Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie är att undersöka vad forskning säger om olika främjande arbetssätt i undervisningen av svenska som andraspråk. Den systematiska litteraturstudien utgår från följande teorier: Sociokulturella perspektivet, en modell för inlärning av det kunskapsinriktade språket, translanguaging och interkulturalitet, som kommer analyseras i relation till den forskning som behandlas i studien. Analysens resultat visar att det finns varierade arbetssätt att utgå från för att främja flerspråkiga elevers andraspråksinlärning. Resultatet visar även att det är svårt att peka ut ett arbetssätt som mer effektivt än något annat. Det verkar snarare finnas en mängd underliggande faktorer som inverkar på främjandet av flerspråkiga elevers andraspråksinlärning.

The Swedish curriculum for the subject English in upper secondary school clearly states the English should be used“as far as possible” in the classroom. However, the possible amount of first language usage is never mentioned. Thisfact piqued our interest for investigating how much, if any, first language use is beneficial for learning a newlanguage. For this reason, we decided to pose our research questions as follows: What are the different views on theusage of the L1 in an L2 and foreign-language classroom according to the teachers and learners? What has been saidabout only target language usage from a historical and a contemporary perspective? Does the use of the L1 in asecond-language/foreign-language classroom have a positive or negative effect on the learners’ language learning?To answer these questions, we have read and analysed sixteen empirical studies. Firstly, the research shows that bothlearners and teachers prefer to use the second language/target language as much as possible. However, they alsorecognise the benefits that the first language can have. The second question we have answered using both empiricalstudies as well as theorists from second language acquisition research and sociocultural theory. Our literaturedescribes a shift in language learning and teaching, from the bilingual grammar-translation method towards a moremonolingual classroom where the first language has no place. However, the empirical studies signal a new shift insecond-language/foreign-language education, reverting back to a more bilingual approach. Finally, all studies agreethat the first language has a complementary role in the language classroom, and if used properly, it can have apositive effect on language acquisition. Through our results we argue that the first language can increase the learners’motivation, move the tasks along and create a non-threatening environment where learners can feel safe to use thetarget language. Although the first language can benefit second language learning, learners and teachers must beaware of the danger of extensive usage, as it should remain a supplement to the target language.

I denna studie undersöks anknytning relaterat till flerspråkighet då vi har upplevt att det är svårt för förskollärare att skapa en trygg anknytning till de flerspråkiga barnen då kommunikationen inte fungerar. Forskning belyser att det är viktigt för barn att ha en trygg relation till pedagogerna och att en bra kommunikation dem emellan kan dämpa faktorer som gör att dessa barn inte lyckas så bra socialt och kunskapsmässigt. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare, genom fokusgruppssamtal, resonerar kring språkets och kommunikationens betydelse för att skapa en trygg anknytning till de flerspråkiga barnen. Följande forskningsfrågor har utifrån syftet konkretiserats: Vilka tolkningsrepertoarer kring flerspråkiga barns trygga anknytning ger förskollärarna uttryck för? Vilka kategoriseringar av barn och vuxna framträder i förskollärarnas diskussioner och vad kännetecknar dem? Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionism och som analysmetod används diskurpsykologi vars analysverktyg: tolkningsrepertoar, retorik och kategorisering har hjälpt oss att besvara forskningsfrågorna. Det empiriska materialet samlades in genom tre fokusgruppssamtal där tolv förskollärare från tre förskolor i södra Sverige deltog. De tolkningsrepertoarer som framkommer i resultatet är att en god relation till vårdnadshavarna, barns personlighet, språkets betydelse och pedagogers förhållningssätt är viktiga för att möjliggöra en trygg anknytning till de flerspråkiga barnen. De kategoriseringar som framkommer i vår studie är vi, de, dem, de barnen, dessa barn, barn med annat modersmål samt föräldrarna. Retoriken blir synlig när förskollärarna för varandras talan samt när de använder sig av extremisering och förminskning i sina uttalanden. Slutsatsen i studien är att språk och anknytning hänger samman, men när det kommer till att göra ett val, prioriterar förskollärarna språket före anknytning då de väljer att sära på de flerspråkiga barnen.

