De internationella klimatförhandlingarna handlar om att hitta lösningar för att stabilisera halten av växthusgaser i atmosfären och att uppnå tvågradersmålet. För att uppnå målet finns olika utsläppsmål att sträva mot. Ett är ett utsläppstak där varje land inte får släppa ut mer än 2 ton CO2-ekv/capita per år för att tvågradersmålet ska uppnås. Ett annat utsläppsmål är att minska de nationella utsläppen med en viss procentsats. EU:s del i minskningen ligger på 80-95 % till 2050. Som en del av arbetet mot målet presenterade EU i mars 2011 en färdplan för ett utsläppsnålt samhälle. Där presenteras åtgärder för fem olika sektorer samt hur stora utsläppsminskningarna beräknas kunna vara för varje sektor. Energisektorn är den sektor som beräknas minska mest och väntas nästintill nå en nollnivå. Även bostads- och servicesektorn väntas minska sina utsläpp kraftigt. Jordbrukssektorn är den sektor som beräknas minska minst. I färdplanen uppmanas varje medlemsland att ta fram en nationell färdplan till 2050. Det här examensarbetet syftar till att analysera ett antal av de nationella färdplanerna för att bl.a. ta reda på vilka förutsättningar och möjligheter som har en betydande påverkan. Resultatet visar att alla länderna antagit samma mål som EU, nämligen 80 %. Om alla länderna minskar med 80 % till 2050 är det bara Slovenien som når gränsen på 2 ton CO2-ekv/capita. Alla andra länder ligger över gränsen. Vägen till minskade utsläpp är framförallt utsläppsnåla energitekniker, energieffektiviseringar och en ökad användning av el eftersom den har potential att bli emissionsfri. Vindkraft är den teknik som många av de studerade länderna väljer att satsa på, främst till havs då utrymmet på land är begränsat. Kärnkraft är en energikälla som det råder delade meningar om. En del länder anser att det är en bra koldioxidsnål energikälla som gynnar klimatet medan andra länder menar att den är för osäker både ekonomiskt och säkerhetsmässigt. CCS (carbon capture and storage) tas upp av alla de studerade länderna som en möjlig åtgärd för att minska utsläppen. För att minska användningen av fossila bränslen i transportsektorn är det framförallt biodrivmedel och el som ska användas. Slutsatser som kan dras av arbetet är att CCS med de rätta förutsättningarna kommer att finnas i större skala 2050 än idag. Elbilar kommer att spela en stor roll i transportsektorn. Kärnkraft och förnybara alternativ är tekniker som kommer att spela en stor roll i energisystemet 2050. För att nå tvågradersmålet krävs internationella överenskommelser som också minskar risken för koldioxidläckage. / The international climate negotiations are to find solutions to stabilize concentrations of greenhouse gases in the atmosphere and to achieve the two degree target. To achieve this goal there are various emission targets to aim for. One is a ceiling in which each country must not emit more than two tons CO2-ekv/capita per year for two degree target to be achieved. Another emission target is to reduce national emissions by a certain percentage. EU's part in the reduction is 80-95 % by 2050. As a step towards the target in March 2011 the European Union launched a roadmap to a low carbon economy. It sets out measures for five different sectors and the size of the emission reductions estimated for each sector. The energy sector is the sector that is expected to decrease most, and is expected to almost reach a zero level. Also housing and service is expected to reduce their emissions significantly. The agricultural sector is the sector that is expected to decrease the least. The roadmap urges each member country to develop a national roadmap for 2050. This examination work aims to analyze a number of national roadmaps to find out what resources and opportunities that have a significant impact on the roadmap. The results show that all the countries have adopted the same target as the EU, namely 80%. If all countries reduce by 80% by 2050, only Slovenia will reach the limit of two tons CO2-ekv/capita, all other countries are above the limit. The ways to reduce emissions are primarily low-carbon energy technologies, energy efficiency and increased use of electricity because it has the potential to be emission-free. Wind power is the technology that many of the countries are choosing to invest in, mainly at sea when the space on land is limited. Nuclear power is an energy source where the opinion is split in two. Some countries consider it a good low-carbon energy source and favorable climate, while others argue that it is uncertain in both economy and safety. CCS (carbon capture and storage) is taken up by all the countries studied as a possible measure to reduce emissions. To reduce use of fossil fuels in the transport sector, it is primarily biofuels and electricity to be used. Conclusions to be drawn from this work are that CCS with the right conditions will be on a larger scale in 2050 than today. Electric cars play a big role in the transport sector. Nuclear power and renewable alternatives are techniques that will play a major role in the energy 2050. To reach the two-degree target requires international agreements that also reduce the risk of carbon leakage.

