Denna studie ämnar ta reda på om den humanitära interventionen i Somalia, mellan åren 1993-1995 kan anses vara humanitär eller inte, enligt Nicholas J Wheelers solidaritetsteori. Först undersöks om UNSOM II passar in i solidaritetsteorin kriterier och därefter förklaras varför. Resultat från ovanstående undersökning kommer att ge en bättre bild av UNSOM II och hjälpa till med att förklara faktorer som kan spela roll om en humanitär intervention benämns humanitär. Materialet som används i denna uppsats är utvärderingar och rapporter från åren, publicerade av Förenta Nationerna, Amnesty International och Human Rights Watch. Denna studie fann att UNSOM II inte var humanitär i relation till solidaritetsteorin, med hänsyn till bristen av proportionerlig användning av våld under jakten på Aydid. Dessutom var de nådda resultaten inte tillräckliga för att betecknas som humanitära. Några lärdomar från operationen kan dock bli användbara i andra delar av världen. / This study aims to find out if the humanitarian intervention in Somalia, during the years 1993-1995 could be seen as humanitarian or not, according to the theory of solidarity, created by Nicholas J Wheeler. First it will be investigated if UNSOM II fits into the criterias of the theory of solidarity and thereafter it will be explained why. Results from the above investigation will give a better picture of the UNSOM II case and help to explain factors that might matter if a humanitarian intervention is judged humanitarian. The materials used in this essay are evaluations and reports from the mandate years published by the United Nations, Amnesty International and Human Rights Watch. This study found that UNSOM II was not a humanitarian intervention in relation to the theory of solidarity, considering the lack of proportional violence during the hunt for Aydid. Also, the result made by the operation was not enough to be valued as humanitarian. Some lessons learned from the operation might though be useful, in other regions in the world.

Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan länders genomsnittliga åldersskillnader i äktenskap och jämställdhet. Huvudhypotesen är därför att högre åldersskillnad i äktenskap kommer att vara förenad med lägre jämställdhet. Få studier finns att tillgå om det direkta sambandet mellan jämställdhet och åldersskillnader. Denna studie mäter jämställdhet med fyra olika parametrar, mödradödlighet, könsfördelning av parlamentsplatser, könsfördelning vad gäller utbildning samt könsfördelning vad gäller avlönat arbete. Studien använder sig av DBO-teorin som teoretiskt ramverk för att analysera förklaringsmekanismer som skulle kunna förtydliga uppkomsten av samvariationen. För att undersöka sambandet används linjär regressionsanalys. Resultaten visar att vissa undersökta jämställdhetsaspekter har ett samband med åldersskillnader kontrollerat för BNP och giftermålsålder. Mödradödlighet och jämställt arbetsmarknadsdeltagande är i detta sammanhang relevanta faktorer för åldersskillnader. Däremot samvarierar inte könsfördelning av parlamentariska platser och skillnader mellan män och kvinnor i utbildning med åldersskillnader. BNP tog hela effekten av utbildning och delar av effekten från mödradödlighet. Giftermålsålder påverkade inte sambandet mellan åldersskillnader och jämställdhet. Slutsatsen för denna studie är således att det globalt sett finns en samvariation mellan vissa faktorer som kan indikera ett jämställt samhälle och länders genomsnittliga åldersskillnader.

Detta är en studie av inställningar till militärt våld i fredsfrämjande syfte inom FN och bland personer i Sverige med anknytning till FN. I dagens säkerhetspolitiska läge dödas ett stort antal civila i beväpnade konflikter varje år och FN kritiseras ofta för att inte ingripa i konfliktområden där civilbefolkningen år efter år utsätts för olika typer av humanitära brott. Mot denna bakgrund anser jag det intressant att undersöka hur det resoneras kring möjliga fredsfrämjande metoder. Jag har valt att fokusera på fredsfrämjande militära insatser då jag vill undersöka hur det resoneras kring den möjliga motsägelsen i att använda våld för att motverka våld. Undersökningen utförs mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk bestående av sociologiska teorier om pacifism, socialt handlande, legitimitet och moral. Utifrån dessa har officiella FN-dokument analyserats utifrån kritisk hermeneutisk metod och semistrukturerade intervjuer har analyserats hermeneutiskt. I resultatet presenteras en huvudtolkning där FN:s fredsfrämjande militära insatser liknas vid en internationell polisstyrka. De inställningar som finns kring fredsfrämjande militärt våld liknar en i folkmun vanlig inställning till den svenska polisen; den skall styras utifrån väl genomtänka regler och principer och vid missbruk av våld och vapen skall rättsliga konsekvenser tillämpas.

