Trots att gymnasieskolan är en frivillig skolform går nästan alla ungdomar vidare till ett gymnasieprogram, dock visar forskning att en stor andel elever inte fullföljer sina studier och hoppar av skolan. Detta leder till stora samhällskostnader, men framförallt utmaningar för individer som riskerar att hamna i ett utanförskap på grund av att man saknar formella kvalifikationer och riskerar därmed att bli långtidsarbetslös, utveckla osunda livsmönster och dålig hälsa. Det ställer höga krav på skolan som organisation att arbeta förebyggande genom att erbjuda individ- och organisations inriktade insatser. I de insatserna ingår även en kvalitativ och likvärdig studie- och yrkesvägledning för att säkerställa att eleven kan göra välgrundade studie- och karriärval. Syftet med denna studie är således att undersöka vilka påverkansfaktorer som leder till att individer väljer att avsluta sina gymnasiestudier, och vilka förutsättningar studie- och yrkesvägledaren har för att arbeta förebyggande, baserat på de organisatoriska förutsättningarna som skolan erbjuder. Detta genomförs med intervjuer baserade på uppsatsens övergripande frågeställningar: Vilka orsaker upplever studie-och yrkesvägledare är de främsta faktorerna till avhopp i gymnasiet och vilka organisatoriska förutsättningar behöver studie- och yrkesvägledare i sitt arbete för att kunna arbeta förebyggande? Det empiriska materialet analyseras med stöd av teorierna The Systems Theory Framework of Career Development och organiseringsperspektivet. Analysen visar att elever som befinner sig i riskzon eller redan hoppat av gymnasiet har haft svårigheter i skolan sedan tidigare, som påverkat deras självkänsla och prestation. Eleven influeras av olika faktorer som både är individuella och strukturella, vilket påverkar deras val av studier och möjligheter. Studie- och yrkesvägledaren har en viktig funktion i det förebyggande arbetet, dessvärre anser studiens informanter att de inte alltid har de rätta förutsättningarna för att kunna arbeta förebyggande.

Studiens syfte är att undersöka det förebyggande arbetet som fältarbetare, socialsekreterare och polis utför gentemot ungdomar som riskerar att hamna i kriminalitet med fokus på deras samverkan. Studien undersöker även socialtjänstens upplevelse av ungdomars attityd till nutidens kriminalitet med bakgrund till den växande gängkriminaliteten som sker i Sverige idag. För att besvara syftet användes en kvalitativ ansats, där fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades sedan med riktad innehållsanalys.  Resultatet visade att kriminaliteten bland unga har förändrats under de senaste åren och att den största förändringen är allvarlighetsgraden på de brott som ungdomar utför. Det visade sig även att en stor del av ett effektivt förebyggande arbete grundar sig i fungerande samverkan mellan olika professioner. Riskerna är mindre för en ungdom att bli kriminell om de känner meningsfullhet och har ett sammanhang. Om ungdomar inte upplever tillhörighet i skolan, sport eller familj kan det kännas mer attraktivt att söka sammanhang bland andra som är involverad i kriminella aktiviteter. Familjen har visat sig vara en viktig del i det förebyggande arbetet då speciellt föräldrar ofta är barnets vuxna förebilder och kan påverka deras moralbildning. Dessutom visar resultaten att kriminaliteten har börjat engagera yngre åldersgrupper, vilket kan kopplas till bristen på fullt utvecklad förmåga hos barn att tänka på konsekvenserna av sina handlingar, vilket i sin tur ökar risken för ett kriminellt beteende. Sammanfattningsvis visar resultatet på att kriminalitet idag är mer påtaglig för samhället och befolkningen än tidigare.

