Global ETD Search

31	Beneath the Surface : A qualitative analysis of United Nations Security Council decision-making on Responsibility to Protect Koltai Edfast, Nike January 2023 (has links) No description available. international intervention peace conflict responsibility to protect R2P united nations united nations security council UN UNSC international relations IR Libya Myanmar Burma internationell intervention fred konflikt Libien Myanmar Burma R2P FN Förenta Nationerna säkerhetsråd FN säkerhetsråd Social Sciences Samhällsvetenskap
32	Förebyggande interventioner : En normativ och begreppsutredande analys Tzanos, John, Johansson, Evelina January 2005 (has links) <p>Denna uppsats syftar till att undersöka de normativa utrymmen som det finns i dagens internationella samhälle för förebyggande interventioner. Interventioner definieras som ett medel i en större politisk strategi som sker inom en suverän stats gränser mot dess officiella vilja. Vidare skiljer sig förebyggande interventioner från icke-förebyggande genom dess preventiva karaktär. Utifrån en begreppsanalys studeras olika interventionsformer och argument för interventionspolitikens legitimerande. I den följande normativa analysen diskuteras och ställs olika argument om interventioners legitimerande emot varandra, och det normativa utrymmet för interventioner undersöks. Interventioner, förebyggande interventioner och legitimerandet av desamma är kopplat till begrepp som suveränitet och auktoritet men också till internationella lagar och universella normer samt motiven bakom interventionerna.</p><p>Ett av de stora dilemman som uppstår kring förebyggande interventioner är valet mellan att bryta mot de internationella politiska normerna och skadan av ett passivt förhållningssätt mot mänskligt lidande. I dagens internationella samhälle skulle det kunna finnas ett normativt utrymme för förebyggande interventioner under förutsättning att motiven bakom interventionen värderas högre än argumenten mot den förebyggande interventionen. Avsaknaden av en tydlig suverän auktoritet, allmänt giltiga och accepterade motiv och ett legalt utrymme gör att det är svårt att finna en normativ yta för förebyggande interventioner i det internationella samhället. Trots en ökad positiv retorik från FN rörande förebyggande interventioner, samt att interventioner blivit alltmer accepterade, vilket inte var fallet bara femtio år tillbaka, saknar förebyggande interventioner fortfarande en allmängiltig legitimitet och acceptans.</p> / <p>The objective of this thesis is to study the normative space and scope for pre-emptive interventions in the international society of today. Interventions are defined as part of a broader political strategy aimed at changing the actual course of actions within a specific sovereign country against that country’s official will. Further, are pre-emptive interventions distinguished from non-pre-emptive interventions by the latter’s reactive character. Through a concept analysis are different types of intervention and the arguments for the legitimacy of different intervention policies studied. In the following normative analysis different arguments for the legitimacy of interventions are positioned against each other, and thereby the space and scope for pre-emptive interventions is examined. Interventions, pre-emptive interventions and the legitimacy thereof, are connected to concepts of sovereignty and authority, as well as international law, universal norms and the motives behind the interventions.</p><p>One of the main dilemmas considering pre-emptive interventions is the choice between breaking international political norms, and the damage of doing nothing and passively watching ongoing human suffering. Today’s international society would have a space and scope for pre-emptive interventions provided that the motives behind the intervention are considered more valid than the arguments against the same policy. The lack of an obvious international authority, general valid and acceptable motives, and a legal space for pre-emptive interventions, make it difficult to find legitimate grounds and a normative space and scope for them. In spite of an increasingly positive rhetoric by the UN on pre-emptive interventions, among other examples, pre-emptive interventions remain a general notion of legitimacy and acceptance.</p> international conflicts non-use of violence Pre-emptive interventions interventions violence and war sovereignty human rights international peace and security international peace United Nations UN sanctions Förebyggande interventioner interventioner statssuveränitet Förenta Nationerna krig våldsanvändning våldsförbudet mänskliga rättigheter internationell fred och säkerhet internationell fred FN sanktioner internationella konflikter suveränitet Political science Statsvetenskap