Syftet med uppsatsen är att svara på om det finns några särkilda avvägningar som aktualiseras när de folkrättsliga frågorna om humanitärt tillträde i den humanitära rätten hanteras. Uppsatsen diskuterar även säkerhetsrådets mandat gällande humanitärt tillträde vid väpnad konflikt.

The usage of textbooks in Swedish schools vary greatly depending on different factors. There are many commercial players competing to have their textbooks in every school. This multitude of titles and book publishers makes it so that teachers in the same school might even use different books when teaching the same subjects. This essay has the ambition to examine some of the textbooks used to teach social studies in swedish schools and dissect their development over time. The essay looks at how the contents of the textbooks have changed over time, aswell as how books from different publishers differ from one another. This is done by analyzing how the EU and the UN have been depicted since 1994. The textbooks examined in this study correspond to the curriculum of the Swedish school system which was used between the years 1994 and 2010, aswell as the new curriculum which was established in 2011. Although the textbooks differ over time, within themselves and in comparison to other textbooks, the survey has shown that the contents of the textbooks have seen little change over the course of the survey period. The survey has also shown that textbooks have changed based on the structures in which they are written. As a teacher, it is important to be aware of how societal structures influence books used for learning purposes. Especially since the state of Sweden ceased to review litterature such as textbooks used in a school setting. Since then, the task to review and choose textbooks have been placed almost entirely on the teachers themselves.

The purpose of this study was to investigate how the social workers work with the best interests of the child has changed since the incorporation of the Convention on the Rights of the Child(CRC) in 2020. It was also to see how their work with the child's right to participation, and how the social workersroom for action has been affected by the incorporation of the CRC. To answer the questions of the study, we chose a qualitative method. The collected data came from interviews with social workers who work in different areas and in different parts of Sweden. As a theoretical frame of reference, we used the concept of room for action and Lipsky´s theory of grassroots bureaucrats. The results showed that the more the respondents worked with children, the smaller the difference and the less they worked with children, the bigger the difference.Something that has changed since the CRC became law is that there has been greater clarity around the best interests of the child. Something that the study shows is how lack of resources has affected the work with the best interests of the child. The reason why those who work with children did not experience any difference in their work before and after the CRC became law is to some extent due to the social workers working method, the childs need in center (BBIC). / Syftet med denna studie var att undersöka hur socionomernas arbete med barnets bästa förändrats sedan inkorporeringen av barnkonventionen 2020. Syftet var också att undersöka hur socionomerna arbetade med barnets rätt till delaktighet, samt hur socionomernas handlingsutrymme påverkades av inkorporeringen av barnkonventionen. Som teoretisk referensram använde vi oss av begreppet handlingsutrymme samt Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater. För att besvara studiens frågeställningar valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. Empirin samlades in genom intervjuer med sju socionomer som arbetade inom olika områden inom socialtjänsten och i olika delar av Sverige. Resultatet visade att i de verksamheter respondenterna arbetade direkt med barn blev skillnaden i arbetet mindre medande som arbetade i verksamheter som inte vände sig direkt mot barn märkte större skillnad. En av skillnaderna respondenterna såg sedan inkorporeringen var att det blivit tydligare vad som är barnets bästa. Något som under studiens gång tydligt framkom var hur resursbrister påverkade arbetet med barnets bästa. Anledningen till att de som arbetar med barn inte upplevde någon markant skillnad i arbetet före och efter inkorporeringen av barnkonventionen som lag beror till viss del på arbetsmodellen Barns behov i centrum (BBIC).

This master thesis examines the Swedish part of the UN-operation after the October war, UNEF II, and how they portrait the local cultures and ethnic groups, both belligerent and the civilian population. The thesis uses two battalion newspapers. Sandpappret which was published ones a month between November 1973 and December 1979 and Ökenkuriren which was published semi-daily between November 27th 1978 and June 18th 1979. The thesis also uses two books written by participants of the operation, Eld upphör! By Hallqvist and Ökenvägen by Agrell. The thesis reaches the conclusion that both newspapers and books use a very orientalistic language and while positive comments do exist, like comments about the mysterious and wise orient, negative comments are more prevalent. This applies to both the belligerent and the civilian population. The books are more negative, and can be more negative, because they do not have a UN led editorial staff and the UN rules to think about. The arab culture is a lot more prevalent in the texts than the culture in Israel. The culture in Israel does not get the same orientalistic treatment as the arab culture. Time does not seem to affect the opinions shown neither does most big events. The only big event that seems to have a lasting effect on the written opinions are when the buffer zone was extended and a lot of bedouins suddenly found themselves in the Swedish part of the zone.