Syftet med föreliggande kandidatuppsats var att undersöka socialsekreterares praktiska arbete med barn och ungdomar, med fokus på missbruksproblematik och ungdomskriminalitet. Studien utgick från två frågeställningar som rörde risk- och skyddsdimensioner samt det förebyggande arbetet. Önskan med kandidatuppsatsen var att uppnå ökad kunskap kring missbruk och kriminalitet bland barn och unga samt att samhället skulle få en inblick i socialsekreterarnas breda arbete med barn och ungdomar. Studien utgår från en hermeneutisk utgångspunkt och har en kvalitativ ansats. Fem semistrukturerade intervjuer med öppna frågor genomfördes, vilket gav uppsatsen ett brett resultat och en djupare förståelse hos läsarna. Resultatet som framkom var bland annat vikten av att arbeta med barnet eller ungdomens hela familj, och betydelsen av att vårdnadshavarna blir utbildade i att identifiera risk- och skyddsfaktorer för att minska risken för en negativ utveckling. Ytterligare ett resultat som framkom var betydelsen av att samtliga delar av samhället måste arbeta förebyggande med barn och ungdomar som riskerar att utveckla missbruk eller en kriminell livsstil och att detta med fördel även bör göras i tidig ålder.

Syftet med denna scoping review är att identifiera och syntetisera publikationer om förebyggande arbete mot ungdomskriminalitet. Arbetet strävar efter att sammanställa forskningsläget kring arbetssätt inom preventionsarbetet med ungdomskriminalitet. En litteratursökning har genomförts för insamling av data och en deduktiv manifest innehållsanalys användes för att identifiera, kategorisera och analysera relevant information. Sju studier identifierades där interventionerna som framkom i litteraturen kategoriserades in i tre olika teman: utbildningsbaserade interventioner, samhällsbaserade interventioner samt interventioner för individ och familj. Resultatet visar att interventionerna övervägande fungerar bra i det förebyggande arbetet för de ungdomar som interventionerna riktar sig till, men mer kvalitativ svensk forskning behövs inom området. / The purpose of this scoping review is to identify and synthesize publications on preventive work against juvenile delinquency. This paper aims to put together a compilation of the current state of research regarding working methods within the prevention work with juvenile delinquency. A literature search was conducted to collect data, and a deductive manifest content analysis was used to identify, categorize, and analyze relevant information. Seven studies were identified and the interventions that were found in the literature were categorized into three different themes: education-based interventions, community-based interventions, and interventions for the individual and family. The results show that the interventions predominantly work well for the youths targeted by the interventions, but more qualitative Swedish research is needed on this topic.

Övervikt och fetma är ett folkhälsoproblem som ökar i en oroväckande takt både i Sverige och i många andra delar av världen. Fetma räknas som en sjukdom i sig, men är även en riskfaktor för andra icke smittsamma sjukdomar. Våra levnadsvanor grundläggs redan under barndomen och inverkar på hälsan resten av livet. Att satsa på förebyggande åtgärder i tidig ålder kan således vara viktigt för att minska risken att barn senare i livet drabbas av överviktsrelaterade sjukdomar. Syftet med denna studie var att undersöka skolsköterskors och skolors erfarenheter av och förutsättningar för att arbeta med övervikt och fetma bland barn mellan sex och elva år. För att besvara syftet användes en kvalitativ metodansats. Totalt genomfördes sex enskilda semistrukturerade intervjuer med skolsköterskor. Intervjuerna analyserades med en manifest innehållsanalys. I resultatet framkom att övervikt och fetma är vanligt förekommande på skolorna. Övervikt och fetma anses vara ett viktigt, men också svårt, område för skolor att arbeta mot. Skolsköterskorna uppfattar flera hinder i sitt arbete, och önskar att de kunde göra mera för att hjälpa barn som drabbats. Skolsköterskorna har många idéer om hur de och skolorna skulle kunna arbeta förebyggande, men upplever en frustration över de bristande resurserna som ges till det. / Overweight and obesity is a public health problem that is increasing in an alarming rate both in Sweden and in many other parts of the world. Obesity is considered as a disease in itself, but is also a risk factor for other noncommunicable diseases. Our habits are established during childhood and have an impact on our health throughout our lives. Investing in preventive interventions at an early age may therefore be important for reducing the risk of children later in life suffer from obesity-related diseases. The aim of this study was to examine school nurses' and schools’ experiences of and presumptions for working with overweight and obesity among children at primary schools. A qualitative approach was chosen and a total of six individual semi-structured interviews with school nurses were conducted. The interviews were analysed with a manifest content analysis. The result showed that overweight and obesity are common in the primary schools. Overweight and obesity are considered an important, but also difficult, area for schools to work against. The school nurses perceive several obstacles in their work, and wish they could do more to help children who are affected. The school nurses have many ideas about how they and the schools could work preventive, but are frustrated over the lack of resources that are given to it.

Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse om professionellas upplevelser av nätmobbning bland ungdomar 14-16 år. För att besvara syftet har sex halvstrukturerade intervjuer genomförts med professionella som arbetar i nära kontakt med ungdomar inom skolväsendet och socialt arbete. För att analysera resultatet har symbolisk interaktionism använts samt begreppen attityder och normer. Resultatet påvisade att ungdomar som utsätts för nätmobbning kan uppvisa depressiva symtom, självskadebeteende samt, i vissa fall, har självmordsförsök utförts. En bidragande faktor till varför nätmobbning förekommer i den utsträckning som det gör är att ungdomar kan vara anonyma på internet. Anonymiteten bidrar till att ungdomar kan vara elaka mot varandra utan att ta ansvar för sitt handlande. Genom att informera och upplysa ungdomar om följderna av att utsätta någon för nätmobbning ansågs vara det effektivaste verktyget för att förebygga att nätmobbning förekommer enligt intervjupersonerna. / The purpose of this study was to gain a deeper understanding of the professionals experiences of cyber bullying among teenagers of the age 14-16. To answer the purpose of the study six semi-structured interviews were performed with professionals who work in close contact with teenagers within the school system and social work. To analyze the results symbolic interactionism is used as well as concepts of attitude and norms. The results demonstrated that teenagers that have experienced cyber bullying can exhibit symptom of depression, self harming behavior and in certain cases performed suicide attempts. One contributing factor to why cyber bullying present to the extent it does is because teenagers are able to be anonymous on the internet. Being anonymous contributes to teenagers being able to act cruel towards each other with little repercussion. By informing teenagers and drawing attention to the impact cyber bullying have on a person is considered the most effective way to prevent cyber bullying to present itself according to interviewed people.

Syftet med studien har varit att belysa hur samverkande lokala aktörer skildrar arbetet med att motverka våldsbejakande extremism och radikalisering på lokal nivå. I ett försök att besvara studiens syfte har studien utgått från frågeställningarna vilka faktorer identifierarde lokala aktörerna som viktiga i arbetet för att motverka våldsbejakande extremism och radikalisering i Jönköping, samt vilka dilemman beskriver de lokala aktörerna i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism och radikalisering i Jönköping? För att besvara studiens syfte utfördes en fallstudie riktad mot Jönköpings kommun, där tolv semi-strukturerade intervjuer genomfördes med samverkande lokala aktörer. Intervjuerna gav respondenterna möjlighet att ge sina professionella utsagor om vilka faktorer och aktörer som bidrar till möjligheter eller dilemman. Som analysredskap användes tematisk analys för att identifiera centrala teman utifrån respondenternas utsagor. Studiens empiriska fynd visar att motverkandet av våldsbejakande extremism och radikalisering är komplext. Studiens respondenter beskriver b.la. att ett proaktivt områdesarbete samt en ökad kunskapsnivå hos första linjens aktörer avseende företeelserna som viktiga faktorer i skapandet av lokal motståndskraft. Dock belyser respondenterna en utmaning i att utvärdera effekten av det förebyggande arbetet i Jönköpings kommun och respondenterna uttrycker även att ovissheten avseende delgivning av känslig information mellan olika lokala aktörer som ett hinder för det förebyggande arbetet i Jönköpings kommun.

