I denna studie har en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Urvalet har gjorts efter ett bekvämlighetsurval. Åtta SFI-elever har intervjuats. Studiens resultat visar att modersmål är en viktig resurs som stärker och underlättar andraspråksinlärning. Dessutom är det ett viktigt hjälpmedel för att lära sig svenska. Det framkommer också att modersmål stärker identitet och kan nyttjas till ett effektivt elevsamarbete. Faktorer som outvecklat modersmål, språkliga avvikelser med svenska samt felaktig och överdriven användning av modersmål kan försvåra andraspråksinlärningen.

Syftet med översikten är att undersöka huruvida grammatikundervisning har någon effekt på elevers skrivande och i sådana fall vilken typ av grammatikundervisning som ger störst effekt. Vi har som utgångspunkt utgått från äldre forskning som visar att grammatik inte har någon effekt på elevers skrivutveckling. i denna kunskapsöversikt kommer vi att undersöka vad samtida forskning säger om detta samband. För att kunna besvara frågeställningen har vi utgått från tio systematiskt sökta forskningsartiklar. Resultaten av dessa visade att grammatikundervisning kan ha en positiv inverkan på elevers skrivutveckling om den ges i en funktionell kontext, såsom sentence-combining och riktad skrivning. Det mest effektiva resultatet nås när grammatik är inbäddat i skrivaktiviteter och inte undervisas som isolerade moment. Vi ser gärna att svensk eller skandinavisk forskning fokuserar på den här kombinationen - grammatik och elevers skrivutveckling.

The purpose of the study is to investigate whether a language-development teaching in the social sciences could conceivably benefit multilingual students. As well as how it could have a snowball effect and is thought to increase understanding and equivalence in the classroom. The study is a general literature study aimed at compiling and reviewing various scientific texts on research on language development teaching. The result shows that there are development strategies and working methods for language development teaching in the social sciences, which not only support multilingual students but also those students who have the teaching language as their mother tongue and who need support in teaching. The study also shows how a language developmental teaching can lead to dialogue, understanding and community which, in accordance with the school curriculum and the social science curriculum, can be thought to reinforce the values that lie in a democratic society and in a cultural diversity.

Samhället blir allt mer flerspråkigt och det i sin tur ställer krav på att förskollärare stimulerar barns första- och andraspråk i förskolan. Ämnet är således viktigt att undersöka för att alla barn ska få en likvärdig utbildning, vilket också är förenligt med förskolans styrdokument. Syftet med studien är att undersöka hur frekvent och i vilka situationer förskollärare i en mindre kommun i västra Sverige uppger att de arbetar med att stimulera barns första- och andraspråk samt vilka faktorer som påverkar det språkutvecklande arbetet.  Enkätundersökningen riktar sig till förskollärare då de i huvudsak ansvarar för undervisningen i förskolan. En kvantitativ metod med enkät som insamlingsmetod har använts i vår studie. 24 respondenter från sju olika förskolor i en mindre kommun har deltagit. Studiens resultat visar att andraspråket (i detta fallet svenska) hos barn med annat förstaspråk än svenska stimuleras i högre grad än förstaspråket. Vi kan även konstatera att förskollärarna i studien inte stimulerar barns första- och andraspråk dagligen samt att några förskollärare uppger att de aldrig undervisar i varken första- eller andraspråket hos barn med annat förstaspråk än svenska. Förskollärarnas utbildning i första- och andraspråksinlärning har inte påverkan på hur frekvent de arbetar med att stimulera barns första- och andraspråk. Majoriteten av förskollärarna upplever sig oförberedda i sitt uppdrag att stimulera barns språk vilket påverkar frekvensen av språkstimuleringen negativt. Flertalet förskollärare i studien uppger att de har språkkunskaper i andra språk än svenska men mångfalden av språk är inte så stor och bidrar därför inte till att förskollärarna kan känna sig mer förberedda. Tid är en annan faktor som påverkar förskollärarnas möjligheter att planera och bedriva ett språkutvecklande arbete. Även vårdnadshavares inflytande framkommer som en faktor som kan påverka stimuleringen av första- och andraspråket eftersom vårdnadshavare vill att deras barn ska prata svenska i förskolan. Resultatet visar även att förskollärarna i studien uppger att de stimulerar barns första- och andraspråk i samtliga undervisningssituationer. Måltider och lek är situationer på förskolan där förskollärarna anser sig stimulera både barns första- och andraspråk mest medan vila är den situation där språken stimuleras minst.