33	Svenska militära insatser sett utifrån RtoP : En analys kring huruvida de svenska militära insatserna i Afghanistan och Libyen motiverats utifrån FN’s initiativ Responsibility to Protect / Swedish military interventions seen through The Responsibility to protect : An analysis about whether or not the Swedish military operations in Afghanistan and Libya was motivated through the UN initiative The Responsibility to Protect Lundberg, Gabriel January 2012 (has links) År 2005 enades FN’s medlemsländer om ett initiativ vid namn Responsibility to protect. Initiativet baserades på tanken att en stats suveränitet inte är ett privilegium utan ett ansvar och syftade till att förhindra brott mot civilbefolkningar. Brott i form av folkmord, krigsbrott, brott mot mänskligheten och etnisk rensning.Den 17 mars 2011 röstade FN’s säkerhetsråd igenom resolution 1973. Det innebar att en internationell koalition ledda av NATO upprättade en no fly zone över Libyen i syfte att skydda civilbefolkningen från Ghadaffiregimens övergrepp. Detta var första gången som FN och det internationella samfundet motiverat en militär intervention utifrån just Responsibility to protect. Det svenska bidraget till den internationella styrkan bestod av upp till åtta stycken JAS 39 Gripen med personal som endast fick bekämpa luft hot, alltså inte mål på marken. År 2002 när den svenska riksdagen för första gången beslutade att skicka en svensk militär styrka till Afghanistan förelåg inga liknande restriktioner gällande nyttjandet av vapen från de svenska soldaterna.Uppsatsen skall söka svar på huruvida den svenska insatsen i Afghanistan motiverades med samma värderingar som den i Libyen. Detta i syfte att kartlägga och problematisera Responsibility to protects betydelse för det svenska deltagandet i militära insatser. Det kommer genomföras via en kvalitativ, idékritiskt klassificerande textanalys av de riksdagsdebatter som förelåg insatserna med fokus på om värderingar från Responsibility to protect kan spåras i argumentationen.Resultatet är inte helt entydigt men argument med tydlig anknytning till Responsibility to protect påträffas i samtliga debatter som undersökts. Det går även att utröna en förändring i hur riksdagsledamöterna argumenterar för ett svenskt deltagande i en militär insats utomlands före, respektive efter, införandet av Responsibility to Protect. / In the year of 2005 the United Nations decided on an initiative called the Responsibility to Protect. The initiative was based on the thought that the sovereignty of a state isn’t a right, but a privilege. Its purpose was to help prevent crimes against the civilian population. Crimes like genocide, war crimes, crimes against humanity and ethnic cleansing.On march 17 2011 the UN security council authorized resolution 1973 which meant that an international NATO lead coalition could establish a no fly zone over Libya. This was done in order to protect the civilian population of Libya from the atrocities and assaults from the Gadhafi regime. This was the first time that the UN and the international community performed a military intervention motivated by the Responsibility to Protect. The Swedish contribution consisted of a force of up to eight JAS 39 Gripen, with personnel that were only authorized to engage targets in the sky, not on the ground. In 2002 the Swedish parliament decided to contribute with Swedish soldiers to Afghanistan. That time with the authorization to use deadly force if they needed to.This essay shall try and answer whether or not the Swedish military operation in Afghanistan was motivated by the same values as the one in Libya. This will be done in order to structure and problematize the concept of the Responsibility to Protect and how it may affect the Swedish contributions to international military interventions. This will be performed through a qualitative analysis of the protocols from the Swedish parliament that authorized and motivated the Swedish operations. The essay will focus on finding traces of values from the Responsibility to Protect from the arguments in the protocols.The results are not crystal clear, but arguments with a distinct connection to the Responsibility to Protect are found in all the protocols that are analyzed. The results of the analysis show a change of patterns in the way the Swedish parliamentarian’s debate for a Swedish contribution in international military operations since the Responsibility to Protect was initiated. Swedish military operations The Responsibility to Protect qualitative analysis humanitarian interventions United Nations Svenska militära insatser Responsibility to Protect kvalitativ textanalys humanitära insatser Förenta Nationerna Social Sciences Samhällsvetenskap
