Denna uppsats grundar sig på en undersökning som är utförd med åtta F-3 lärare. Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om lärarnas förhållningssätt till styrdokumenten samt vilka didaktiska modeller som används i svenskundervisningen, för att ge andraspråkseleverna de rätta förutsättningarna.  I studien användes två materialinsamlingar, vilka var kvalitativa intervjuer och observationer. De kvalitativa intervjuerna hade semistrukturerade frågor där lärarna fick uttrycka sina egna erfarenheter om sin egen undervisning med andraspråkselever. För observationerna användes ett observationsprotokoll, med sju stödpunkter, som följdes under lektionstillfället för att få med det relevanta till studiens innehåll. Det visade sig i analysen av resultatet att F-3 lärare formar och anpassar undervisningen utifrån kursplanerna och de didaktiska modellerna för att uppnå elevernas kunskapsmässiga nivå i språkutvecklingen.   En slutsats av studien är att den yrkeskompetens lärare har behöver förmedlas vidare, så att en lärares kunskapskälla kan utvecklas och byggas vidare.

I detta examensarbete har vi genomfört en analys av språkliga resurser som används i undervisningen i skolämnet Moderna språk i årskurs 9. Vi har också analyserat vilka språkliga kompetenser som tränas under denna undervisning. Syftet med studien var att undersöka vilka språkliga resurser utöver målspråket som används i tredjespråkundervisningen och hur de används. Studiens teoretiska grunder består av Garcías teori om flexibel användning av språkliga resurser samt Bachmans och Palmers teori om kommunikativ färdighet. Forskningsmetoderna för studien är dokumentation av klassrumsinteraktion och ostrukturerade intervjuer. Materialet består av ljudupptagningar från fyra olika klassrum, på två olika skolor. Materialet består vidare av 15 audioinspelade lektioner. I tyska har sammanlagt 9 lektioner spelats in, 2 lektioner på spanska och 4 lektioner på franska. Med hjälp av följande frågeställning vill vi komma fram till vilken språksyn som råder i olika klassrum och vilken språkdidaktik den leder till.  1. Vilka språkliga resurser förekommer i undervisningen i moderna språk och i vilken grad?  2. Om det är fler språkliga resurser än målspråket som används, vilka läraktiviteter förekommer dessa språkliga resurser i?  3. Vad används dessa resurser till?  Resultatet visar att alla språklärare i studien använder olika språkliga resurser i undervisning av ett tredjespråk, i olika situationer där eleverna behöver stöttning på källspråket. Resultatet visar att de språkliga resurserna används i både organisatorisk kompetens samt pragmatisk kompetens.

Denna studie utgår från aktuell forskning, som lyfter fram behovet av kunskap och erfarenhet i arbetet med det allt mer mångkulturella klassrummet. Studien tar upp vikten av ett inkluderande förhållningssätt och hur anpassningar görs för att möta SVA-elevers behov. I dagens skola utmanas personalen inte bara i att få eleverna att uppnå kunskapsmålen utan även i att utveckla deras sociala samspel samtidigt som styrdokument, lagar, förordningar skall följas. De val som pedagogen gör i sin undervisning kan vara betydande för elevernas framtid. Vår erfarenhet kring inkluderingen av SVA-elever är att det krävs kunskap och resurser för att möta de behov som finns. Det kan därför vara intressant att undersöka hur arbetet i verksamheten fungerar och anpassas utifrån de förutsättningar olika pedagoger har. Därför valde vi att undersöka hur arbetet med inkludering av SVA-elever ser ut hos verksamma pedagoger.Syftet med denna studie är att vi vill förstå hur inkludering av SVA-elever kan gå till genom att undersöka pedagogers erfarenheter i arbetet med SVA-elever i klassrummet.Utifrån syftet, har 11 deltagande respondenter svarat på frågor, via self report, om sin yrkeserfarenhet kring arbetet med SVA-elever och hur de inkluderas i undervisningen. De fick genom undersökningen möjlighet att formulera sina tankar kring arbetet med dessa elever och förklara vilka didaktiska val de anser fungerar bäst utifrån behoven som finns.Resultatet från undersökningen gav en kvalitativ data att analysera och svaren visade en övergripande samsyn på arbetet med inkludering av SVA-elever. Denna samsyn kan sammanfattas som att respondenterna lyfte att undervisningen skall utgå från elevernas behov, oavsett vilka resurser som finns att tillgå. Metoder och anpassningar visade dock skillnader mellan respondenterna, vilket kan bero på erfarenhet och stöttning som finns i verksamheten. Stödet av resurser varierade mellan pedagoger och skolor och synen på om SVA-elever skall tillbringa mest tid i eller utanför klassrummet skiljde sig något. Slutsatsen av studien blev att det är viktigt att ta tillvara på den tidigare kunskap som finns inom andraspråksutveckling och inkludering. Samtidigt måste lärare dock vara framåtsträvande och vidareutveckla undervisningen för att ge SVA-eleverna de bästa förutsättningarna för en god språkutveckling som gynnar dem både socialt och akademiskt.