Syftet med studien har varit att synliggöra lärares användning av svenska och engelska i engelskundervisningens muntliga delar samt beskriva på vilket sätt språken används av lärare. Dessutom belyser studien vilka uppfattningar om val av språk som förs fram av lärare och hur väl deras uppfattningar överensstämmer med deras faktiska språkanvändning. Fyraverksamma lärare i årskurs 4–6 har observerats och intervjuats för att besvara studiens forsknings­­­frågor. Resultatet visar att samtliga lärare använder både svenska och engelska i de muntliga delarna av engelskundervisning, men i olika omfattning, på olika sätt och i olika situationer. Tre av de fyra lärarna använder svenska som huvudsakligt undervisningsspråk medan en av lärarna använder engelska som huvudsakligt undervisningsspråk. Lärarnas motiv till att använda svenska snarare än engelska har dels beskrivits utifrån deras uppfattningar om elevers kunskaper, dels utifrån lärarnas eget språkliga självförtroende. Lärarens roll som språklig förebild och vikten av mycket språklig input för eleverna har lyfts som argument för att använda engelska.

Flerspråkighet är vardag i våra skolor, trots detta är vår upplevelse att elevers språkliga resurser sällan tillämpas i undervisningen. Kunskapsöversikten syftar till att undersöka hur lärares förhållningssätt till och arbete med transspråkande leder till att flerspråkiga elever gynnas eller missgynnas i de tidiga årens svenskundervisning. Denna undersökning görs genom att kritiskt granska och systematiskt sammanställa forskning, med ett huvudsakligt fokus på Sverige och den svenska läroplanen. Vi har även tagit del av internationell forskning från Cypern, USA och Singapore. För att behandla problemområdet utgår vi från frågeställningarna: ”Vilken är lärarens roll i användandet av transspråkande i svenskundervisningen?” samt ”Vilka möjligheter och hinder kan uppstå i en undervisningskontext med transspråkande i fokus?”. Resultatet synliggör att lärarens förhållningssätt till transspråkande har en avgörande roll för svenskundervisningens utfall. Det framkommer även att ett transspråkande arbetssätt gynnar elevers lärande, framför allt genom att skapa större innehållslig förståelse, agera språkutvecklande på såväl första- som andraspråket och öka inkluderingen i klassrummet. Elevers negativa attityder till modersmålet, avsaknad av kunskaper bland lärare och svårigheter med flera modersmål i samma klassrum lyfts fram som väsentliga hinder vid ett transspråkande arbetssätt. En diskussion förs även kring den enspråkighetsnorm som, till viss del, fortsatt präglar den svenska skolan.

