The purpose of this paper is to deeper understand Swedish school counselors’ work to build trustful relationships with pupils and the counselors’ possibilities to discover child sexual abuse. This will be studied, considering that the school holds many different professions. This paper will also look into the social workers opportunities and obstacles in the profession. The result of the study has developed from qualitative interviews with five school counselors where they were asked questions about their experiences and current work situation. The result showed that all of the school counselors had both suspected and discovered child sexual abuse among the pupils. They try their hardest to be as efficient as possible and to build relations, although they consider time to be their biggest obstacle. The economy and the interest principals and politicians take in the counsellors, turned out to have an impact on the priority the school counselors’ work will have.

Skolattacker är en av de värsta händelser som ett samhälle kan utsättas för och polisen kan anses ha en viktig roll för att arbeta mot att detta brott inte ska behöva inträffa. Den föreliggande studiens syfte var att få djupare kunskap för hur den svenska polismyndigheten arbetar förebyggande mot att en skolattack ska ske, samt hur polisens eget krisstödsarbete ser ut inom myndigheten. Studien genomförde fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med representanter från polismyndigheten i region Bergslagen. Resultatet visade att polisen kategoriserar skolattacker som “pågående dödligt våld”, och har utformat riktlinjer enbart utifrån den brottskategorin. Resultatet visade även att vissa insatser som polisen använder inte anses effektiva baserat på evidensen. Fortsättningsvis påvisade resultatet på ett behov av utveckling inom det krisstöd som polisen kan använda efter en skolattack. Den föreliggande studiens slutsatser visar att polisens förebyggande- och krisstödsarbete generellt sett är tillfredsställande, men att vissa aspekter inom arbetet bör förbättras. / A school attack is perceived as one of the worst incidents that a society can be exposed to, and the police is considered to have an essential role in preventing that such a crime will occur. The present study’s aim was to deepen the knowledge regarding how the swedish police authority works to prevent school attacks, and how the crisis support within the authority, after such an event, works. The study was conducted through four qualitative semi-structured interviews with representatives from the region Bergslagen. The results revealed that the police categorize school attacks as “ongoing deadly violence”, and that the guidelines are based solely on that category of crime. The results also showed that some methods the police use are not considered effective based on previous research. Furthermore, the results indicated a need for development within the crisis support that the police can use after a schoolattack. The present study’s conclusions showed that the preventive work and crisis support generally is seen as satisfactory but that some aspects can be improved upon.

The purpose of the study has been to examine school social workers´ professional practice in order to create an understanding of the opportunities and obstacles that exist for school social workers in their work against cyberbullying. This study has been based on a qualitative method where eight semi-structured interviews with school social workers from different municipalities in Sweden. The empirical data has been analyzed on the basis of previous research and the theoretical framework: professional theory and discretion. The results show that the school social worker´s professional role is characterized by overall job descriptions and a responsibility for adolesecents´ well-being. Cyberbullying appears to be complex and difficult to access, while at the same time it is important to prevent. The school social worker pursues prevention through collaboration with teachers and guardians and through class exercises. Factors that affect the school social worker's opportunities to work preventively are time and school management.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare på fritidshem tänker kring mobbning och på vilket sätt de arbetar för att förebygga mobbning i sin verksamhet. Detta är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har genomförts på två fritidshem och fyra fritidslärare har intervjuats. Informanterna i studien är valda utifrån snöbollsmetoden. Studien utgår ifrån en tematisk analys med färgkodning. Det resultatet visar är att dessa fyra fritidslärare har olika erfarenheter av mobbning, vissa har personliga erfarenheter och vissa har det genom yrket. Samtliga lärare arbetar med att förbygga mobbning på fritidshemmet, men de använder sig av olika metoder för att förhindra mobbning. Informanterna arbetar målmedvetet för att förebygga mobbning, bland annat genom att vara synliga och deltagande i aktiviteterna. På ett av fritidshemmen har man också inrättat ett trygghetsteam.