Bakgrund: Miljöfrågan blir allt mer komplex för företagen att ta sig an själva. Det blir viktigare att samarbeta med konkurrenter för att uppnå miljömässig hållbarhet. Tidigare forskning har visat att samarbeten med konkurrenter kan ha en positiv inverkan på vissa områden. Tidigare forskning indikerar på att det råder en brist på studier som adresserar samarbeten mellan konkurrenter inom hållbarhet. Därmed har vi valt öka förståelse för branschsamarbeten genom att studera implementeringen av färdplanen för digitaliseringskonsultbranschen. Syfte: Studien syftar till att bidra med ökad förståelse för branschsamarbeten inom miljömässig hållbarhet. Det görs genom att studera implementeringen för digitaliseringskonsultbranschen i medverkande företag. Metod: Den här studien är en kvalitativ instrumentell fallstudie med hermeneutisk inriktning och iterativ ansats. Empirisk datainsamling har skett genom fyra semistrukturerade intervjuer med respondenter från olika företag som medverkar i färdplanen för digitaliseringskonsultbranschen. Slutsats: Studien resulterar i att tolkningen av färdplanens syfte visar att översättningen har en roll i implementeringen från branschnivå till företagsnivå. Vidare indikerar studien på att implementeringen av färdplanen för digitaliseringskonsultbranschen speglas till olika grad i de studerade dimensionerna målsättning, kommunikation och lärande och att det skiljer sig åt mellan företagen. Studien mynnar ut i en slutsats som menar att färdplanen kan ses som en vägledning snarare än en strikt plan. / Background: The environmental issue is getting more complex for companies to tackle on their own. The importance of collaborating with competitors to achieve environmental sustainability is increasing. Previous research has shown that collaborating with competitors has a positive influence in certain areas. Previous research indicates a lack of studies that address collaboration with competitors in sustainability. Thus, the focus of this study is to increase understanding for industry-wide collaboration by studying the implementation of the roadmap for the digitalisation consultancy industry. Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding for industry cooperation for environmental sustainability. In order to do so the implementation of the roadmap for the digitalisation consultancy industry in the participating companies is being studied. Method: This study is a qualitative instrumental case study with a hermeneutical perspective and an iterative approach. Empirical data has been collected from four semi structured interviews with respondents from different companies that participates in the roadmap for the digitalisation consultancy industry. Conclusion: The study concludes that the interpretation of the purpose of the roadmap shows that the translation has a role in the implementation from industry-level to corporate- level. Furthermore, the study indicates that the implementation of the roadmap for the digitalisation consultancy industry reflects in the studied dimensions goal setting, communication and learning to a certain degree and that it differs between the companies. Thus, the study shows that the roadmap can be viewed as a guideline rather than a strict plan.

