Trauma är den vanligaste dödsorsaken under livets första fyra årtionden och kan orsaka stort lidande för den enskilda individen samt höga samhällskostnader. I Sverige saknas nationella och regionala riktlinjer för traumaomhändertagande, men ett flertal projekt pågår för att uppnå en säkrare traumavård. På grund av det låga antalet traumalarm av större dignitet får anestesisjuksköterskan, som ingår i det multiprofessionella traumateamet, efter genomgången Trauma Nursing Core Course (TNCC) -utbildning ringa praktisk övning vilket kan medföra en svårighet i att upprätthålla förvärvad kunskap. Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskans uppfattning av att kunna arbeta evidensbaserat vid omhändertagandet av en patient på akutmottagningen i samband med ett traumalarm. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex verksamma anestesisjuksköterskor och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Efter bearbetning av data framträdde tre kategorier: krav på kunskap, krav på arbetssätt i akutrummet och möjlighet till utveckling. En rad specifika förutsättningar krävs för att anestesisjuksköterskan ska kunna arbeta evidensbaserat i samband med ett traumalarm. Det krävs att anestesisjuksköterskan har erhållit kunskap genom förvärvad erfarenhet i sina vardagliga anestesiologiska arbetsuppgifter, ett giltigt TNCC certifikat, delaktighet vid traumaövningar, debriefing efter traumalarm samt ges möjlighet till utveckling. Resultatet kan bidra till ökad medvetenhet hos anestesisjuksköterskor som medverkar i traumaomhändertagande att arbeta evidensbaserat, vilket i sin tur kan bidra till en ökad patientsäkerhet med förhoppningsvis minskat lidande för den enskilda patienten samt i förlängningen minskade kostnader för samhället.

Dysfagi, sväljsvårigheter, förekommer i alla åldrar och vid en rad olika sjukdomstillstånd och skador. Evidensläget för de olika metoder som används för diagnostik och intervention vid dysfagi är i många fall osäkert. Syftet med denna studie var att ur ett evidensperspektiv granska forskningen med avseende orofaryngeal dysfagi hos vuxna. En omfattande databassökning genomfördes i PubMed mellan april och augusti 2011, begränsad till engelska och svenska studier, med deltagare över 19 år. Sökorden som användes var bland annat dysphagia (43 259 träffar), deglutition disorders (36 278 träffar), intervention, management, assessment, evidence, validity och reliability. Kvaliteten hos de 137 studierna som inkluderades i arbetet granskades av författaren utifrån principerna för evidensbaserad medicin, EBM. Resultaten relaterades till befintliga metoder vid Akademiska sjukhuset, Uppsala. De visade bland annat att de befintliga diagnostiska metoderna inom verksamheten är de som inom forskningen stöds av högst grad av evidens. Studien visade vidare att forskningen inom detta fält i många fall inte har några säkra, entydiga svar. Därmed blir logopedernas kunskap och erfarenhet viktig att ta till vara på, till exempel genom att dokumentera och utvärdera resultat av befintliga metoder. / Dysphagia, swallowing dysfunction, occurs in all ages and at a variety of medical conditions and injuries. The level of evidence supporting the different methods used for diagnostic and intervention of dysphagia is in many cases uncertain. The aim of this study was to review and evaluate the research from an evidence perspective with regard to oropharyngeal dysphagia among adults. An extensive database search was carried out using PubMed between April and August 2011, limited to English and Swedish studies, with participants over 19 years. The search terms included dysphagia (43 259 items), deglutition disorders (36 278 items), intervention, management, assessment, evidence, validity and reliability. The quality of the included studies was assessed by the author, based on the principles of evidence based medicine, EBM. The results were related to the methods used at the University Hospital, Uppsala. They showed that the current diagnostic methods are based on a high level of evidence. Further, the study showed that the research within this field in many cases does not have any definite, unequivocal answers. This makes speech therapists' knowledge and experience essential to take advantage of, for example by documenting and evaluating the results of the current methods.

