Denna studie undersöker hur stort inflytande barn har över sin inomhusmiljö i förskolan och om pedagogerna utgår från barns intresse och önskemål när miljön inomhus utformas. Undersökningen belyser även hur ofta pedagogerna förändrar miljön samt om barnen är fysiskt aktiva vid ommöblering på avdelningarna. Studien visar även om föräldrar är delaktiga i beslut angående inomhusmiljön i förskolan. Undersökningen är baserad på både intervjuer och enkäter och sammanfattningsvis betonar alla pedagoger att barn har en stor delaktighet över sin egen miljö. Det visade sig i undersökningen att alla pedagogerna tar barns perspektiv och lyssnar till deras intresse och önskemål. En föränderlig miljö var något som alla förskolorna använde sig av. Förändringen sker många gånger under ett år. Undersökningen visar även att barnen både har indirekt och direkt inflytande när inomhusmiljön skapas. Pedagogernas tankar är att barns intresse omväxlas och därefter förändras behoven. I den föränderliga miljön så fanns inte föräldrarnas deltagande i stor utsträckning.

Syftet med vår studie är att undersöka om, och i sådant fall hur, företag arbetar med att behålla sin befintliga personal. Utgångspunkten för studien är att individer idag lever med en föränderlig arbetsmarknad, vilket kräver en anpassning från arbetsgivare för att möta arbetstagares växande krav. Studien är genomförd med metoden Grundad teori och baseras på sju intervjuer och tre textanalyser från de medverkande företagens hemsidor. Den grundade teori som växt fram och som utgör vårt resultat är att det är utmanande att behålla sin personal, vilket kan hanteras med hjälp av vår kärnkategori, bred satsning på personalen. För att hjälpa till att förklara kärnkategorin består den utvecklade teorin av åtta övriga kategorier, som utgör viktiga komponenter i arbetet för att behålla sin personal. Dessa är utveckling, intern rörlighet, arbetsklimat, förmåner, strukturerat arbete, mångfald, trygg arbetsgivare och flexibilitet. För att fördjupa förståelsen för vårt resultat har vi analyserat detta med hjälp av tidigare forskning inom studieområdet samt applicerat ett teoretiskt ramverk bestående av monopolkapitalismen, human resource management och den affärsmässiga karaktären. Studien bidrar till en förståelse för företags olika satsningar som visat sig vara viktiga i arbetet med att behålla sin personal.

En byggnad i kvarteret Domherren på Östermalm med bostäder och lokaler som kan hyras minimum 2 veckor och maximum 3 år. Alla våningsplan, förutom bottenvåningen är uppdelade i tre delar; en verksamhetsdel, en bostadsdel och en kombinerad bostads-/ verksamhetsdel. I var och en av dessa delar kan en person hyra ett definierat utrymme på 9 kvm. I bostadsdelen hyr man ett rum , ett temporarum, som man har tillgång till 24 timmar/ dygn. I den kombinerade delen hyr man som verksamhet ett temporarum mellan 08.00-18.00 och det tillkommer även en odefinierad yta i det gemensamma utrymmet. Som boende hyr man samma temporarum mellan 18.00-08.00 och då övergår arbetsutrymmet till ett, för alla hyresgäster, gemensamt  fritidsutrymme. I verksamhetsdelen hyr man 9 kvm i ett öppet utrymme som man har tillgång till 24 timmar/ dygn. Till varje 9 kvm i verksamhetsdelen medföljer ett visst möblemang som installeras på eget initiativ.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är en kronisk och palliativ neurodegenerativ sjukdom. I takt med en åldrande befolkning drabbas allt fler och närstående påverkas på flera olika sätt. Partnern är inte sällan personen som drabbas hårdast eftersom partnern ofta bor och verkar i hemmet med en person som drabbas av Alzheimers sjukdom. Syfte: Syftet med studien var att beskriva partners upplevelser av att leva i en relation med en person som har Alzheimers sjukdom. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Studien utgår från Fribergs analysmodell.  Resultat: Resultatet visade upplevelser relaterade till kategorierna Partnerskapets förändring, Betydelsen av stöd från vården, Känna sorg och ensamhet och Finna copingstrategier i vardagen.  Slutsats: Det påvisades att många partners lever under svåra förhållanden med personen som är sjuk i Alzheimers sjukdom. I många fall har relationen mellan paren samt relationen till övriga närstående försämrats och paren känner sig ofta negligerade av hälso- och sjukvården. Studien talar för att det behövs en kunskapsutveckling hos sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal inom bland annat bemötande gentemot partnern till någon som är sjuk i Alzheimers sjukdom.