34	International Law : The Issue of Rape Sadikot, Minaz January 2010 (has links) Varför har FN inte kunnat erkänna våldtäkt som ett krigsbrott? Denna studie har ägnats åt att upplysa användning av våldtäkt och andra former utav sexuella övergrepp under krig och dess konsekvenser för utsatta kvinnor. Studien har tillämpat en kvalitativ och litterär metod. Den största delen av materialet har tagits ur diverse artiklar, dokument och tidsskrifer. Uppsatsen upplyser kvinnors rättigheter inom den internationella arenan och studien ifrågasätter varför Förenta Nationerna (FN) har dröjt (ca.50 år) med att identifiera våldtäkt som ett krigsbrott inom internationall lagstiftning. Första delen av uppsatsen kommer att presentera de underliggande teorierna som preciserar konceptet sexuellt övergrepp och mer djupgående, också förklara anledningar bakom anvädning av våldtäkt, därav begränsa dess anvädning inom krigsförhållanden. Andra delen av uppsatsen sätter fokus på termen våldtäkt och dess utveckling inom den juridiska ramen. Den behandlar folkrätt, och framhäver även orsaker till FN’s svaghet och svårighet att kunna erkänna, inte bara våldtäkt som ett krigsbrott, utan också andra frågor som är problematiska för FN att kunna hantera. Eftersom begreppet ’våldtäkt’ är relativt brett, faller det både under kvinnors rättigheter och i sin tur under mänskliga rättigheter. Av denna anledning kommer uppsatsen att ta upp de möjliga anledningar om varför det har dröjt för FN, men också dess svårighter, att kunna erkänna anvädning av våldtäkt som ett vapen inom krig. Tredje delen av uppsatsen tar upp några av de möjliga problem som är ohanterliga för FN, bland annat kulturella skillnader och individuella åsikter mellan medlems staterna, vilket medför brist på konsensus. Uppsatsen ifrågasätter även om kvinnors rättigheter är del av mänskilga rättigheter. Utöver det kommer även uppsatsen resonera kring FN’s dilemma att kunna särskilja sin roll som ett mellanstatligt och transnationellt organ. Och sist men inte minst kommer suveräniteten, som varje stat har rätten till att erhålla, att diskuteras. Denna punkt kommer att klargöra den oenighet som förekommer mellan medlems staterna, vilket ännu än gång har resulterat i det dröjsmål som uppstått i att kunna indentifiera våldtäkt som ett krigsbrott. / Why haven’t the UN been able to recognise rape as a weapon of war? The thesis enlightens the usage of rape in war and the consequences this has brought on women who have been subjected to rape. The bulk of the information is taken from various articles, documents and journals and the method used is of a qualitative nature. The thesis sheds light upon women’s rights in the international arena and questions why it took so long (almost 50 years) for the United Nations (UN) in addressing rape as a war crime within international law. The first part of the thesis will present various theories that elucidate the word sexual violence and more accurately ‘rape’ in the context of war. The second part generates the judicial part that will depict the difficulty for the international community to address rape as a war crime within international law. Furthermore the thesis takes the approach in presenting obstacles faced by the UN, within the framework of human rights, to handle delicate issues such as rape and sexual violence. Since rape is, to a large extent, complicated and a broad concept, and since it falls under the category of women’s rights and under human rights, the thesis will explain reasons behind the dawdling and the hurdles faced by the UN in accepting rape under the category of war crime. The third part of the thesis will present possible predicaments that are unmanageable for the UN. Some possible issues that the thesis has touched upon, is cultural diversity and differing opinions among the member states which has resulted in lack of consensus. Furthermore, the study will present the notion of women’s rights, and question if they are part of human rights. The thesis will also discuss the dual role of the UN and its struggle for the past decade to uphold its role both as an intergovernmental as well as a transnational body. Lastly the thesis will enlighten sovereignty that each state must enjoy. Sovereignty has resulted in lack of agreement among the member states which again has caused delay in recognising rape as a war crime. Våldtäkt Mänskliga Rättigheter Vapen Krig Kvinnors Rättigheter Internationell Lagstiftning Kvinna Kvinnor Förenta Nationerna Rape Sexual Violence War Women Human Rights Women's Rights International Law Women Woman United Nations
35	Förebyggande interventioner : En normativ och begreppsutredande analys Tzanos, John, Johansson, Evelina January 2005 (has links) Denna uppsats syftar till att undersöka de normativa utrymmen som det finns i dagens internationella samhälle för förebyggande interventioner. Interventioner definieras som ett medel i en större politisk strategi som sker inom en suverän stats gränser mot dess officiella vilja. Vidare skiljer sig förebyggande interventioner från icke-förebyggande genom dess preventiva karaktär. Utifrån en begreppsanalys studeras olika interventionsformer och argument för interventionspolitikens legitimerande. I den följande normativa analysen diskuteras och ställs olika argument om interventioners legitimerande emot varandra, och det normativa utrymmet för interventioner undersöks. Interventioner, förebyggande interventioner och legitimerandet av desamma är kopplat till begrepp som suveränitet och auktoritet men också till internationella lagar och universella normer samt motiven bakom interventionerna. Ett av de stora dilemman som uppstår kring förebyggande interventioner är valet mellan att bryta mot de internationella politiska normerna och skadan av ett passivt förhållningssätt mot mänskligt lidande. I dagens internationella samhälle skulle det