Sjuksköterskor är den största yrkesgruppen inom hälso- och sjukvården, de har en viktig roll och potential när det handlar om att arbeta utifrån forskning samt med hjälp av den utveckla vården. Studier visar dock att sjuksköterskor utnyttjar tillgänglig forskning i begränsad omfattning. Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som hindrar och, eller främjar sjuksköterskans användande av evidensbaserad omvårdnad. Sökningar har skett i databaserna CINAHL och PubMed med sökorden Nursing practice, evidence based/Evidence-based nursing som ämnesord och Barriers, Facilitate, Implementation och Utilization som fritextord. Därigenom har totalt 14 vetenskapliga artiklar identifierats, vilka litteraturstudiens resultat bygger på. Relevanta delar identifierades och organiserades i tre huvudkategorier forskningen, organisationen och sjuksköterskan samt tillhörande underkategorier. Resultatet visade på faktorer både hindrande och främjande, som påverkade sjuksköterskans användande av evidensbaserad omvårdnad. Däribland forskningens innehåll och tillgänglighet, vilka resurser organisationen kunde erbjuda och dess arbetsklimat samt sjuksköterskans kunskap och inställning till evidensbaserad omvårdnad. Sammanfattningsvis visar studien att sjuksköterskan måste få stöd, tid och resurser från ledningen i en organisation där förändringsarbete är väl förankrat för att lyckas implementera forskning i det kliniska arbetet.

Syftet med studien var att identifiera och kartlägga faktorer av betydelse vid implementering av evidensbaserad omvårdnad. Metod, studiens design var en litteraturstudie vilken omfattade av 15 vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2005 och 2007. I resultatet framkom fem olika kategorier av faktorer av betydelse vid implementering av evidensbaserad omvårdnad. Dessa kategorier var 1) Arbetsmiljön som visade att attityder och rådande kultur hade stor betydelse. 2) Riktlinjer och strategier i omvårdnad visade sig vara av stor klinisk betydelse för att forskningsresultaten skulle kunna omvandlas till klinisk användning. 3) Kunskaper och yrkesskicklighet ökade i en gynnsam lärandemiljö. 4) Stödjande organisationer innebar att det fanns personer med uttalad kompetens och funktion, exempel: bibliotekarie, mentor, underlättare eller kommittéer som gav stöd till sjuksköterskan vid användandet av evidensbaserad omvårdnad. 5) Hinder identifierades som tidsbrist, bristande kunskap eller intresse för evidensbaserad omvårdnad. Ett hälso- och sjukvårdssystem som satte press på de anställda, underminerade möjligheterna att lära och göra förändringar. Slutsats: Studien visade att olika faktorer ofta samspelade med varandra i ett komplext system, där ingen faktor ensamt kan klara implementeringen av evidens.

Samtiga vårdprofessioner har enligt lag krav på sig att arbeta evidensbaserat. Så även sjuk- och distriktssköterskan. Ett mycket lågt användande av evidens har trots detta fastställts. Stora förluster görs för att förlegade och ovetenskapliga metoder används. Ett stort antal studier har gjorts för att efterforska orsakerna till detta men har då fokuserat på sjuksköterskan i slutenvården. Kraven att sjuksköterskan skall utöva evidensbaserad vård ses dock ej som något odelat positivt. Bland omvårdnadsforskare debatteras om evidensbaserad vård kan påverka sjuksköterskans omvårdande roll negativt. Syftet med uppsatsen var att finna ut de kunskapskällor som distriktssköterskan i primärvården utgick ifrån vid val av omvårdnadsåtgärd, att utröna om dessa var evidensbaserade eller ej, samt att lyfta anledningarna till att dessa val gjordes. Studien var kvalitativ och bygde på åtta intervjuer med distriktssköterskor. Använd analysmetod var kvalitativ Innehållsanslys enligt Krippendorff och Hsieh och Shannon. Vid analysen framkom fem subkategorier; Intuition / eget vetande, Trovärdig kunskap, Tillitskunskap, Skriftliga direktiv och Okritiskt förhållningssätt. Dessa kunde slås samman till två kategorier; Kunskapskällor och Evidensomedvetenhet. Den övergripande kategorin blev Distriktssköterskans beslutsunderlag för omvårdandsåtgärd. Konklusionen blev att primärvårdsdistriktssköterskan har en låg tillämpning av evidensbaserade beslutsunderlag. Faktorer som tidsbrist etc anses vara bidragande men ej en huvudsaklig anledning. Den huvudsakliga anledningen anses vara att sjuk- och distriktssköterskan av tradition inte förväntas vara objektiv och kritisk.