Detta är en kvalitativ studie som utforskar socialsekreterare och LSS-handläggares upplevelser av klient- och brukarrelaterat hot och våld, det vill säga hot och våld riktat mot tjänstemän från klienter och brukare. Syftet med studien är att belysa dessa upplevelser samt undersöka om, och i så fall hur, hot och våld påverkar socialsekreterare och LSS-handläggares mående samt arbetsmiljö. Utöver detta syftar studien till att åskådliggöra betydelsen av hanteringsstrategier samt utbildning kopplat till detta område. Genom en fenomenologisk ansats och semistrukturerade intervjuer har studien sökt besvara de frågeställningar som vi utformat med hänsyn till studiens syfte. Samtliga socialsekreterare och LSS-handläggare som intervjuats innehar en socionomexamen samt har erfarenhet av myndighetsutövning inom socialtjänsten, där klient- och brukarrelationen är ständigt närvarande. Materialet har tolkats med stöd i tidigare forskning samt teorier vilka berör våldsbegreppet och olika hanteringsstrategier; däribland mentalisering. Vid analys av intervjumaterialet har vi använt en tolkande innehållsanalys, vilken har genererat i olika teman som alla på något sätt berör socialsekreterare och LSS-handläggares upplevelser av hot och våld. Dessa teman behandlar dels hot- och våldsbegreppets definition samt förekomsten av hot och våld i socialtjänstens myndigheter, men även påverkan av arbetsmiljö och mående, olika hanteringsstrategier samt vikten av utbildning. Resultatet i studien visar på att socialsekreterare samt LSS-handläggare delvis upplever sig vara utsatta för klient- och brukarrelaterat hot och våld, samt att de vid påfrestande situationer tar till olika hanteringsstrategier för att hantera omständigheterna. Det framgår även att utbildning ses som en viktig del i att förbereda framtida socionomer på situationer som kan komma att ske i det praktiska sociala arbetet, men likaså en viktig del i att utveckla socialtjänstens verksamheter utifrån ett preventivt förhållningssätt. Studien pekar på betydelsen av relationsskapande i det klient-/brukarnära arbetet, vilket enligt våra intervjupersoner är en viktig del för att främja trygghet i mötet och försöka motverka såväl hot som våld. Vi vill med den här studien belysa socialsekreterare och LSS-handläggares arbetsvillkor och utsatthet med målsättningen att initiera ett tryggare professionellt socialt arbete.

According to the World Health Organization (WHO), violence against women is defined as a public health problem. Violence can be expressed physically, psychologically, sexually, materially and economically and several forms of violence often occur in combination. Violence in close relationships is a particularly major public health problem and the most common form is that women are subjected to violence by a man with whom they have or have had a relationship. This has significant consequences for the exposed woman as well as relatives and society at large.  The aim of the study is to investigate societal actors' perceptions of the preventive work to combat men's violence against women in close relationships. The present study has used a qualitative method with a targeted sample with complementary snowball sample. Six people from different government agencies have been interviewed to create a more in-depth understanding of the preventive work.  The results show that political governance is a central part of preventive work, including through legislation and allocated resources. There are both obstacles and opportunities with the governance and there was a desire for more resources to prevent men's violence against women in close relationships. Success factors for the work are a well-functioning collaboration between the actors working together. Furthermore, there are perceptions that ignorance about violence in close relationships is widespread in society and that more knowledge is needed. It also emerged that knowledge about gender-changing measures is needed already in preschool to prevent violence from occurring.

Syftet med den här studien var att undersöka olika elevhälsoteams upplevelser och erfarenheter av det förebyggande arbetet mot narkotika på grundskolor i mellersta Sverige. Metod: I Studien användes en induktiv kvalitativ design med ett strategiskt urval. Datainsamlingen genomfördes med fem semistrukturerade intervjuer och analyserades genom en manifest innehållsanalys. Det analyserade materialet resulterade i fem kategorier; Mer åtgärdande och mindre förebyggande arbete, riktade insatser, varierande kunskap bland skolpersonalen, bristfällig systematik och evidens, extern och intern samverkan ser olika ut. Resultatet visade att det var mer åtgärdande och mindre förebyggande arbete som bedrevs inom skolorna, att majoriteten av elevhälsoteamen i dagsläget inte har ett systematiskt förebyggande arbete mot narkotika, men att de genomfört insatser bland annat genom Drogfri-skola. Slutligen visade resultatet att skolpersonalens kunskaper om narkotika var varierande och att den interna och externa samverkan såg olika ut på skolorna. Slutsatsen för studien var att det fanns olika typer av utmaningar och utvecklingsmöjligheter kring det förebyggande arbetet mot narkotika. För att bromsa utvecklingen av narkotikabruk bland unga behövs ett systematiskt förebyggande arbete och en kompetent skolpersonal med hjälp av externa och interna samverkansstyrkor.

Studien handlar om att undersöka fritidshemslärares erfarenheter av förebyggande arbete mot kränkande behandling och huruvida fritidshemmet som plats och sammanhang uppfattas som betydelsefullt. Med hjälp av kvalitativa intervjuer har personal på fritidshem fått ge sin syn på förebyggande arbete mot kränkande behandling och hur fritidshemmet som kontext kan vara bra för elevers trygghet. Analys av resultatet har gjorts med grund i tre olika perspektiv som i tidigare studier belyst som betydelsefulla för förebyggande arbete; att arbeta med enskilda elever, att arbeta med relationer till elever, kollegor och vårdnadshavare samt att arbeta med helheten i fokus. Fritidshemmet kan enligt resultatet beskrivas som en fantastisk arena med gränslösa möjligheter, att fritidshemmet kan vara en gynnsam plats för elevers trygghet och relationsskapande men, å andra sidan och på samma gång, också vara en kontext som kan förstärka olika och redan rådande exkluderingsprocesser. Tiden kan ses som ett hinder i det förebyggande arbetet mot kränkande behandling på olika sätt och påverka den enskilda eleven, gruppen, personalen eller kvaliteten på fritidshemsverksamheten. I detta sammanhang föreslår resultaten att det är viktigt som lärare i fritidshem att vara närvarande, inte minst därför att mycket händer i det tysta. Tiden, känslan av att inte räcka till och stora barngrupper lyfts ofta tillsammans som en försvårande omständighet vad gäller förebyggande arbete.