Detta är en kvalitativ undersökning där det sociokulturella perspektivet ochinterdependenshypotesen utgör det teoretiska ramverket. Fokus har varit på hurflerspråkighet tillämpas inom svenskundervisningen i grundskolans tidiga år och läraresinställning och arbetssätt som används i undervisningen för att främja språkutvecklingensamt den språkliga identiteten hos elever. Syftet med undersökningen är att utforska ivilken utsträckning elever i årskurs 1–3 ges möjligheter att tillämpa sin flerspråkighetinom ämnet svenska. Detta undersöktes via semistrukturerade intervjuer och ickedeltagande observationer. Genom det teoretiska ramverket som användes för analysen,kan vi dra slutsatserna att lärarna är medvetna om vikten av förstaspråken men att detsaknas strategier för att tillämpa dessa i undervisningen, trots fortbildning inom området.Vidare speglas den språkliga hierarkin i landet, lärarnas prioritering avspråkanvändningen i undervisningen fastän informanterna är positivt inställda tillflerspråkighet. Lärarna arbetar aktivt med värdegrundsarbetet där respekt för olikheterfokuseras. Det saknas dock ett medvetet arbete för den språkliga mångfalden vilket krävsför att elever ska ges möjligheter att utveckla samt upprätthålla sina språkliga identiteter.

Syftet med studien är att undersöka lärares syn på användandet av elevernas förstaspråk eller ”English-only” i engelskundervisningen, samt vilken potentiell utveckling de ser att den valda strategin resulterar i. Studien är kvalitativ och byggt på intervjuer med sju grundskollärare. Studien anlägger två teoretiska perspektiv. Först det sociokulturella perspektivet och det andra perspektivet är det språk inlärningsteoretiska som handlar om språkundervisning. Det finns tre språk inlärningsteoretiska som är ”Condition-Oriented Ideas”, ”Bottom Up Language Focused Ideas” och ”Top Down Language Focused Ideas”.  Studien visar att läraren kan använda båda metoderna men det beror på i vilka situationer och vilka elever läraren undervisar. ”English-only” har många fördelar speciellt för högstadieelever och för elever som har kunskaper och erfarenheter i engelska. ”English-only” gör att engelskan blir mer naturlig, vilket ökar elevernas motivation. ”English-only” är bra om läraren ger engelska instruktioner steg för steg med förklaringar. Enligt deltagarna finns det många fördelar när läraren använder L1 speciellt med mellanstadieelever och med elever som kämpar med engelskan. Det är bättre att använda L1 under genomgångar med elever som är på en låg nivå i engelska. L1 hjälper eleverna att förstå mer engelska, ökar elevernas motivation och L1 gör också så att elever som kämpar i engelska litar på sina förmågor. Resultatet av studien visar att läraren behöver bygga goda relationer med sina elever för att kunna anpassa undervisningen. Läraren behöver också prata på ett språk som eleverna förstår. Elever som inte har kunskaper i engelska kommer inte förstå läraren om läraren pratar ”English-only”. Elever som har goda kunskaper i engelska kommer tycka att det är tråkigt med engelska om läraren använder för mycket L1 under engelskalektionen. En slutsats som kan dras av studien är att läraren behöver vara medveten om när och i vilka situationer det är bra att använda ”English-only” eller L1.