Syftet med denna studie är att undersöka bakgrundsspråkens betydelse vid språkinlärning och mer specifikt att pröva sambandet mellan antalet bakgrundsspråk och studieresultat i svenska som andraspråk. För att undersöka detta har 26 vuxna elevers rapporterade tidigare språkkunskaper jämförts med deras respektive resultat på Nationella proven för svenska som andraspråk 1.    En kvantitativ analys har utförts där samband har beräknats. Resultatet visar inte att betygsnivån ökar i paritet med antalet språk eleven lärt in, implicit eller explicit. Däremot går det att se tendens till ett samband mellan att ha studerat språk tidigare och högre betyg. Studiens slutsats är att erfarenhet av att ha studerat språk tidigare har en positiv inverkan på inlärning av ytterligare språk medan antalet språk en individ har kunskaper i inte har någon påvisbar effekt på resultatet vid inlärning av ett nytt språk.

Syftet med studien är att synliggöra hur NO-lärare hanterar den språkliga utmaningen som finns med att lära ut naturvetenskapliga begrepp samt om lärarna uppfattar att det finns några likheter och skillnader i första- och andraspråkselevers förståelse av naturvetenskapliga begrepp. Vår kvalitativa studie tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande, translanguaging och ett pragmatiskt perspektiv på lärande. I studiens resultat konstateras att lärare är medvetna om den språkliga utmaningen med att lära ut naturvetenskapliga begrepp men har otillräckliga redskap och resurser för att hantera den. Resultatet visar även att bristande kunskaper i vardagsspråket så som ord runt omkring de naturvetenskapliga begreppen är den främsta orsaken till andraspråkselevers svårigheter med förståelse. Vidare fastslås att andraspråkselever har större språkliga utmaningar på grund av färre erfarenheter om den naturvetenskapliga världen än vad förstaspråkselever har, eftersom den primära approprieringen skett på deras modersmål. Därför ska andraspråkselever få möjligheten att använda sitt förstaspråk i undervisningen genom translanguaging, i syfte att stärka deras språkutveckling och begreppsförståelse. För att hantera den språkliga utmaningen med naturvetenskapliga begrepp dras slutsatsen att NO-undervisningen ska möjliggöra interaktion, samspel samt en tydlig koppling mellan teori, praktik och elevernas erfarenheter, där begreppen placeras i sammanhang.