Huvudsyftet med denna studie är att undersöka hur familjehemssekreterare förhåller sig till sitt handlingsutrymme vid utredning av blivande familjehem. Åtta semistrukturerade intervjuer med olika familjehemssekreterare har genomförts och analyserats. Analysen av resultatet visade att familjehemssekreterarna upplever sitt handlingsutrymme som stort men att olika faktorer upplevdes begränsande. Exempelvis uppfattades tid och resurser som en begräsning. Familjehemssekreterarna kunde se vissa utmaningar i utredningsarbetet till exempel att det inte finns fler lämpliga utredningsmetoder. Det visas också i studiens resultat att familjehemssekreterarna är ambivalenta i sitt förhållningssätt till ökad eller minskad styrning. De kan både se nyttan i ett stort handlingsutrymme men även vissa risker i att bedömningarna kan bli för färgade av deras värderingar och erfarenheter.

Idén om evidensbaserad praktik har spridits i det sociala professionsfältet och det pågår ett nationellt statligt arbete med att implementera den i den lokala praktiken i kommunerna. Syftet med denna uppsats är att, genom kvantitativ abduktiv ansats, undersöka förutsättningarna för en evidensbaserad socialtjänst i Umeå kommun, samt den faktiska tillämpningen och vilka faktorer som kan tänkas främja implementeringsarbetet. Detta initiativ har mynnat ut i ett samarbete med Enheten Stöd och utveckling i Umeå kommun, som ett bidrag till det utvecklingsarbete som fortskrider för att skapa en kunskapsbaserad socialtjänst. Det kan även ses som ett försök att ge en utvidgad förståelse för förhållningssättet. Resultatet av enkätundersökningen visar på en positiv grundinställning till evidensbaserad praktik och goda förutsättningar för en evidensbaserad socialtjänst i Umeå kommun. Över 80 procent av samtliga chefer och personal inom de olika verksamheterna som ingått i studien, är eniga om att evidensbaserad praktik kommer förbättra tillvaron för brukarna och det egna arbete. Sammanfattningsvis åskådliggör resultatet att det finns ett behov av organisatoriska förbättringar för att på ett säkerställt och ändamålsenligt sätt kunna utveckla en evidensbaserad socialtjänst. Den mest tydliga framgångsfaktorn anses vara tid, för att aktivt kunna hålla sig á jour med aktuell forskning och utvärdera resultaten av beslut. Även en mer aktiv roll från FoU-enheter anses kunna bidra till ett mer effektivt utvecklingsarbete, där dessa kan fungera som en länk mellan forskare, praktiker och utbildare.

No description available.

I Sverige har alla rätt till en god och patientsäker vård. För att försäkra patienter i Sverige om att de får en patientsäker vård är det därför viktigt att den legitimerade sjuksköterskan utnyttjar kunskap och kompetens på bästa sätt. Vilka faktorer i sjuksköterskans kompetens lägger grunden för en patientsäker vård? Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskans kompetens påverkar patientsäkerheten. Problemområdet har studerats i form av en litteraturstudie. I resultatet framkom olika faktorer i sjuksköterskans kompetens som påverkade patientsäkerheten, vilka var förmåga att behärska ledarskapsrollen, att kommunicera med medarbetare, evidensbaserad omvårdnad och tekniska hjälpmedel. Hur sjuksköterskan förhåller sig till dessa lägger grunden för en patientsäker omvårdnad.  Vården är en föränderlig bransch där nya rutiner ofta implementeras. Vidare forskning behövs ständigt för att möta morgondagens behov för att uppnå Hälso- och sjukvårdslagens mål om en god och patientsäker vård.

The purpose with this review is to investigate evidence-based practice (EBP), and which arguments are used to justify EBP. The year of 2006 Bergmark and Lundström published an article regarding the problems concerning EBP. They are discussing that several different definitions of EBP are existing, which they mean can lead to difficulties using the EBP-methods in real life. In this study six articles, from the years 2007-2011, have been analyzed using Mertons structure-functional theory and Lipskys theory of street-level bureaucracy. Different definitions of EBP are discussed in the articles and there seem to be a need to clarify the concept. EBP also seems to lead to deprofessionalization and it could be difficult adapting the EBP-methods in the social work because it is perceived as a very complex practice. Overall, the articles mostly inhents a positive attitude towards EBP, where some articles mentions a potential with EBP. Regarding Bergmark and Lundströms article you can see some development regarding EBPs different definitions where it seems to be leading towards a more coherent definition.