Konflikter på arbetsplatsen är vanligt förekommande.  Vi är av tron att inom skolmiljön är det mer vanligt med konflikter än på övriga arbetsplatser. Yrkesrollen lärare innebär en förväntan att kunna hantera och lösa konflikter som uppstår. Denna kvalitativa studie syftar till att belysa lärares arbetssituation utifrån de konflikter som lärare möter i sin yrkesroll och hur de väljer att hantera dessa samt hur det påverkar lärares arbetsmiljö.  Utifrån semi-strukturerade intervjuer har vi kunnat fånga respondenternas känslor och upplevelser om konflikter och hur dessa hanteras samt hur lärares arbetsmiljö påverkas av konflikter. Studiens teoretiska ramverk är uppbyggd på relevanta teorier som är applicerbara inom skolan och ställs i relation till den faktiska konflikthantering som lärare använder sig av idag. I resultatdelen ställs de aktuella  teorierna mot lärarnas faktiska konflikthantering. Fortsättningsvis presenteras konflikter som har påverkan på arbetsmiljön och om arbetsmiljön faktiskt påverkas negativt av konflikter. Avslutningsvis består det insamlade empiriska materialet av sju kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lärare på både grund, mellan, hög och gymnasienivå.  Resultatet av studien visar på att yrkesrollen lärare stöter på konflikter dagligen. Lärare möter konflikter som är mellan elever, med elever, mot föräldrar och även mot system. Konflikter med och mellan elever anser sig lärarna vara en del av arbetsuppgiften, att forma demokratiska medborgare. Konflikterna som uppstår gentemot föräldrar är den som är mest påfrestande för nyutexaminerade lärare. En systemkonflikt uppstår i takt med lärarens arbetsuppgifter och är den som majoriteten av våra respondenter anser påverkar arbetsmiljön mest. Hur lärare hanterar dessa konflikter tycks variera, vi ser dock ett mönster i ett förebyggande arbete som kan kopplas till våra valda teorier. Även att lärare kliver in som en tredje part för att medla i en konflikt är något som är förekommande. Sista syftet var att se ifall arbetsmiljön påverkas av lärares konflikter och resultaten visar att konflikter till stora delar påverkar arbetsmiljön negativt.

Syftet med denna kvalitativa uppsats är att undersöka och kritiskt reflektera hur de berörda aktörerna i Halmstad utifrån befintliga resurser arbetar förebyggande med spelproblematiken. Detta vill vi undersöka i relation till den snabba utvecklingen av spelmarknaden och samhällets risker samt hur dessa påverkar utvecklingen av spelberoende. Genom att analysera samverkan mellan olika aktörer har vi skapat en bild om hur arbetet inom spelproblematiken utförs i Halmstad. Studien tolkades ur ett hermeneutiskt perspektiv och analyserades med stöd i utvalda teorier. Risksamhällets teori kompletteras med utgångspunkt i begreppet ackumulation genom fråntagande och relateras till spelmarknadens utveckling och spelreklam som bidragande faktorer till att börja eller fortsätta spela om pengar. Riskerna belyses ur ett mikro- och makroperspektiv där individers livsvillkor och samhället i stort påverkas. Teorin om Jämlikhetsanden, bidrog till en förklaring om strävan efter en högre social status genom snabba pengar. Den lärande organisationsmodellen användes som komplement till den byråkratiska modellen för att nå en utveckling inom samverkan i arbetet. Med utgångspunkt i begreppen personliga bekymmer och allmänna problem beskrevs en viktig del av resultatet som visade ett stort mörkertal i frågan.  Från och med den 1 januari 2018 är kommuner, landsting och regioner förpliktade att förebygga spelproblem. Det innebär att personer med spelproblem har samma rätt till hjälp och stöd som personer med alkohol- eller drogproblem. Resultatet visade att lagändringen inte implementerats på samtliga verksamheter och att det finns ett behov av utveckling inom det förebyggande arbetet. / The purpose of this qualitative study is to map how the invlovled actors, based on existing resources, work preventively with the gamblingproblem. We want to examine how the work is carried out in relation to society's risks and development, and how these factors influence the development of gambling addiction. By analyzing the interaction between different actors, we have created a picture of how the work with the gambling problem is carried out in Halmstad. The study was interpreted from a hermeneutic perspective and was analyzed with support from selected theories. The risk society's theory is supplemented on the basis of the concept of accumulation by dispossession and is related to the game market's development and gambling advertising as contributing factors to starting or continuing to play for money. The risks are highlighted from a micro- and macro-perspective where individuals' living conditions and society as a whole are affected. The spirit level theory contributed to the explanation about the pursuit of a higher social status through quick money. The learning organizational model was used as a complement to the bureaucratic model in order to achieve a development within collaboration at work. The structural issues and personal troubles concept, an important part of the result was described, which showed a great deal of darkness on the issue. As of January 1st, 2018, municipalities, county councils and regions are obliged to prevent gambling problems. This means that people with gambling problems have the same right to help and support as people with alcohol or drug problems. The result showed that the change to the law was not implemented on all activities and that there is a need for development in the preventive work.