Det moderna konventionella jordbruket bidrar till flera olika typer av miljöproblem i Sverige och i världen. En förändring behövs för ett hållbart jordbruk nu och i framtiden. Denna förändring måste i stor grad innefatta jordbrukarna som är aktiva inom den konventionella produktionen. Jordbrukarna framställs ofta som bovarna i dramat och regleras idag med olika politiska styrmedel för att deras miljöpåverkan ska minska. Den här studien syftar till att öka förståelsen för hur de konventionella jordbrukarna upplever sitt arbete och liv. Empirin, jordbrukarnas upplevelser, inhämtades via fem kvalitativa intervjuer i Uppsala län under våren 2014. För att studera empirin har identitetsbegreppet använts och informanternas berättelser har analyserats i relation till fyra nyckelbegrepp kring identitet: ontologisk trygghet, demarkation, agency och ”den föränderliga omvärlden. Bland annat behandlas hot mot identiteten, kollektiva upplevelser, sociala konstruktioner av miljöproblem och globalisering. / Modern conventional agriculture causes several different types of environmental issues in Sweden and the rest of the world. A change is vital for a sustainable agriculture today as well as in the future. This change has to extensively include farmers active in conventional production. These farmers are often depicted as culprits and they are presently regulated with different political instruments to decrease the environmental effects of their agricultural practices. This study aims to increase the understanding of conventional farmers’ experiences of their own lives and work. The empirical data, the farmers’ experiences, were obtained through five qualitative interviews conducted in Uppsala County during spring 2014. The concept of identity has been used to study the material, and the stories of the interviewees have been analysed in relation to four key concepts: ontological security, demarcation, agency, and ‘the shifting surrounding world’. Themes addressed in the analysis are, inter alia, identity threats, collective experiences, social construction of environmental issues, and globalisation.

Megatrends such as globalization, digitalization and the increased rate of technological   developmentare all example of aspects that directly affect and challenge companies. While it opens up for new business opportunities it also serves an increasingly competitive climate and puts tougher pressure on organizations. While several traditional management models are focused on internal aspects such as improving processes, reducing waste and removing non-value adding procedures it is argued in literature that having dynamic capabilities is key to succeed in a more rapidly changing environment. This means being able to not only handle daily business but also to sense, shape and seize opportunities and transform the organization accordingly. The Silicon Valley Model (SVM) is a holistic management model that aims at generating dynamic capabilities for firms in rapidly changing environments. This study is centered on identifying if the five principles that constitute the SVM are adopted in large multinational Swedish companies founded during the industrial era. The five principles are: 1. The Dynamic Firm 2. A People-Centric Approach 3. An Ambidextrous Organization 4. An Open Organization That Networks with Its Surroundings 5. A Systems Approach By interviewing 14 C-level employees in Telia, Lantmännen, Trelleborg and “Company A” we found that Telia and Lantmännen have implemented or have clear transformation initiatives that indicate that they are moving towards implementing all the management principles of the SVM. Trelleborg have or are moving towards all principles except an ambidextrous organization, which was not found during interviews. The fourth case company is anonymous and therefore called Company A. They  are operating in a more stable environment, which moves towards being more dynamic. They was seen implementing some management principles of the model, but did not have a holistic approach for it. The common denominator is that all companies come from having established satisfyingly efficient operational cores and profitability levels, before shifting focus towards having a growth and innovation focus. / Megatrender som globalisering, digitalisering och den ökade takten på teknologisk utveckling är allaaspekter som direkt påverkar och utmanar företag. Medan det öppnar upp för nya affärsmöjligheter  så bidrar det också till ökad konkurrens och större press på företags organisationer. Medan flera traditionella ledningsmodeller är fokuserade på interna aspekter såsom att förbättra processer, minska slöseri och ta bort icke värde-adderande processer, hävdas dynamiska förmågor vara en nyckel till att lyckas i en mer snabbrörlig omgivning. Detta innebär att man inte bara hanterar sin dagliga verksamhet utan också känner av och tar till vara på möjligheter samt förändrar sin organisation i enlighet med dessa. Silicon Valley Modellen (SVM) är en holistisk företagsledningsmodell som ämnar generera dynamiska förmågor för företag i snabbrörliga omgivningar, med syfte att skapa innovation och tillväxt. Den här studien är centrerad kring att identifiera om de fem principer som utgör SVM är anammade i stora multinationella svenska företag som är grundade under den industriella eran. De fem principerna är: 1. Den Dynamiska Firman 2. Individen i Centrum 3. Både-och-Organisation 4. Öppenhet och Nätverkande med Omvärlden 5. Systemansats Genom 14 C-level intervjuer på Telia, Lantmännen, Trelleborg och “Company A” drogs slutsatsen  att Telia och Lantmännen har implementerat eller har klara transformationsinitiativ som indikerar på att de rör sig mot att implementera hela SVM. Trelleborg rör sig mot att täcka hela, förutom både-och- organisation som inte hittades under intervjuerna. Det fjärde företaget, anonymt kallat Company A, verkar i en mer stabil tillverkningsindustri men rör sig mot en mer rörlig omgivning. De sågs implementera några principer från modellen, men ansågs inte ha ett holistiskt närmande till SVM. Den gemensamma nämnaren är att de fyra företagen kommer från att ha etablerat tillfredställande effektiva kärnverksamheter och lönsamhetsnivåer innan de skiftat fokus mot tillväxt och innovation.