Titel: ”Ingen ung ska bli kriminell” - Ett brottsförebyggande samverkansarbete mellan skola, socialtjänst, polis och fritid mot ungdomskriminalitet. Studiens syfte är att undersöka samverkan mellan socialtjänst, skola, polis och fritid (SSPF) vid ett förebyggande arbete mot ungdomskriminalitet i en stad i Hallands län. Samverkan utgör en central roll i denna typ av arbete i syfte att fånga upp samt förebygga att unga hamnar i kriminalitet. För att möjliggöra detta förutsätter det en fungerande samverkan mellan olika myndigheter. Genom en kvalitativ studie genomfördes semistrukturerade intervjuer med verksamma aktörer i den utvalda staden för att undersöka vilka hinder och möjligheter aktörerna upplevde samt effekter av samverkansarbetet. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning inom området och utvalda teorier för att förklara samverkansprocessen. Resultatet visade på en ökad förståelse av de olika aktörernas roll i samverkan. Det visade även att drivkraften var att sträva efter gemensamma mål, att ha en vilja samt engagemang. Dessutom visar resultatet att faktorer som relationsskapande och samsyn var av stor betydelse för en god samverkan. Hinder som framkom i studien var bristen på ekonomiska resurser samt tid. Positiva effekter som visades var hur samverkan möjliggjorde arbetet att fånga upp barn och ungdomar i ett tidigt skede för att förhindra utveckling av ett normbrytande beteende. / Title: ”No young person should become a criminal” - Crime prevention collaborative work between schools, social services, police and free time (activities), against youth crime. The purpose of this study is to examine the collaboration between social services, schools, police and free time activities (SSPF) in an effort to prevent youth criminality in Hallands county. Collaboration plays a central role in this type of effort in order to catch and prevent young people from falling into crime. To make this possible, it requires an effective cooperation between different authorities. Through a qualitative study, semi-structured interviews are conducted with people active within the city to investigate what obstacles and opportunities people experienced and the effects of the collaboration. The results were analysed using previous research in the field and selected theories to explain the collaboration process. The result showed an increased understanding of the role of the various people involved in the collaboration. It also showed driving forces such as motivation for common goals, having a will and commitment. Furthermore, the results show that factors such as relationship building and consensus were of great importance for good collaboration. Obstacles that emerged in the study were financial resources and lack of time. Positive effects that were shown were how the collaboration made it possible to embrace children and young people at an early stage to prevent the development of a norm-breaking behaviour.

Syftet är att genom en forskningsöversikt få svar på frågor avseende killars attityder till våld i ungas parrelationer samt vilka förklaringar som finns till varför killar utövar våld i sin parrelation. Studien syftar även till att få svar på frågor kring hur våldsutövning i ungas parrelationer kan förebyggas. I den integrativa forskningsöversikten har totalt 18 artiklar används. Resultaten har analyserats med hjälp av tematisk analys, socialisationsteori och det teoretiska begreppet könsnormer. Resultaten visar att killars attityder- och våldsutövning, kan ha sin grund i hur de socialiseras utifrån primär -och sekundär socialisation samt hur de påverkas av samhällets könsnormer. Resultaten visar att killars attityder till våld i ungas parrelationer är accepterande, där deras accepterande attityder till våld samt våldsutövning i sin relation kan påverkas av faktorer på individ-, grupp- och samhällsnivå, där barndom, kamratgrupp och samhällsstruktur är centrala faktorer. Resultaten visar att killar kan efterlikna föräldrars attityder och beteenden vad gäller våld samt att ett riskfyllt sammanhang, där en aggressiv och hotfull kamratgrupp kan vara en bidragande faktor till killars accepterande attityder till våld respektive våldsutövning i sin parrelation. Vidare visar resultat att killars accepterande attityder och våldsutövning i sin parrelation kan grundas i samhällsstruktur, där könsnormer, maskulinitet och förväntningar visar sig vara centrala faktorer. Resultatet visar även att prevention och insatser riktade mot målgruppen är en nödvändighet för att förebygga våld i ungas parrelationer. Resultatet visar att politiska, ekonomiska och sociala åtgärder bör vidtas för att bekämpa våld i ungas parrelationer. Av resultatet framkommer att identifiering av riskfyllda sammanhang, vilka killar kan vara del av, kan reducera våld i ungas parrelationer. Slutsatserna visar att ett komplext samspel mellan individuella, sociala, kulturella och samhälleliga faktorer kan tänkas ligga bakom killars accepterande attityder och våldsutövning i ungas parrelationer.