Although Set-top-Boxes(STBs) are widely deployed today to connect a media source to a display (traditionally a television set), the market is changing due to the introduction of Internet Protocol Television, Over-the-Top streaming devices, gaming console, home theater Personal Computer, smart TV, etc. There is an evolving concept of a Home Media Center (HMC). This HMC provides consumers with an integrated home media environment and experience. This thesis explores the transition from STBs to HMCs. The specific questions that this thesis project answers are: What will a future HMC look like? What will its functions be? What interfaces and protocols will it use? Who will make these HMCs?  How can STB vendors evolve to be HMC vendors or will they simply cease to exist?  This thesis project designed and evaluated a hypothetical HMC prototype based upon current technology trends and user expectations. This prototype was used with 68 volunteers to identify and prioritize the most important features that a HMC should provide. Based upon the most important of these features a conceptual HMC prototype is designed to define a HMC product roadmap for 1, 3, and 5 years. This roadmap is used to project the economic impact of HMCs on the current STB industry.  This economic analysis considers Sweden as the target market. This thesis could be used by current STB vendors to define their own company specific roadmaps to support their transition to the future HMC market. / Aven digitalboxar är spridda i dag för att ansluta en mediakälla till en bildskärm (traditionellt en TV) är marknaden förändras på grund av införandet av Internet Protocol Television, Over-the-Top streaming anordningar, spelkonsol, hem teater Personal Computer, smarta TV osv. Det finns en framväxande begreppet Home Media Center (HMC). Detta HMC ger konsumenterna ett integrerat hem mediemiljö och erfarenhet. Denna avhandling utforskar övergången från digitalboxar till HMC. De specifika frågor som detta examensarbete skall besvara är: Vad kommer en framtida HMC se ut? Hur kommer dess funktioner att bli? Vilka gränssnitt och protokoll kommer den att använda? Vem kommer att göra dessa HMC? Hur kan digitalboxar leverantörer utvecklas vara HMC säljare eller kommer de helt enkelt att upphöra att existera? Detta examensarbete designar och utvärderar en hypotetisk HMC prototyp baserad på nuvarande tekniktrender som användarnas förväntningar studie. Denna prototyp användes med 68 frivilliga att identifiera och prioritera de viktigaste funktionerna som en HMC bör ge. Baserat på de viktigaste av dessa funktioner en konceptuell HMC prototyp kommer att utformas för att definiera en HMC produkt färdplan för en, 3 och 5 år. Färdplanen kommer att användas för att projicera de ekonomiska konsekvenserna av HMC på den aktuella digitalboxar industrin. Denna ekonomiska analysen kommer att överväga Sverige som målgrupp. Denna avhandling kan användas av nuvarande digitalboxar leverantörer för att definiera sina egna företagsspecifika färdplaner för att stödja övergången till den framtida HMC marknaden.

Purpose: The purpose of the work was to map how the 23 cities that have signed the climate contract with the Viable Cities innovation program are working with the climate transition, but also to gain insight into the companies' climate work in the construction sector. Method: The method for developing the basis for the work has been in the form of a literature study where previous work on the subject has been reviewed but also various data collections where information has been obtained from organizations and authorities, interviews with companies active in the industry and review of cities' climate roadmaps for the construction sector in the 23 connected cities within Viable Cities. Results: The report shows variations in cities progressiveness and their approaches with common measures like adopting fossil-free machinery, promoting wooden construction, and using solar panels. Some cities also use green building rating systems for municipal buildings. Less common measures include individual heating measurements, future oriented building planning, and prioritizing low climate impact procurement. In Södermanland county carbon dioxide emissions from new constructions have significantly increased over the past decade reaching a record high of 410 000 tons of carbon dioxide equivalents (CO2e) in 2022 compared to 72 000 tons in 2012. The interviews shows that companies aim for green building rating systems and use strategies like optimizing concrete usage and promoting reuse to reduce climate impact. Changing tenants' attitudes toward reused products is crucial, and a more accessible material bank is needed. Reusing technical installations poses challenges due to warranties while recycled materials for interior walls, floors, framework, and facades are more easily used. Contractors and clients implement various energy efficiency measures but face obstacles like higher costs, limited availability of Environmental Product Declarations (EPDs), and uncertainty regarding climate friendly materials. Companies seek improved legislation, incentives, and clearer requirements for climate smart solutions. Collaboration drives innovation and market solutions. Conclusions: The study shows disparities in cities' efforts to address climate change. Malmö is leading with innovative strategies, exemplified by the LFM30 climate program. Cities need to intensify their efforts, taking independent actions and implementing stricter requirements. Interviews emphasize the need for additional legislation to engage stakeholders and achieve a more climate-neutral construction sector. Guaranteeing reuse remains a challenge that requires further examination. Companies also seek clear guidelines in the climate declaration to facilitate sustainable production.