Studien ”Första- och andraspråkselever” En studie om hur språket påverkar matematiken i grundskolan.” av Stefania Anghel och Selma Imamovic undersöker språkets betydelse för matematiken och skillnaderna i språkförståelsen mellan elever med svenska som förstaspråk och elever med svenska som andraspråk i en storstad i Skåne. I studien deltog 75 elever och metoden som står till grund för studien är kvantitativ, i form av en undersökning bestående av en blandning av räkne- och textuppgifter. Detta kompletterades med 6 elevintervjuer bestående av 6 frågor. Forskare som Malmer (1999) och Möllehed (2001) undersöker problemlösning i matematik och dessa står som underlag för studien och ordet problemlösning jämställs med textuppgifter. Denna studie visar att språkförståelsen av matematiska begrepp och vardagsord har betydelse i lösandet av matematiska textuppgifter, men att skillnaderna mellan elever med svenska som första språk och elever med svenska som andraspråk inte är av stor betydelse.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare i förskolor med en minoritet av barn med svenska som modersmål uppfattar sitt uppdrag att språkligt utmana dessa barn. Studien bygger på en kvalitativ ansats där fyra semistrukturerade intervjuer genomförts med förskollärare från olika förskoleavdelningar. Materialet är analyserat efter sociokulturell teori där fokus ligger på att barnet lär sig med hjälp av sin omgivning och jag har använt begrepp som den proximala utvecklingszonen och mediering. Resultatet visar att förskollärarna arbetar på olika sätt, men gemensamt är att de ser sig som viktiga i barnens språkutvecklingsarbete och arbetar med fokus på kommunikation. Den visar också att majoriteten av informanterna talar mer specifikt om att stötta de barn som har annat modersmål eller av andra skäl behöver stöd för sin svenskspråksutveckling än om de barn som är längre komna, även om det också förekommer. I studien framgår inte hur de långsiktiga konsekvenserna blir för barn i grupper där en klar minoritet av barnen har svenska som första språk och min slutsats blir att det behövs mer forskning kring denna specifika frågeställning under längre tid för att i förlängningen öka kunskapen om hur man bäst tar tillvara all den potential som finns i dessa grupper, så att alla får en chans att utvecklas optimalt efter sina förutsättningar.

Flerspråkiga elever har genom åren ökat i de svenska skolorna, men på grund av lärarnas brist på planeringstid och resurser utnyttjas sällan deras språkliga repertoarer i klassrummet. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur ett transspråkande arbetssätt kan användas för att gynna undervisningen och därmed inlärningen i svenskämnet. Undersökningen baseras på granskning av tidigare forskning med den svenska skolan som fokus och huvudområde. Jag har utgått ifrån en frågeställning som genomsyrar denna kunskapsöversikt. Arbetet behandlar möjligheter och utmaningar som uppstår vid ett transspråkande arbetssätt samt deraskännetecken i klassrummet.Resultatet visar bland annat att lärarens roll i detta arbetssätt är väldigt stor och lärarens förhållningssätt gentemot det transspråkande arbetssättet avgör elevernas kunskapsutveckling. Studien visar även att arbetssättet främjar elevernas lärande genom språkutveckling samt inkludering i klassen. Lärarnas samarbete och planering av undervisningen lyfts fram som utmaningar vid transspråkande. En diskussion förs kring lärarnas bristande erfarenheter och brist på kunskaper avseende transspråkande.

Syftet med detta examensarbete är att få kunskap om transspråkande som ett pedagogiskt arbetssätt i undervisningen i franska utifrån lärares perspektiv. Ett ytterligare syfte med examensarbetet är att synliggöra fransklärares uppfattning om transspråkande arbetssätt. Teoretiska utgångspunkter i studien är teori om konstruktivism, sociokulturellt perspektiv, transspråkande och pedagogiskt förhållningssätt. I denna studie har semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sex fransklärare från sex olika grundskolor använts. I resultatet framkommer det att intervjuade lärare implementerar transspråkande arbetssätt i sin undervisning i franska genom att integrera elevernas olika förstaspråk som en resurs och naturlig del av undervisning, jämföra likheter och olikheter mellan olika språk, dela in eleverna i små grupper där diskussion och dialog står i fokus och använda flerspråkiga digitala verktyg. Vidare visar resultatet att lärarna har positiva uppfattningar för transspråkande arbetssätt som ger många möjligheter såsom: Bättre förståelse för franska och dess kultur, identitetsstärkande, ökad delaktighet och motivation till att lära sig franska och utveckling på elevernas kommunikationsförmåga.  Dessutom anser lärarna att det kan uppstå ett antal utmaningar vid implementeringen av transspråkande arbetssätt i undervisningen som: Lärarnas begränsade språkliga resurser, arbetssättet är tidskrävande och kräver en lärare som är kompetent i att undervisa flerspråkiga elever, kunskapsmässiga nivåskillnader bland eleverna, elever med motstånd för modersmålet eller som är ensamma med sitt modersmål och tillåtande klimat.