Projektet tar avstamp i en värld som ständigt förändras. I en föränderlig värld krävs flexibilitet och anpassningsför­måga vilket vi ser inom allt fler områden idag. Projektet har till avsikt att undersöka vad detta skulle kunna inne­bära när det gäller boende. Frågeställning: hur ser ett boende ut som tål förändringar, förändringar i familjesituation, förändringar i värderingar kring hur ett bra boende ser ut, samt demografiska föränd­ringar i samhället som ger ändrade behov vad gäller bo­ende. / The starting point for this project is an ever changing world. In this changing world there is a need for flexibility and adaptability, which can be seen in all areas of society today. The purpose of the project is to investigate what this could mean in the area of housing. Question formulation: what does housing look like when it is open to change, change in family situation, change in values regarding good housing, and demographic changes in society which lead to new and other needs in terms of housing.

Syftet med denna studie är att undersöka hur tillåtande, tillgänglig och föränderlig litteraturen är i förskolans miljö. Undersökningen har genomförts genom intervjuer med förskollärare, samt genom observation och dokumentation av litteraturens placering med hjälp av foton. Resultatet visar att förskolorna har litteraturen nära platsen för vila, för att litteraturen ska vara tillgänglig och nära till hands när barnen och pedagogerna ska läsa. Litteraturen är i barnens höjd vilket gör att de kan plocka till sig litteraturen när de önskar. Utöver litteraturen i samband med platsen för vila, har några avdelningar fördelat litteratur på resten av avdelningen. Två av avdelningarna har litteratur i näst intill alla rum för att den ska vara tillgänglig för barnen överallt, även i leken. På några förskolor är litteraturens miljö ständigt i förändring, medan de på andra nästan aldrig förändrar miljön. Förskollärarna är medvetna om litteraturens och miljöns betydelse för barnen, dock speglas detta inte alltid i verksamheten. Förskollärarna är alltså medvetna om syftet till litteraturplaceringen i olika grad. / The main purpose with this survey is to review how variable, available and allowable the literature is in the preschool environment. When having interviews with preschool teachers and through observation and documentation of the placement of the literature by photos, the answers to the main questions have been answered. The result showed that the preschools have literature next to the place for rest because it´s supposed to be close while reading for the children. The literature is in available height for the children so they can reach the literature. Except the literature by the resting place some of the preschool teachers have placed the literature in every room so it is available everywhere in the preschool, even in the children’s play environment. The preschool teachers were aware of the meaning of the surrounding and the literature for the children, unfortunately this didn´t always reflect in the preschool environment. The preschool teachers were aware of the purpose and the placement of the literature in different degrees.