Syftet med detta examensarbete är att kartlägga potentialen för energieffektiviseringar i småhus och flerbostadshus i Uppsala kommun fram till 2050. Studien inkluderar både befintliga och framtida byggnader. Uppsala kommun arbetar tillsammans med flera olika organisationer i kommunen med att ta fram en ”Färdplan för ett klimatpositivt Uppsala år 2050” (kallad Färdplan 2050), detta med uppdrag av Naturvårdsverket. Målet med Färdplan 2050 är att ta fram en långsiktsprognos för hur Uppsala kommun kan minska utsläppen av växthusgaser med 45 % per invånare till år 2020 jämfört med år 1990. Detta för att sedan nå det långsiktiga målet, ett maximalt koldioxidutsläpp på 0,5 ton per invånare senast 2050. Resultaten från examensarbetet kommer ingå i Färdplan 2050 och på så sätt ligga till grund för kommunens framtida energipolitik.   I examensarbetet bestämdes tre olika framtidsscenarion: referens-, aktörs- samt ett potentialscenario. Referensscenariot beskriver en trolig utveckling av energianvändningen där en ”spontan” energieffektiviseringstakt på 0,4 % per år för småhus och 0,6 % per år för flerbostadshus antas. Aktörscenariot ska inkludera effekter av åtgärder som lokala aktörer genomför eller planerar att genomföra. För flerbostadshus innebär detta en energibesparing på 5,5 % och för småhus saknas ett riktat initiativ att göra mer än snittet i Sverige. Potentialscenariot var ämnat att baseras på energideklarationer gjorda i Uppsala kommun. Åtgärdsförslagen i energideklarationerna var tänk att ligga till grund för energieffektiviseringspotentialen. Det visade sig att åtgärdsförslagen inte var tillräckliga för att kartlägga den energieffektiviseringspotential som fanns i kommunen.   För att kartlägga potentialen för energieffektiviseringar i befintliga byggnader simulerades olika energieffektiviseringsåtgärder på ett antal typhus. Simuleringsprogrammet som användes var VIP-Energy. Simuleringarna resulterade i en potential att minska energiförbrukningen i småhus med 64 % och 45 % för flerbostadshus. Potentialen för framtida byggnader beräknades till ungefär 23 % för bostäder som byggs fram till 2030 och 22 % till år 2050.   Slutsatserna av arbetet är bland annat att BBR:s krav på energiförbrukning i byggnader är för låga för att nå klimatmålen. Simuleringarna av scenarion i LEAP visar att det finns en stor potential för energieffektiviseringar i Uppsala kommun. För att nå potentialen krävs dock mer energieffektiviseringsarbete, både i befintliga byggnader och för nybyggnationer. / The purpose of this report is to examine the energy efficiency potential in Uppsala municipality housings, from today to the year of 2050. The study includes both existing and future housings that will be built during these years. On behalf of Naturvårdsverket, Uppsala municipality cooperates with various organizations to produce an energy roadmap to the year 2050. The aim of the energy roadmap is to present a long-term plan on how the municipality should reach the environmental goals. The results from this report will be the foundation for the energy policy in the future. The report includes three future scenarios; the reference-, actor- and potential scenario. The reference scenario describes a probable development in energy use where spontaneous rate of energy efficiency measures is assumed. The actor scenario presents the effects of present and planned energy saving projects registered by local partners and the potential scenario shows the potential of reducing energy use in housings. Simulation and calculations showed a potential decrease of energy use by 64% in single-family houses, by 45% in apartment buildings and by 23% in future housings. The conclusions of the report are, among others, that BBR´s demands on energy usage are too low to reach the environmental goals and that the energy declarations were not enough to survey the energy efficiency potential. Simulations show that the potential for energy efficiency in Uppsalamunicipality are large. Though, it requires more work concerning energy saving in both existing and future housing to be able to reach the goals.

