Avsikten med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur programmering som didaktiskt medeli matematikundervisningen kan fördjupa relationell problemlösning. Programmering är ett aktuellt digitalt medel som numera ingår i matematikkurserna både på grundskole- och gymnasial nivå (Skolverket, 2018; Skolverket, 2019). Skolinspektionen (2019) pekar trots detta på en utebliven användning av programmering på skolorna. Det gjorde oss fundersamma att programmeringstillägget å ena sidan anses aktuellt att införa medan det å andra sidan inte implementeras i undervisningen i någon längre utsträckning. Funderingarna kom sedermera att inspirera oss till att undersöka vilken påverkan programmering har på elevernas lärprocess. Kunskapsöversikten fokuseras kring det matematiska delmomentet problemlösning där Richard R. Skemps artikel Relational Understanding and Instrumental Understanding (1976) har fungerat som ett genomgående stöd. Skemp beskriver problemlösningsförmågan genom begreppen relationell respektive instrumentell förståelse. De studier som granskats i detta arbete har framförallt fokuserats kring den relationella förståelsen. Enligt diverse forskare såsom Bostic och Yee (2014), Castledine och Chalmers (2011) samt Stigberg och Stigberg (2020) utvecklar programmering bl.a. elevers resonemangsförmåga, logiska tänkande, kontextualisering och kommunikativa förmåga, vilket Ardito, Mosley och Scolling (2014), Loong (2014), Utomo (2020) m.fl. i sin tur menar utvecklar den relationella förståelsen. Cervesato, Gonzalez och Kumar (2014) beskrev problemlösning som sker genom relationell förståelse som relationell problemlösning, vilket är det begrepp som används i detta arbete. Då frågeställningen utgörs av två delar - relationell problemlösning samt programmering - anpassades sökningarna därefter. Sökprocessen baserades på de rekommendationer som anges i Backmans (2016), Fribergs (2017a) samt Thuréns (2019) metodlitteratur. Sökningarna genererade källor som till större del behandlade en av de två delarna åt gången vilket gjorde att vi fick jämföra samt synkronisera resultaten med varandra och därefter dra slutsatser. De slutsatser som drogs visade att användning av programmering i matematikundervisningen främjar ett långt större antal kompetenser och förmågor än enbart stärkning av elevernas digitala kompetens vilket Regeringskansliet (2017) framförde som huvudsakligt argument för programmeringstillägget.

Syftet med den här kunskapsöversikten har varit att undersöka vad forskningen säger om litteratursamtalets betydelse för högstadieelevers litterära förståelse. Den här kunskapsöversikten består av en systematisk sökprocess där vi har granskat och valt ut artiklar samt avhandlingar som är aktuella och relevanta för valda ämnet. Sökprocessen har resulterat till nio vetenskapliga artiklar och en avhandling. Resultatet av källorna visar vilka möjligheter det finns i litteratursamtal för att främja elevers litterära förståelse. Möjligheterna är att läsningen blir en social aktivitet samt att eleverna får möjlighet att reflektera och diskutera sin läsupplevelse med klasskamrater.

Samhället kännetecknas av en snabb teknisk utveckling och det moderna livet är i ett skifte som drivs av digitalisering. Dagligen erbjuder teknologin möjligheter till aktivt deltagande och kreativt lärande. Lärare på skolor är angelägna om att hitta verktyg som de kan använda som metoder för att stödja eleverna i deras kunskapsutveckling. Det har lett till att lärare börjat använda digitala verktyg för att undervisa elever. Skolverket lägger stor vikt på digitalisering i undervisningen och uppmanar eleverna att använda digitala verktyg i sitt lärande (Skolverket. 2017). Digitala verktyg är ett stort stöd för undervisning och vi använder ibland dem istället för boken, därför bör dagens elever kunna hantera och ha mer kunskaper om fler typer av digitala verktyg. Så elevernas förmåga måste kommunicera med digitala verktyg utvecklas. Lärare behöver ge möjlighet till elever att uppleva användningen av digitala verktyg i deras utbildning särskilt inom matematik. I denna studien analyseras i vilken omfattning gymnasielärare använder digitala verktyg i sin undervisning. Studien har genomförts på en gymnasieskola och de som deltog i analysen var en grupp matematiklärare. Studien grundar sig på matematiklärarnas beskrivningar om användningen av digitala verktyg i undervisningen. Tillvägagångssättet för insamling av det empiriska materialet är enkäter och intervjuer med lärare. Fokus är på hur digitala verktyg stödjer lärare i deras undervisning på gymnasiet samt hur de används för att utveckla elevers matematiska kunskaper. Studien visar att det finns tydliga skillnader i lärarnas kunskap om och färdigheter i att använda digitala verktyg och deras datorkunskaper. Studien visar förutom att det att det finns skillnader i lärarnas åsikter om omfattningen och typen av användning av digitala verktyg som dessa har i deras undervisning.