Sammanfattning Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle vilket har bidragit till en ökning av flerspråkiga barn i förskolan. Flerspråkighet får därmed en väsentlig roll i förskolan och utifrån styrdokumenten för förskolan har pedagogerna som uppdrag att stimulera och utveckla barns språk, såväl svenska som modersmål. Förskolan kan ses som en mötesplats där barn får möjlighet till kommunikation. De barn som har ett annat modersmål än svenska använder sig av olika strategier för att kommunicera med såväl pedagoger som kamrater på förskolan. Det är viktigt att pedagoger känner till olika strategier och har ett förhållningssätt som gynnar alla barns språkutveckling. Syfte med litteraturstudien är att undersöka vad forskning säger om språkutveckling hos barn som har annat modersmål än svenska, vilka strategier som används och hur förskolan kan möjliggöra språkutvecklingen.  För att besvara syftet används litteraturstudie som metod, där sökningar i databaserna Primo och DiVA har utförts utifrån begrepp kopplade till studiens syfte och frågeställningar. Avgränsningar utfördes utifrån årtal och språk, och de funna artiklarna är kvalitetsgranskade samt analyserade. Nio artiklar hittades och åtta kategorier identifierades. I resultatet framgår det att pedagoger i förskolan använder sig av olika strategier för att kommunicera med barn som har ett annat modersmål än svenska. De interagerar med barnen, stöttar dem och utgår ifrån arbetssättet translanguaging. Även de flerspråkiga barnen använder sig av olika strategier såsom imitation, uttrycksfullt kroppsspråk och kodväxling. Ytterligare i resultatet framgår det att miljön och pedagogers förhållningsätt har en inverkan på språkutvecklingen för de barn som har ett annat modersmål än svenska

Sverige har en ökad etnisk mångfald som har resulterat i att klassrummen i de svenska skolorna är allt mer heterogena. Detta innebär att lärarna undervisar elever från olika delar av världen med olika språkliga förutsättningar och behov samt att lärarna stöter på elever vars modersmål inte är svenska. Språkutveckling har en stor betydelse för elevers lärande och kunskapsutveckling och därför är det viktigt att lärarna arbetar språkutvecklande Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt lärare arbetar med hjälp av sina erfarenheter för att skapa en språkutvecklande SO-undervisning för nyanlända elever i årskurs F-3. Även ta reda på vilka utmaningar lärare stöter på när de arbetar med språkutveckling bland nyanlända elever i SO-undervisningen. Studiens frågeställning är: Vilka arbetssätt är enligt lärare gynnsamma för att skapa en språkutvecklande undervisning i SO-ämnet för nyanlända elever i årskurs F-3? och Hur reflekterar lärare över de utmaningar som förekommer när de arbetar med språkutveckling bland nyanlända elever i SO-undervisningen? I våra teoretiska perspektiv har vi valt att fokusera på det sociokulturella perspektivet och den proximala utvecklingszonen (ZPD) som är utarbetad av Lev Vygotskij, samt cirkelmodellen. Vi har valt att utgå just från dessa teoretiska perspektiv och anser dem vara relevanta, då de behandlar språkets betydelse. De är också relevanta då de visar hur lärande och språk hänger samman, alltså på vilket sätt interaktion och samspel gynnar elevers språk- och kunskapsutveckling. I denna studie används kvalitativ metod där fem lärare har valt att delta i intervjuer och besvarat 8 olika frågor. Informanterna har beskrivit olika betydelsefulla resurser och arbetssätt för att främja språkutvecklingen bland nyanlända elever i årskurs F-3, bland annat modersmål samt interaktion som lärarna har funnit underlättande i SO-undervisning. Lärarna har även talat om betydelsen av skolspråk och ämnesbegrepp i SO- undervisningen samt vilka svårigheter de stöter på vid undervisningen av nyanlända elever, som exempelvis den otillräckliga tiden.

Syftet med studien är att ta reda på vilken plats språken svenska och engelska har i klassrummen hos lärare i årskurs 4–6. Studien är genomförd via klassrumsobservationer, på två svenska skolor som har elever med olika kulturella bakgrunder, det vill säga olika förstaspråk. Resultaten visar att lärarna använder en blandning av svenska, engelska och kodväxling under lektionerna. Användningen av de tre olika språkformerna varierade beroende på lektionstid och arbetsuppgifter.