Prior research suggests that industry 4.0 could bring numerous benefits to firms manufacturing operations. Despite industry 4.0’s overwhelming popularity, there is considerable confusion surrounding how to approach a transformation, and additionally how it will affect organizations. Bus manufacturing has seen minor advancements in initiating change towards industry 4.0 due to characteristics with low volumes, high product varieties, high complexity and a large variety of customer adaptations. This thesis intends to give clarity to the opportunities and challenges that industry 4.0 technologies entail for bus manufacturing operations. Furthermore, contribute with a roadmap for how to manage a transformation towards industry 4.0 directed for bus manufacturing. The thesis was conducted studying a case using the process of systematic combining. Qualitative methods were applied to address the research questions, collecting data from ten interviews with operational- and manufacturing managers. Empirical findings indicate that the characteristics of bus manufacturing influence the industry 4.0 technologies that are applicable and suited for implementation. The findings suggest opportunities in terms of increased production efficiency, improved flexibility and reduced takt times with data management and real-time capabilities from adapting data management, cloud technology and sensors. Other opportunities such as virtualization with digital twin and virtual training were also suggested to enable factory simulations and virtual representations of manufacturing stations. Prominent challenges identified were lack of knowledge regarding industry 4.0 technologies, data analytics, how to motivate investments, system integration and using robotics in the bus manufacturing operations. Furthermore, the proposed roadmap for how bus manufacturing can manage a transformation towards industry 4.0 consists of eight steps that include important factors identified from the study such as vision, determination, barriers, responsibility, consistency and working in small steps. This study’s theoretical contribution is providing knowledge about industry 4.0 in the context of bus manufacturing operations. The findings suggest that knowledge is a primary factor for managing a transformation towards industry 4.0, where educating and engaging personnel could facilitate the change work. Further, the results of this study lend support to the argument that approaching industry 4.0 is dependent on the organization and industry. The study also emphasizes that future research should focus on establishing a uniform definition of industry 4.0, and further examine what the costs for a transformation towards industry 4.0 could necessitate for bus manufacturing operations. / Tidigare forskning tyder på att industri 4.0 kan ge många fördelar för företag som bedriver tillverkningsverksamhet. Trots industri 4.0’s överväldigande popularitet finns det betydande förvirring kring hur man närmar sig en transformation, samt hur det kommer att påverka organisationer. Busstillverkningsindustrin har sett en obetydlig utveckling i förändringsarbetet mot industri 4.0 på grund av dess egenskaper med låga volymer, stora variationer, höga komplexitet samt många kundanpassningar. Denna uppsats har för avsikt att klargöra de möjligheter samt utmaningar som teknologier inom industri 4.0 innebär för verksamheten inom busstillverkning, då industri 4.0 anses medföra stora förändringar inom produktionen. Studien bidrar vidare till en färdplan för hur man kan hantera en omvandling mot industri 4.0 inriktad för busstillverkning. Studien genomfördes genom att studera ett fall med tillvägagångssätt enligt “systematic combining”. Kvalitativa metoder tillämpades för att kunna behandla forskningsfrågorna med datainsamling från tio intervjuer med operativa- och produktionschefer. Empirin indikerar att kännetecknen för busstillverkning påverkar vilka teknologier inom industri 4.0 som är tillämpbara och lämpliga för implementering. Analys av empirisk data tyder på möjligheter i form av ökad produktionseffektivitet, flexibilitet samt reducerad takttid genom datahantering och real-tidsfunktioner från användning av artificiell intelligens, molnteknik samt sensorer. Ytterligare möjligheter antyddes inom virtualisering med digitala tvillingar samt virtuell träning för att simulera fabriken och produktionsstationer i virtuella miljöer. Framträdande utmaningar som antyddes var brist på kunskap om teknologierna inom industri 4.0, att analysera stora mängder data, att kunna motivera investeringar, systemintegration samt tillämpningen av robotik i produktionen. Den föreslagna färdplanen för hur busstillverkning kan hantera en omvandling mot industri 4.0 består av åtta steg som inkluderar viktiga faktorer som identifierades från studien såsom vision, beslutsamhet, hinder, ansvarighet, kontinuitet samt att arbeta i små steg. Det teoretiska bidraget från studien är kunskap om industri 4.0 i kontexten för busstillverkning. Resultatet tyder på att kunskap är en primär faktor för att hantera en förändring mot industri 4.0, där informera och engagera personal kan underlätta förändringsarbetet. Resultaten av denna studie ger stöd till argumentet att hur man närmar sig industri 4.0 är beroende av organisationen samt inom vilken industri som verksamheten bedrivs inom. Studien understryker även att framtida forskning bör fokusera på att skapa en enhetlig definition av industri 4.0, samt att vidare undersöka de kostnader som bussproduktion kan kräva vid en förändring mot industri 4.0.