Sammanfattning: Syftet med den här uppsatsen är att få en djupare insikt i hur ett urval av lärare i en kommun i mellansverige anser att laborativt material i matematikundervisningen fungerar för lärandet. Genom kvalitativa intervjuer och observationer får de beskriva hur de arbetar med matematiken och om det laborativa materialet har en given plats i undervisningen. Resultatet visar att alla respondenter är överens om att synen på laborativt material är positiv men flera lyfter även några negativa perspektiv. Positivt ses främst möjligheten att ge en varierad undervisning som visualiserar matematiken. Som negativt ges exempel på att material distraherar och att elever ibland missar syftet med valt material.

Den här studien har undersökt hur vårdnadshavare till barn med autism upplever samarbetet med skolan samt vilka aspekter av skolans arbete med och stöttning av deras barn som de upplever som positiva eller negativa.  Som bakgrund till vår studie har vi utgått från debattinlägg om ämnet och en rapport som kartlagt anpassningar för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i Uppsala län. I bakgrunden har vi även definierat diagnosen autismspektrumtillstånd och vilka rättigheter elever med autism och deras vårdnadshavare har i skolsammanhang.  Vår studie tar stöd i tidigare forskning som behandlar ämnen om samarbete och inkludering i skolan. Vidare bygger vår teoretiska utgångspunkt på Linda Jensens funktionstrappa som utgår från de fyra stegen förståelse för nedsatta och starka funktioner, kompensering för nedsatta funktioner, funktionellt interagerande och excelleration med en funktionell verksamhet. Sammanfattningsvis innebär funktionstrappan att en fungerande inkludering bygger på alla de fyra stegen.  För att genomföra vår studie har vi använt kvalitativa intervjuer som metod. Studiens resultat visar likheter med de resultat som återfinns i tidigare forskning kring fungerande aspekter vid samarbete mellan hem och skola samt inkludering. Dessutom är de aspekter som anses vara viktiga kring samarbetet och skolans arbetssätt enligt studiens teoretiska utgångspunkt även aspekter som visat sig vara avgörande för barnen till vårdnadshavarna i vår studie. Vårdnadshavarnas upplevelser av samarbetet varierade beroende på hur mycket gehör de fick från skolan samt hur väl skolan kommunicerade med hemmet. Vidare var de positiva aspekterna av skolans arbete med och stöttning av vårdnadshavarnas barn en god förståelse, en god kommunikation, rätt anpassningar samt inkluderingsarbete som utgår från barnets behov. De negativa apekterna som togs upp var brist på förståelse, kommunikationsproblem från skolans sida, otillräckliga anpassningar samt inkluderingsarbete där barnets behov inte står i fokus.

Sverige har blivit ett allt mer heterogent samhälle, vilket synliggörs i den nuvarande läroplanen för förskolan. Förskollärare ansvarar för att barnen på förskolan ska utveckla en förståelse för olika kulturer och mångfald. Barnen ska också få en möjlighet att stärka sin egen kulturella identitet (Skolverket, 2018). Baserat på detta undrar vi hur arbetet med det mångkulturella uppdraget ser ut på svenska förskolor. Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för förskollärares upplevelser av utmaningar och möjligheter med förskolans mångkulturella uppdrag. Studien utgår från en kvalitativ metodansats där sex stycken förskollärare deltagit. Empirin har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer. De teoretiska utgångspunkterna för studien är det monokulturella respektive interkulturella perspektivet. Studiens resultat visar att det finns en viss osäkerhet kring hur begreppet mångkultur ska förklaras, vilket kan vara en variabel till varför en del förskollärare anser att arbetet är svårt. Förskollärares egen inställning är en av de viktigaste delarna i arbetet med det mångkulturella uppdraget. Läroplanens otydliga riktlinjer för hur förskollärare ska arbeta med det mångkulturella uppdraget försvårar arbetet, detta leder till att förskollärare själva får hitta egna tillvägagångssätt för att genomföra uppdraget. De flesta av förskollärarna använder sig av ett interkulturellt förhållningssätt i arbetet med mångkulturalitet, medan en del medvetet eller omedvetet visat ett inslag av ett monokulturellt synsätt.