The use of learners' first language when teaching English as a second language (ESL) is a topic which has been debated in the field of language learning. Few studies have, however, focused on the learners’ perspectives regarding a monolingual pedagogical approach in language teaching. This research review aims to uncover how Swedish middle school pupils view the use of Swedish during English classes and how a monolingual teaching approach affects learners’ foreign language anxiety (FLA). Our aim is to answer the following: 1) How do pupils view the use of their first language in the teaching of English? 2) How does a monolingual teaching approach relate to the pupils’ experiences of foreign language anxiety? Through a systematic search for and review of the current research in the field, we found strong support among the pupils for the use of the first language during English classes, where they see it as a facilitator for understanding the language. A link between a monolingual teaching approach and the learners FLA was also found, where difficulties regarding understanding the teacher is a source for anxiety. The lack of studies regarding the experiences of Swedish middle school pupils questions the certainty of our findings and implicates a need for further research. Didactical implications of our results concern the need for teachers to be aware of the pedagogical and affective effects of first language use. / I vilken utsträckning elevernas förstaspråk ska användas i undervisning av engelska har diskuterats inom forskningsfältet för språkinlärning. Förespråkare för dess användning menar på att det blir en givande ingång till elevernas språkutveckling medan kritiker menar att det snarare blir ett hinder för att utveckla en fördjupad förståelse. Trots det finns det få studier som är inriktade på elevernas inställning till en enspråkig engelskundervisning, framför allt i en svensk kontext. Med denna kunskapsöversikt ämnar vi skapa en övergripande bild av den aktuella forskningen om hur elever betraktar användningen av deras förstaspråk i engelskundervisningen samt i vilken grad en enspråkig engelskundervisning relaterar till deras foreign language anxiety (FLA). Konkretiserat syftar vi med vår kunskapsöversikt svara på följande frågor: 1) Hur uppfattar elever en engelskundervisning som inkluderar deras förstaspråk? 2) Hur relaterar en enspråkig undervisning i engelska till elevernas upplevda foreign language anxiety? För att svara på våra frågeställningar har vi på ett systematiskt sätt sökt fram, analyserat och diskuterat aktuell forskning om undervisning i engelska som andraspråk. Vårt resultat visar att elever är övervägande positivt inställda till att deras förstaspråk används i engelskundervisningen samt att det finns en koppling mellan en enspråkig undervisning i och på engelska och elevernas FLA. Fåtalet studier utförda i en svensk kontext pekar emellertid på frågan i vilken grad det går att dra en definitiv slutsats om FLA i en svensk kontext och visar på ett behov av fler studier. Didaktiska implikationer av resultatet kretsar kring behovet för lärare att bli medvetna om hur elever ställer sig till och blir påverkade av en enspråkig engelskundervisning.

Flera gymnasieskolor i Malmö inleder studierna för elever i åk 1 med ett gemensamt läsprojekt, där elever läser självvalda skönlitterära böcker under åtminstone en timme per dag under lektionstid i ungefär tre veckor.Syftet med mitt arbete var att undersöka om intensivläsning av skönlitteratur har någon positiv påverkan på elevernas ordkunskap samt vilka skillnader i resultat finns det mellan andraspråkselever som få modersmålsundervisning och de elever som inte får det.För att få svar på dessa frågor har jag använt mig av samma kvalitativa ordkunskapstest före och efter intensivläsningen samt en enkätundersökning med frågor om elevernas språkliga bakgrund.Resultatet visar att läsning av en bok även under en kort tid kan ha, bland andra faktorer, en positiv inverkan på andraspråkselevernas ordförståelse. De flesta eleverna visar någon förbättring av sin ordförståelse under en ganska kort tid. Även kontinuerlig modersmålsundervisning under grundskolestudier kan vara en positiv faktor i ordkunskapsutveckling i svenska, vilket också kan antydas i resultatet av min undersökning.Litteraturläsning spelar en stor roll i individens språkutveckling. Undersökningen som jag gjort för mitt examensarbete stärkte min övertygelse i att läsningens nytta inte kan överskattas och att med dess hjälp även på kort tid kan man åstadkomma en betydlig förbättring i elevernas ordförråd. Lärare i både svenska och i svenska som andraspråk bör känna till läsningens positiva inverkan på elevernas ordförråd och oftare använda sig av olika läsprojekt under sin undervisning.