From 2022 the Swedish housing council (Boverket) is requiring that all new production houses,with a few exceptions, calculate their climate impact in a climate declaration. This is the firststep of many in order to reach climate neutrality in 2045. The plan is to set limits for maximumemissions from a building project in 2027. Any numbers on what the maximum limit might behas not yet been presented.The climate declaration will include the emission from transports and a few mandatory buildingparts. These parts are load-bearing structural parts, interior walls and climate screens. Thedeveloper has the responsibility that the climate declaration will be sent to the housing councilwhen the project is finished.With this law many actors in different parts of the construction value chain will be affected andwill have to change their routines. The thesis aims to present what adjustments different actorsneed to make and what problems may arise in the making of a climate declaration.The thesis is mainly based on interviews and the practical climate calculation that was done inconnection to the study. Results from the interview shows that much of the climate calculationwork will be sent over to the next instance, for example the developer will most likely requirethat the entrepreneur is responsible for the climate calculation, in turn the entrepreneur ordeveloper will require that the material supplier will calculate their emissions on transports andthe material.The material suppliers are those who likely will be affected the most. Customers will demandEPDs and precise transport distances on their orders to make sure their climate declaration iscorrect. Material suppliers with EPDs on many of their products will be much more attractive tocustomers.The results from the practical climate calculation shows that producing a climate declarationdigitally will not be especially complicated as there is intuitive software to ease the transition,without the need for any greater knowledge. The critical moment will be the resourcecompilation and making sure that the amount of material used is correct. This can be done byestablishing templates and routines at an early stage, and continuously post transports andmaterials used throughout the project. / Från och med 2022 ställer boverket krav att alla nyproducerade byggnader, med ett fåtalundantag, skall redovisa sin klimatpåverkan i en klimatdeklaration. Detta är ett första steg avflera för att minska utsläppen i byggbranschen och senare kunna uppnå klimatneutralitet 2045 ienighet med det klimatpolitiska regelverk som röstades igenom i riksdagen 2017. Planen är attår 2027 kommer referensvärden och gränsvärden att träda i kraft, några precisa siffror har pågränsvärden har ännu inte presenterats.Klimatdeklarationen skall visa utsläppet från transporter, energiåtgång i byggprocessen samt ettantal obligatoriska byggnadsdelar. De byggnadsdelar som måste ingå i en klimatdeklaration ärbärande konstruktionsdelar, innerväggar samt klimatskärmar. Byggherren innehar det ytterstaansvaret att klimatdeklarationen lämnas in till boverket när projektet är färdigställt.I och med lagkravet kommer många företag i olika delar av värdekedjan behöva göraomställningar i sina rutiner och arbetssätt. Undersökningen syftar att presentera vilkaomställningar olika aktörer behöver göra samt vilka problem som kan uppstå i samband medframställning av en klimatdeklaration.Arbetet är till stor del baserat på intervjuer och det praktiska klimatberäkningsarbetet som utförtsi samband med studien. Resultatet från intervjuerna visar att nya krav kommer ställas iupphandlingarna angående klimatdeklarationen, likt det vi ser i arbetet med energideklarationeridag. Byggherren kommer ställa krav i upphandlingen att entreprenören skall utföraklimatberäkningen till exempel. I sin tur kommer entreprenören eller byggherren ställa krav påbyggmaterialleverantören att dessa ska redovisa utsläpp för material och transporter.Aktörerna i värdekedjan som med stor sannolikhet kommer påverkas mest ärmaterialleverantörerna. Kunderna kommer begära EPD-underlag på produkterna och precisatransportsträckor för att enkelt kunna säkerställa att deras klimatdeklaration är korrekt.Materialleverantörerna med EPDer på många av sina produkter kommer bli konkurrenskraftigaframöver.Resultatet från det praktiska arbetet visar att framställandet av klimatdeklarationen inte medförstörre svårigheter då det finns flera effektiva programvaror som är lätta att förstå utan störreförkunskaper. Det kritiska momentet kommer vara att resurssammanställningen är korrekt gjordoch att mängderna stämmer. Detta kan göras genom att tidigt upprätta mallar och rutiner för attkontinuerligt kunna bokföra transporter och material i projektets gång.