I kursplanen för matematik beskrivs att elever ska ges förutsättningar att tolka vardagliga och matematiska situationer genom att använda matematiska uttrycksformer. Begreppet uttrycksformer likställs i den här studien med representationsformer. Studiens syfte är att ta reda på vilka sätt lärare använder olika representationsformer för att elever ska ges möjlighet att skapa förståelse för tal i decimalform. Utgångspunkten i denna studie är en kvalitativ intervjustudie som inriktas mot lärares beskrivningar av sin undervisning kring tal i decimalform. Den empiriska insamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med åtta lärare. Som utgångspunkt i studien har ett teoretiskt ramverk använts för att analysera den insamlade empirin i form av en tematisk analys. Analysen visar att lärare använder olika representationer i undervisningen inom varje representationsform. I resultatet framgår vad lärare anser vara relevant för att elever ska skapa förståelse för tal i decimalform och hur lärarna väljer att undervisa inom området. Den vanligaste representationen lärarna valde att inkludera i undervisningen var tallinjen men även tio-basmaterial och andra laborativa material används. / The curriculum for mathematics describes that pupils should be given conditions to interpret everyday and mathematical situations by using mathematical different forms of expression. The concept of forms of expression can be equated with representation. The aim of this study is to find out how teachers use representations to give pupils the opportunity to create an understanding of decimal numbers. This study is using qualitative interviews that are focusing on teachers’ description of their teaching of decimal numbers. The collection of data was conducted through semi-structured interviews with eight teachers. As a starting point in this study, a theoretical framework has been used in order to analyze the collected empirical data tough a processed thematic analysis. The analysis shows that teachers use different kinds of representations in their teaching. The results show what teachers consider as relevant for pupils to know to create an understanding to enhance their knowledges of decimal numbers and how teachers choose to teach in the area. The most common representation the teachers chose to include in their teaching was the number line, but base-ten materials and other laboratory materials are also used.

Elevers förståelse för likhetstecknets funktion skiljer sig åt och påverkar elever i deras matematikutveckling. I 1 kap. 4 § av Skollagen (SFS 2010:800) står att skolväsendet “ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära”. Matematik är ett kärnämne i det svenska skolväsendet och genomsyrar elevers vardag och fortsatta liv. Matematik utvecklar människors logiska tänkande och hjälper dem att lösa problem i vardagen. Syftet med kunskapsöversikten är att kartlägga vad som kännetecknar tidigare forskning om elevers i grundskolan (F-9) förståelse för likhetstecknets funktion i matematik. Kunskapsöversikten synliggör vilka missuppfattningar som finns om likhetstecknets funktion och hur de påverkar elevers matematikutveckling. Frågeställningarna som kunskapsöversikten bygger på är:  • Vad kännetecknar forskningen om elevers förståelse för likhetstecknet funktion i matematik? • Vad säger forskningen om hur elever påverkas i sin matematikutveckling av de missuppfattningar som de har om likhetstecknets funktion i matematik? Vi valde att följa en urvalsprocess som underlättade vår sökning i databaserna efter relevanta artiklar. Litteratursökningen resulterade i nio artiklar som sammanställdes i en matris och utgör grunden för kunskapsöversikten. Artiklarna analyserades utifrån syfte, frågeställning, definition av likhetstecknet, metod/urval, resultat och svaghet/styrkor. Valet att sammanställa artiklarna under olika kategorier gav oss en klarare bild av hur forskningsfältet ser ut. Resultatet visar på att det sker missuppfattningar i många elevers förståelse för likhetstecknets funktion. Den vanligaste missuppfattningen är att elever ser likhetstecknet som en operativ symbol. De uppfattar då likhetstecknet som en symbol vars innebörd är att göra något. Den operationella förståelsen för likhetstecknets funktion kan hämma elever i dera smatematikutveckling. Inom det algebraiska området i matematik kan den operationella förståelsen begränsa elever eftersom de har en ofullständig kunskap om att likhetstecknet symboliserar ekvivalens. Om elever istället har en relationell förståelse för likhetstecknets funktion kommer det påverka dem positivt i deras matematikutveckling. Den relationella förståelsen innebär att två kvantiteter på bägge sidorna av likhetstecknet ska vara lika. Den relationella förståelsen bidrar till att elever får en korrekt uppfattning för likhetstecknets funktion.