Considering teacher talk as the main input into the English as a foreign language classroom, this study aims to highlight and gain a deeper understanding of how target language use can look like in a foreign language classroom in Sweden. To investigate in this essay, the following research questions are addressed: • What is the teachers´ attitude towards the use of the target language in English teaching? • To what extent does the teacher communicate orally in English during English lessons? And on what occasions does the teacher choose to use the target language andthe first language during English lessons? The study was conducted in four different elementary schools, and four teachers were observed who taught in different grades. An interview was held after every observation, and through the interviews a deeper understanding was obtained. The material consists of notes through observation schedules and recordings of interviews and recording of observation. The study is based on Krashen's (1981) input hypothesis as well as Vygotskijs (2001) notion of Zone of proximal development. Research indicates that using the target language consistently can create learning opportunities for students, and a relaxing environment for them to use the target language themselves fluently during English lessons. Furthermore, studies has alsoshown using the first language can affect the students own language production and learning of the target language. However, other have shown that in some cases it can be an advantage to use the first language to include all students during English lessons, especially for the weak students in the class. Therefore, taking into consideration these different perspectives, I investigate four teachers´ use of English and Swedish in the Swedish EFL classroom.The findings show that three out of the four teachers observed used the target language in the beginning of the English lesson, while giving instructions, commanding the students to use the target language and asking them questions however, only one of them used the target language consistently during the English lesson. The findings also shows that the teachers used the first language to facilitate the students´ comprehension and to translate when they didn’t seem to understand what was said in English. Notably, some of the participating teachers indicated a desire to use the target language to a larger extent during English lessons, but they felt obligated to use Swedish in order to include all the students. The overall 3conclusion of this study is that it can be beneficial for both teachers and students if the teacher is aware of their approach toward the target language. They can thereby reflect on the impact this can have on their students´ language learning, their English lessons and their students´ use of the target language.

Den här studien handlar om anknytning till barn som inte kan det svenska språket och har ett annat modersmål än svenska. Ämnet valdes utifrån att det har varit väldigt aktuellt de senaste åren, och specillt i förskolans värld. Jag vill ta reda på om förskollärare upplever svårigheter att skapa anknytning till barn när de inte förstår det svenska verbala språket. Syftet med studien handlar delvis om att undersöka hur förskollärare upplever språkets betydelse vid anknytning till barn som inte kan det svenska språket och har ett annat modersmål än svenskan. En annan del av syftet handlar om att ta reda på vilka strategier förskollärare använder sig av i samspelet med de här barnen för att utveckla deras språk och skapa en anknytning till dem. Den teoretiska grunden är anknytningsteorin och språkets betydelse. Tidigare forskning har visat att det är viktigt med en trygg relation mellan förskollärare och barn samt att en god kommunikation kan bidra till en ökad trygghet men även att denna vinkeln inte studerats särskilt mycket. För att besvara studiens frågeställningar använde jag mig utav den kvalitativa forskningsmetoden och genomförde semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare från olika förskolor i två olika orter. Denna uppsats visar att anknytning och språk hör samman. Dock behöver inte det alla gånger handla om det verbala språket utan  det kan även vara kroppsspråk, bildstöd och andra medel som finns för att skapa en god anknytning.

A monolingual target language (TL) teaching norm has been promoted in second language learning over recent decades. Despite this, international studies indicate substantial variation in how and why teachers use the TL. This study investigates the extent of TL use during English lessons in Swedish classrooms in primary school, and how the choice of language correlates with teachers’ beliefs regarding second language learning (SLL) and the inclusion of the first language (L1). This study discusses the teachers’ didactic considerations and implementations of languages during their English lessons, and the teachers’ view on how the students are affected by the use of the TL in the classroom. Semi-structured interviews are carried out with three certified primary school English teachers. The interview data from this study show that the teachers’ main perception of TL use is that it should be used as much as possible. However, they all occasionally include the use of L1 in order to aid comprehension and prevent students’ anxiety. All three teachers emphasized the importance of a safe learning environment, especially when learning a new language. Even though the teachers agreed that the knowledge criterias for the subject of English in primary school do not place high demands on the students’ abilities in English, they as teachers place higher demands. The reason being that Swedish students’ level of English is higher than ever before and in turn teachers’ expectations are higher.