In 2015 the United Nations adopted an action plan named Agenda 2030. The plan contains 17 global sustainable development goals and 169 sub-goals; all of which are aimed towards creating a sustainable future within the spheres of the three cornerstones of sustainability; social, environmental, and economical by the year of 2030.  The aim of this paper is to examine the prerequisites for the Chilean government in implementing the UN's goal number five: reach gender equality. What are their ambitions? What are the biggest challenges? Which strategy does the government have to manage the challenges of the implementation process? The analysis has been conducted through a qualitative field study based on various documents, and is complemented by experts' interviews.   The method used is theory consuming and relies on Lennart Lundquist's implementation theory 'Understand, can and will' (1992).  Lundquist believes that the will is the most important factor for implementing a policy. The Chilean government shows both an understanding of what is needed and the resources that are needed.  The question is, do they possess the will it takes to overcome the obstacles they face?

Syftet med denna uppsats är att studera hur generalsekreterarens roll i FN har utvecklats i situationer som hotar fred och säkerhet. Uppsatsen jämför hur förutsättningarna har utvecklats från då Dag Hammarskjöld hade posten fram till idag, med Kofi Annan som generalsekreterare. Uppsatsen bygger på den hermeneutiska metoden där texttolkning ligger till grund för analysen. De stora prövningarna för de båda generalsekreterarna har varit konflikten i Kongo respektive konflikten i Irak. Generalsekreterarens intressen påverkar vilka delar av arbetet som denne kommer att prioritera. Både Dag Hammarskjöld och Kofi Annan har sett de fredsbevarande operationerna som ett viktigt ämnesområde och har arbetat för att utveckla dessa. Ett antal faktorer som påverkar generalsekreterarens förutsättningar till agerande tas upp i uppsatsen. Det internationella systemet är den faktor som mest har påverkat möjligheterna att agera. För Dag Hammarskjöld var det en balansgång att kunna agera under kalla kriget. Generalsekreteraren skulle arbeta på ett neutralt sätt utan att stöta sig med någon av stormakterna. För Kofi Annan har det varit viktigt att ha ett bra samarbete med den ensamma stormakten i dagens internationella system, USA. Det finns likheter mellan de båda generalsekreterarna men som nämnts ovan skiljer sig deras förutsättningar till agerande åt på flera punkter. Det är det internationella systemet som mest påverkat deras förutsättningar till agerande och det är även denna faktor som skiljer sig mest mellan de båda generalsekreterarna.

Denna uppsats kommer att presentera USAs utrikespolitik satt i sammanhang till dess åtagande och engagemang i Förenta Nationerna samt hur dess agerande har påverkat nämnda organisations agerande. Jag kommer att fokusera på tre aspekter av Förenta staters utrikespolitik; deras militära kapacitet, deras ekonomiska styrka samt den allmänna opinionen. För uppsatsens tillkommelse har litteratur så som böcker, artiklar, dokument och FNresolutioner använts. Uppsatsen består av en kvalitativ textanalys där den hermeneutisk tolknings metoden har används för att få fram resultatet. Resultatet av uppsatsen är entydiga och klara i huruvida USA påverkar FN eller inte. USA har ett klart och kraftigt grepp om FN och dess verksamhet allt sedan starten fram till dags dato. Uppsatsens slutsats är att fram till slutet av det kalla kriget är rädslan för kommunismens spridning den alltigenom förhärskande tonen i utrikespolitiken. Från 1990 och framåt har kommunistskräcken ersatts av ekonomiska föresatser, tillgång på olja, neo-ekonomisk liberala tankegångar och till viss del humanitära föresatser. Den 11 september 2001 drabbades USA av terrorattackerna mot World Trade Centre och försvarshögkvarteret Pentagon. Allt sedan dess har utrikespolitiken formats av kampen mot den globala terrorismen vilket också har satt sina märkbara spår i FNs verksamhet.