The purpose of this study is to gain deeper knowledge on how Pre-school teachers work to stimulate language development with children who are multilingual.  This study was conducted through qualitative interviews with seven Pre-school teachers who all work with multilingual children. The data of this study was then analyzed using a phenomenographic method approach and analysis model. By using a phenomenographic method approach I could gain knowledge about Pre-school teachers’ perception on how to support and stimulate multilingual children’s language development.  The result showed that there are various perceptions on how to work with linguistic diversity and how to work with multilingual children’s language development. The result also show that Pre-school teachers’ use a variety of different strategies to support and stimulate the language development. Among other things the result showed that by having a genuine interest in the children’s different languages and raising awareness about multilingualism are means of promoting language development. Furthermore, the result showed that different supportive strategies may be used to promote language development. Examples of these include signing as augmentative and alternative communication (SAAC), image support and communication maps. The study also sheds light upon the Pre-school teachers’ different perceptions on what they find challenging as opposed to the opportunities that may be found when working with children’s multilingualism. The result showed that one perception was multilingual colleagues could be seen both as a challenge and opportunity in the work with language development of multilingual children. / Syftet med studien var att öka kunskaperna kring hur förskollärare arbetade med flerspråkighet för att främja språkutvecklingen hos barn med annat modersmål än svenska. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare som alla arbetar i barngrupper med språklig mångfald. Data som samlades in analyserades med hjälp av en fenomenografisk metodansats. En fenomenografisk metodansats valdes för att synliggöra förskollärarnas uppfattningar och tankar kring arbetet med flerspråkighet. Det resultatet visade var att det finns variationer i hur förskollärare uppfattar arbetet med flerspråkighet samt hur de arbetar för att stödja och främja flerspråkiga barns språkutveckling. Resultatet visar också att förskollärare använder sig av strategier på olika sätt för att stötta och stimulera språkutvecklingen. Respondenterna uppger att ett genuint intresse för barnens olika modersmål och att arbeta för att höja värdet av flerspråkighet kan främja språkutvecklingen. Dessutom uppger respondenterna att de använder olika former av stöd i det språkutvecklande arbetet. Exempel på stöd inkluderar tecken som alternativ kompletterande kommunikation (TAKK), bildstöd och kommunikationskartor. Studiens resultat belyser även en variation i vad förskollärarna uppfattade som utmaningar respektive möjligheter i arbetet med flerspråkighet. Några respondenter uppger att kollegors bristande kunskaper i svenska kan vara en utmaning medan flera respondenter uppger att flerspråkiga kollegor kan ses som en bra tillgång i det språkutvecklande arbetet.

Svenska som andraspråk är ett relativt sett nytt skolämne som tillkom vid mitten av1990-talet. Tanken var att ämnet skulle ge skolelever med utländsk bakgrund detsärskilda stöd och inlärningspedagogik som dessa elever förväntades behöva för att lärasig svenska och för att förstå och integreras i det svenska samhället.Den här uppsatsens primära uppgift har varit att undersöka och diskutera hur deelever som får sig svenska som andraspråk tilldelat, i grundskolans senare år, väljs utoch om elev och målsman har något inflytande. En sekundär frågeställning har varit attundersöka vad lärare och skolledarna tror om svenska som andraspråks framtid somskolämne.Den här uppsatsen har visat att det råder en godtycklighet i urvalsförfarandet och attdet sker på olika sätt på olika skolor och i olika kommuner. Den har även visat attmålsman och elev hade varierande grad av inflytande över urvalsförfarandet.6 av 10 intervjuade trodde att undervisningen skulle komma att integreras med övrigundervisning. Uppsatsens mest intressanta iakttagelse var att nästan alla intervjuadenämnde särskiljandet av elever som ett dilemma oavsett vad de trodde om skolämnetsutveckling. / Swedish as a second language is a fairly recent school subject thatwas established in the mid 1990’s. The idea was to provide pupils witha foreign background the specific support and pedagogy needed to learnSwedish efficiently and to enhance integration into Swedish society.The primary question of this essay has been to examine and discuss howthe students that are to study Swedish as a second language areselected and if the student or guardian have any influence on thematter.The secondary question has been to examine what teachers and schoolleaders think about Swedish as a second language's future as a schoolsubject.This paper has shown that there is arbitrariness in the selectionprocess. In the schools and municipalities included in the study notonly the process varies but also the selection criteria used. Theguardian and the student had varying degrees of influence over theselection process. Concerning the future of Swedish as a secondlanguage, as a schools subject, show that 6 out of 10 respondentsthought that teaching would become integrated with the school subjectSwedish. The most interesting finding, of this essay, was that almostall intervieweesmentioned the separation of students with a foreign background as adilemma regardless of their views on the school subject as such.