kunna finnas ett normativt utrymme för förebyggande interventioner under förutsättning att motiven bakom interventionen värderas högre än argumenten mot den förebyggande interventionen. Avsaknaden av en tydlig suverän auktoritet, allmänt giltiga och accepterade motiv och ett legalt utrymme gör att det är svårt att finna en normativ yta för förebyggande interventioner i det internationella samhället. Trots en ökad positiv retorik från FN rörande förebyggande interventioner, samt att interventioner blivit alltmer accepterade, vilket inte var fallet bara femtio år tillbaka, saknar förebyggande interventioner fortfarande en allmängiltig legitimitet och acceptans. / The objective of this thesis is to study the normative space and scope for pre-emptive interventions in the international society of today. Interventions are defined as part of a broader political strategy aimed at changing the actual course of actions within a specific sovereign country against that country’s official will. Further, are pre-emptive interventions distinguished from non-pre-emptive interventions by the latter’s reactive character. Through a concept analysis are different types of intervention and the arguments for the legitimacy of different intervention policies studied. In the following normative analysis different arguments for the legitimacy of interventions are positioned against each other, and thereby the space and scope for pre-emptive interventions is examined. Interventions, pre-emptive interventions and the legitimacy thereof, are connected to concepts of sovereignty and authority, as well as international law, universal norms and the motives behind the interventions. One of the main dilemmas considering pre-emptive interventions is the choice between breaking international political norms, and the damage of doing nothing and passively watching ongoing human suffering. Today’s international society would have a space and scope for pre-emptive interventions provided that the motives behind the intervention are considered more valid than the arguments against the same policy. The lack of an obvious international authority, general valid and acceptable motives, and a legal space for pre-emptive interventions, make it difficult to find legitimate grounds and a normative space and scope for them. In spite of an increasingly positive rhetoric by the UN on pre-emptive interventions, among other examples, pre-emptive interventions remain a general notion of legitimacy and acceptance. international conflicts non-use of violence Pre-emptive interventions interventions violence and war sovereignty human rights international peace and security international peace United Nations UN sanctions Förebyggande interventioner interventioner statssuveränitet Förenta Nationerna krig våldsanvändning våldsförbudet mänskliga rättigheter internationell fred och säkerhet internationell fred FN sanktioner internationella konflikter suveränitet
36	Transnational Corporations and Human Rights : Assessing the position of TNCs within international human rights law, and the appropriateness of an international treaty on business and human rights Söderlund, Erik January 2018 (has links) Transnational corporations are playing an important role in the global economy of today. Many of these corporations have great economic resources and have the possibility of contributing to the development of societies in developing states. At the same time, in their search for profit, the activities of TNCs have proven fatal to some of the individuals employed by them, or otherwise in contact with their activities. Within the international legal framework, corporations are not traditionally treated as subjects and if a TNC allocates its production to a state with lax human rights protection, no binding international standards exist to regulate the conduct of the corporation. In my thesis I will assess the position of TNCs under the present core human rights instruments and soft law initiatives. I will also analyze a draft treaty text produced by the Intergovernmental Working Group on Business and Human Rights, released in July 2018, to reach a conclusion on whether such an instrument would affect the international legal status of TNCs and provide a more robust protection of international human rights. Human rights corporation corporations transnational corporation transnational corporations business businesses TNC TNCs treaty law draft treaty intergovernmental woking group United Nations Bhopal Rana Plaza international law Ruggie John Ruggie Ruggie pricniples pillar labour labour law labour rights CSR Corporate social responsibility guiding principles UN global compact global compact ILO jus cogens customary law OECD ICCPR ICESCR state-centrism Bilateral investment treaty ILC WTO World trade organization International law commission legal personality företag mänskliga rättigheter traktat traktaträtt juridisk person folkrätt internationell rätt FN Förenta Nationerna Ruggie Jhon Ruggie Arbetsrätt Globala målen företagspolicy Amnesty International Human Rights Watch Law (excluding Law and Society)

Page generated in 0.1251 seconds