka patienterna svår smärta och stort lidande. Inom anestesisjuksköterskans område ligger att ansvara för dessa patienter perioperativt. Perioperativ vård syftar till att ge patienten trygghet, kontinuitet, ge en helhetssyn, förbättra kommunikationen och minska patientens lidande samt kvalitessäkra vården. Till hjälp har anestesisjuksköterskan behandlingsriktlinjer till grund för den perioperativa vården. Kliniska evidensbaserade riktlinjer är grundläggande instrument för att säkerställa vårdkvalitet för den enskilda patienten så att vården utförs efter bästa tillgängliga kunskap och beprövad erfarenhet. Studiens syfte var att granska och bedöma de kliniska behandlingsriktlinjerna med avseende på patienter som genomgår thoracotomi och skopi som idag används på svenska och norska thoraxkirurgiska kliniker.Studien utfördes enligt kvantitativ metod och presenterades deskriptivt där resultatet redovisades i siffror och tabeller med förklarande text. Ett brev skickades ut till samtliga Sveriges och Norges thoraxkirurgiska kliniker varav svarsfrekvensen uppgick till 50%. Författarna erhöll sex av totalt tolv tänkbara riktlinjer. Granskningen av behandlingsriktlinjerna utfördes med hjälp av granskningsinstrumentet AGREE II. Samtliga thoraxkirurgiska kliniker hade riktlinjer och dessa som kom till författarnas kännedom var relativt lika med avseende på behandling och interventioner. Resultatet visar att samtliga thoraxkirurgiska kliniker saknade behandlingsriktlinjer som kan rekommenderas eftersom de inte bygger på dokumenterad evidens. Endast två av områdena hade riktlinjer som författarna kan rekommendera efter viss modifikation. Samtliga riktlinjer hade metodologiska brister i rapporteringen om hur riktlinjen togs fram och detta utgör ett hinder för att behandlingsriktlinjerna ska kunna utgöra den kvalitetssäkring de är avsedda att vara. Evidensen som ligger till grund för riktlinjen bör synliggöras och det är viktigt att patientgruppens åsikter och preferenser i framtagandet tas i beaktande. Den perioperativa vården som riktlinjerna beskriver finns väl dokumenterad i litteratur och riktlinjerna hade fått ett högre värde om kopplingen mellan åtgärder och evidens dokumenterats. Med tanke på att tusentals lungpatienter opereras årligen anser författarna att de riktlinjer som vården grundar sig på självklart skall bygga på aktuell forskning och evidens. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

The aim of this Master’s thesis is to present guidelines for making a digital repository. To attain this, useful factors for creating an archive were examined. Also different organisations’ strategies were analysed. The method used is evidence-based practice, including reading literature and e-mail interviews. Five people in Sweden working with digital repositories were e-mail interviewed. The theory behind the investigation is based on Sheila Corrall’s and Elizabeth Orna’s research on the creation of information strategies. Three main areas were identified: environmental issues, strategic focus and strategy formation. The literature study identified different areas that are involved in creating a digital repository. These are administrative factors, technical aspects, content, publication forms, cultural factors and marketing. In a similar way the interviews clarified why the repositories were created, such as administrative factors, technical aspects, how to publish, quality aspects, marketing, cultural factors and good advice. The literature and the interviews were compared and conclusions were made. These conclusions were used to set up guidelines for developing a digital repository. To create a strategy, the chosen organisation has to be evaluated, which was beyond the scope of this thesis. It is suggested that the thesis is suitable for a starting point, initiating work on digital repositories. / Uppsatsnivå: D

No description available.

Bakgrund: En av sjuksköterskans kärnkompetenser är evidensbaserad vård, som handlar om att kritiskt bedöma om vården är den bästa tillgängliga baserat på dagens aktuella evidens. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med evidensbaserad vård. Metod: För att besvara syftet användes en litteraturöversikt med innehållsanalys. Resultat: Två kategorier med tillhörande underkategorier framkom. Den första kategorin var Attityder till evidensbaserad vård. Huvudfyndet var att de flesta sjuksköterskor insåg fördelarna med evidensbaserad vård men implementeringen är begränsad på grund av inneboende hinder hos individen som rädsla inför nya arbetsmetoder, lågt engagemang och kunskapsluckor. Motivationen till evidensbaserad vård ansågs som drivkraften, men att sjuksköterskan även påverkas av avdelningskulturen och ledningen. Den andra kategorien som framkom var Kunskapsutveckling som visar att sjuksköterskor har olika förutsättningar att ta till sig kunskap på grund av varierande utbildningsnivå. Men att fortbildning genom kurser, mentorer och förebilder kan vara stödjande. När ett vårdproblem uppstår vänder sjuksköterskans sig inte i första hand till vetenskapen för kunskap, anledningen ansågs vara bland annat kunskapsbrist och svag tillit. Slutsats: En av sjuksköterskans största utmaningar är att förhålla sig till de olika delarna av evidensbaserad vård, och med en ökad kunskap och medvetenhet kring fenomenet kan motivation och attityder förändras.