Lärares arbete med elevers förståelse för innebörden av matematiska uppgifter an-sågs av bland annat George Polya vara åsidosatt. Studiens syfte var att ta reda påvilka strateiger högstadielärare använder för att stödja elevers förståelse. Målet varäven att se hur lärarnas strategier förhåller sig till de strategier som Polya nämner.Genom intervjuer och observationer av två högstadielärare framkom det att de harolika strategier för att hjälpa elever att förstå. Strategierna var exmpelvis att lärarenställer frågor till eleven, ber dem rita eller att själva upprepar uppgiftens innehållhögt. Det framkom också att lärarna använde olika metoder som går att koppla tillde Polya nämner.

Syftet med den här studien handlar om att undersöka samhällskunskapslärares förståelse för kunskapsområdet, lag och rätt. Syftet besvarades genom forskningsfrågorna som lyfte vilket undervisningsinnehåll och målsättning läraren har med sin undervisning inom kunskapsområdet, lag och rätt. Studiens bygger på intervju av fyra samhällskunskapslärare på gymnasiet för att därmed ta del av deras uppfattningar och förståelse för kunskapsområdet, lag och rätt. Studien ska ses mot bakgrund av det alltmer eskalerande gängrelaterade skjutningarna och sprängningarna i samhället. Materialet analyserades utifrån Lindmarks fyra ämneskonceptioner, nämligen fakta- och begreppsinriktad förståelse, -värdegrundsinriktad, -samhällsanalytiskt inriktad och medborgarfärdighetsinriktad förståelse. Studien visar att lärarna uttryckte en kombination för olika ämneskonceptioner, främst med betoning på medborgarfärdighetsinriktad ämneskonception med inslag av fakta och begreppsinriktad ämneskonception. Samtliga lärare gav uttryck för medborgarfärdighetsinriktad förståelse för kunskapsämnet, lag och rätt. Framförallt skulle kunskapsområdet rusta eleverna och ge dem handlingsberedskap för att vara och verka i ett komplext samhälle. Det tyder på att fostransuppdraget stod i centrum i de intervjuade lärarnas undervisning. Även om alla gav uttryck för medborgarfärdighetsinriktad förståelse för kunskapsområdet, lag och rätt, så fanns det en variation i lärarnas målsättning och innehåll sinsemellan. Detta belyser lärarnas friutrymme, där de utifrån sin tolkning av styrdokumenten fattar beslut om hur målet och innehållet i undervisningen inom kunskapsområdet, lag och rätt ska utformas.  Vidare framkom det att lärarna i studien undervisade om kunskapsområdet lag och rätt, men de framhöll att det inte är ett prioriterat kunskapsområde i samhällskunskapsämnet på gymnasiet. Framförallt betonade lärarna i studien att det inte står framskrivet i det centrala innehållet i Samhällskunskap 1b, som är den mest förekomna kursen på programmen på gymnasiet, att man ska studera kunskapsområdet lag och rätt. Därmed går det att urskilja att det skiljer sig en del åt utifrån vilket program som man läser på gymnasiet och vilken kurs det är som man då ska behandlas samt vad läraren lägger i sitt friutrymme vid uttolkandet av det centrala innehållet. Det avgör i sig vad det är som eleven får med sig från kunskapsområdet lag och rätt.