En femtedel av Sveriges klimatpåverkan kommer från bygg- och anläggningssektorn och år 2017 röstade riksdagen igenom att Sverige, senast år 2045, ska nå nettonollutsläpp av växthusgaser. Örebro kommun har tagit fram ett eget styrdokument, Klimatstrategi för Örebro kommun, som beskriver klimatpåverkan, vad kommunen behöver göra samt vilka etappmål och delmål som finns i det geografiska området.  Avsikten med denna studie är att undersöka hur Örebro kommun arbetar aktivt för att minska klimatpåverkan genom samhällsplaneringen i samband med att staden växer. Studien har baserats på litteraturstudier och intervjuer med fyra deltagare från Örebro kommun och tre deltagare från Länsstyrelsen i Örebro län. Studien har avgränsats till ett specifikt delmål i Örebro kommuns klimatstrategi och på vilka sätt de arbetar för att uppnå delmålet - klimatsmart samhällsplanering. Resultatet tyder på att Örebro kommun har många dokument att förhålla sig till för att minska klimatpåverkan. Ett av dessa dokument är översiktsplanen. Detta dokument anses vara det främsta verktyget för samhällsplaneringen, då andra planeringsdokument arbetats in i översiktsplanen. Trafikstrategin är ett av dessa planeringsdokument som utgör underlag för att främja hållbart resande.   Länsstyrelsen har i uppgift att förse kommunerna med olika planeringsunderlag och anordna olika träffar med kommunerna. Inom samhällsplanering finns det många aspekter att ta hänsyn till och då kan Länsstyrelsen ge goda exempel, sprida kunskap samt ge vägledning till kommunerna.  Örebro kommun har framställt ett eget verktyg för att kunna effektivisera och påverka markanvisningsprocessen som kallas Örebromodellen. Kommunen har makten att bestämma vem som ska bli tilldelad mark genom utvärdering av byggaktörernas genomförandeambitioner i intresseanmälningarna. Dessutom kan kommunen ha önskemål om att byggaktörernas genomförandeambitioner ska vara klimatrelaterade. För att möjliggöra klimatarbetet i kommunen ännu mer är slutsatsen att det behövs en förändrad lagstiftning samt tydligare ställningstaganden i politiken. Om politiken ska kunna ta ställning krävs det att tjänstemännen har kompetensen och möjligheten att förmedla vilka åtgärder som behövs. / One fifth of Sweden's climate impact comes from the building and construction sector, and in 2017 the Parliament voted that Sweden, by 2045 at the latest, will achieve net zero emissions of greenhouse gases. Örebro municipality has produced its own governing document, Climate strategy for Örebro municipality, which describes the climate impact, what the municipality needs to do and what milestones and stage goals are in the geographical area. The purpose of this study is to investigate how Örebro municipality works actively to reduce climate impact through community planning in connection with the city's growth. The study has been based on literature studies and interviews with four participants from Örebro municipality and three participants from the County Administrative Board in Örebro County. The study has been limited to a specific stage goal in Örebro municipality's climate strategy and the ways in which they work to achieve the stage goal - climate-smart community planning. The results indicate that Örebro municipality has many documents to relate to in order to reduce the climate impact. One of these documents is the master plan. This document is considered to be the main tool for community planning, as other planning documents have been worked into the master plan. The traffic strategy is one of these planning documents that forms the basis for promoting sustainable travel.  The County Administrative Board has the task of providing the municipalities with different planning documents and arranging different meetings with the municipalities. In community planning, there are many aspects to take into account and then the County Administrative Board can set good examples, disseminate knowledge and provide guidance to the municipalities. The municipality of Örebro has produced its own tool to be able to streamline and influence the land allocation process known as the Örebro model. The municipality has the power to decide who will be allocated land by evaluating the construction actors' implementation ambitions in the expressions of interest. In addition, the municipality may want the construction actors’ implementation ambitions to be climate-related. To enable climate work in the municipality even more, the conclusion is that a change in laws and clearer positions in politics are needed. If policy is to be able to take a stand, it is required that civil servants have the competence and the opportunity to convey what measures are needed.