Socialsekreterare är en yrkesgrupp inom vilken det förekommer ett stort antal sjukskrivningar på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa. Det framkommer att arbetsmiljön samt ledarskapet har en stor påverkan på de anställdas psykiska hälsa. Syftet med studien var att genom en kvalitativ metod undersöka hur enhetschefer inom socialtjänsten arbetar för att förebygga stressrelaterad psykisk ohälsa bland sina anställda. Vidare undersöktes också huruvida ett rumsligt nära ledarskap har någon påverkan på det förebyggande arbetet. Intervjuer genomfördes med fyra enhetschefer anställda inom socialtjänsten. Som hjälp vid intervjuerna användes en halvstrukturerad intervjuguide med öppna frågor. Analysen utgick från innehållsanalys samt krav, kontroll och stödmodellen. I resultatet framkom att ett rumsligt nära ledarskap är av stor vikt för enhetschefer när det gäller det förebyggande arbetet. Närhet gör att enhetschefer lättare kan följa med i det dagliga arbete, se när arbetsbelastningen på de anställda ökar samt se hur de anställda mår. Det framkommer också att stöd från chef och kollegor är viktigt för att förebygga stress, då man som anställd behöver känna att man inte står ensam med arbetet. Tydlighet i socialsekreterarens yrkesroll framgår också som en viktig faktor, vilket kan påverkas av god introduktion samt mentorskap vid nyanställning. Handledning, regelbundna teammöten, samtal samt mätning och reglering av arbetsbelastning framkommer också som viktiga rutiner i det förebyggande arbetet. / Social workers are a professional group where there are a large number of sick leaves related to stress-related mental illness. It appears that the working environment and leadership have a great impact on the employees´mental health. The aim of the study was to find out through a qualitative method how unit managers within the social services work to prevent stress-related mental illness among their employees. Furthermore, we also looked into whether a spatially close leadership has any impact on the preventive work. Interviews were made with four unit managers within the social services. At the interviews a semi-structured interview guide with open questions was used as a guideline. The analysis was based on content analysis and the demand, control and support model. As a result of the analysis we came to the conclusion that a spatially close leadership is of a great importance to the unit managers regarding the preventive work. To be near the employees makes it easier for the unit managers to follow the daily work, to discover when the employees´ workload increases and to see the well-being of the employees. It also appears that support from the unit manager and the colleagues is important in order to prevent stress, as employees need to feel that they don´t stand alone in their work. Clarity in the professional role also appears as an important factor, which can be influenced by a proper introduction as well as mentoring for newly employed. Guidance, regular team-meetings, conversations as well as measurement and regulation of the workload also appear to be important routines in the preventive work.