Spelling suggestions: "subject:"förstaspråk"" "subject:"förstaspråks""
81 |
Att arbeta med barn med annat modersmål i förskolan : En essä om samspel och språkutveckling / Working with children with another mother tongue in preschool : An essay about interaction and language developmentJohansson, Kim January 2017 (has links)
Jag vill med den här essän synliggöra problematiken som kan uppstå med barn som har annat modersmål än svenska, i den svenska förskolan. Hur kan vi inom förskolan på bästa möjliga sätt ta emot dessa barn, hjälpa dem med andraspråksinlärningen samt samspela med andra barn? Jag undersöker hur och vad vi pedagoger kan använda oss av för verktyg, och vad som är viktigt att tänka på, när vi använder oss av dem. Språket har en stor betydelse för att bli inkluderad i barngruppen på förskolan, för att få nya kompisar och delta i leken. Leken är en central och stor roll i barns vardag på förskolan, då det under dagarna leks mycket där. Den gynnar många olika delar i barnets utveckling, men jag har fokuserat på vad den kan göra för språkutvecklingen. Dilemmat jag utgår ifrån när jag har forskat kring detta handlar om en pojke som kom till min förskola utan några som helst förkunskaper i svenska. Varken han eller hans familj kunde ett enda ord på svenska. Jag upplevde att vi pedagoger inte lyckades möta och hjälpa honom på ett bra sätt, för att ge honom de utvecklingsmöjligheterna, som vi är ålagda att ge. I min undersökning har jag använt mig av litteratur som berör dessa delar och utgått från några delfrågor: vilken är språkets betydelse för att barn ska kunna samspela? Vad har det för betydelse för att bli inkluderad? Vilken är lekens betydelse för inkludering i barngruppen? Hur leken kan gynna barnets språkutveckling? Jag har då upptäckt att lek och språk har en stark anknytning till varandra. Språket gynnar leken, och för att delta i leken krävs oftast språket. Vi pedagoger har en viktig roll i att hjälpa barnen utan majoritetsspråket in i gruppen och leken. Det är lätt att dessa barn hamnar utanför och inte vågar ta för sig, när de märker att ingen förstår vad de säger. Jag har utgått från ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att jag ser att ett lärande sker hela tiden, där kulturen och miljön har en stor påverkan. Vi lär oss hela tiden, men frågan är bara vad vi lär oss? / With this essence, I want to highlight the problems that may arise with children whose native language is different from Swedish, in Swedish preschool. How can we receive these children in the best possible way, help them with second language learning and interact with other children? I investigate how and with what ways we educators can use, what's important to consider when we work with these children. The language is of great importance for being included in the children's group at preschool, to make new friends and to participate in play. The child’s play is a central and important role in children's everyday life at preschool, as during the day there is a lot of play there. It benefits many different parts of the child's development, but I have focused on what child’s play can do for language development. In this essay, I have based my research on a specific case about a boy that arrived to my preschool. He had no knowledge about the Swedish language, neither did his family. In this scenario, I experienced that we, preschool teachers, lacked the methods and tools to help and guide him that would increase his potential growth as an individual. In my examination, I have used literature that process these subject and based it on these questions: what is the importance of language for children to interact? What does it mean to be included? What is the importance of the play for inclusion in the child group? How the child´s play can benefit the child's language development? I have then discovered that play and language have a strong connection with each other. The language favors the child´s play, and to participate in the play usually the language is required. We educators have an important role in helping the children without the majority language into the group and the play. It is easy that these children end up like outsiders, dare to participate when they notice that nobody understands what they say. I have based my work from a sociocultural perspective, which means that I observe learning all the time and that culture and environment have a big impact. We learn all the time, but the question remains, what are we learning?
|
82 |
Engelskundervisning – med eller utan stöd av förstaspråket? : En fokusgruppsintervjustudie om elevers uppfattningar om och upplevelser av användning av svenska språket i engelskundervisningenPerfekt, Axel, Tage-Hansen, Leo January 2022 (has links)
Föreliggande studie har undersökt hur elever i årskurs 4 och 5 i den svenska grundskolan upplever användandet av svenska i undervisningen av engelska, samt hur användandet av svenska relaterar till eventuell foreign language anxietyhos eleverna. De forskningsfrågor som har besvarats är: 1) Hur upplever elever användandet av svenska i engelskundervisningen, utifrån deras nivå av behärskning av målspråket? samt 2) Hur relaterar användandet av svenska i engelskundervisningen till elevernas foreign language anxiety, utifrån deras nivå av behärskning av målspråket?Empiriskt material samlades in genom fokusgruppsintervjuer med 18 elever i årskurs 4 och 5. Eleverna från varje klass grupperades i tre grupper med tre elever i varje grupp efter deras nivå av behärskning av engelska. Sociokulturell teori om lärande och barndomssociologi har utgjort de teoretiska grunderna för studien. Det insamlade materialet analyserades med tematisk analys, där centrala teman i elevernas intervjusvar analyserades. De viktigaste resultaten från undersökningen kretsar kring elevernas uppfattningar om det svenska språkets roll i undervisningen för deras förståelse och delaktighet, där den största delen av de intervjuade eleverna uppger hur de anser användandet av svenska är en förutsättning för både förståelse och delaktighet. De uppgav även att en undervisning som exkluderar svenska bidrar till svårigheter med att förstå lektionsinnehållet, vilket hindrar ett aktivt deltagande och en oro för att andra ska döma dem för deras svårigheter med att förstå. En mindre grupp elever med god behärskning skildrade emellertid hur de betraktar användandet av svenska som ett hinder för förståelse och deltagande, och att behovet av att ibland uttrycka sin förståelse på svenska kan utgöra en källa till oro. Implikationerna av resultatet kretsar kring vikten av att lärare är medvetna om konsekvenserna av sina didaktiska val, och de svårigheter som finns med att tillgodose individuella behov hos en elevgrupp när elevernas olika behov står i motsats till varandra. / The current study examines how pupils in the years 4 and 5 in Swedish compulsory school view the use of Swedish in the teaching of English, as well as how it relates to experiences of foreign language anxiety. The research questions we have aimed to answer are: 1) How do pupils experience the use of Swedish in the teaching of English, with regard to their proficiency in the target language? and 2) How does the use of Swedish in the teaching of English relate to foreign language anxiety with the students, with regard to their proficiency in the target language? Empirical data was collected with semi-structured focus group interviews with 18 pupils in the years 4 and 5 of the Swedish compulsory school. The respondents from each class were grouped in three groups of three pupils in each group, with regards to their proficiency in English. With socio-cultural theory of learning and sociology of childhood as the theoretical foundation, a thematic analysis was implemented on the collected empirical material, where central themes from the interviews were highlighted and analyzed. Important results from our study include how a large part of the interviewed pupils expressed a view of Swedish as a necessity for both their understanding and their active participation during classes. They also expressed how an education of English which excludes Swedish hinders their understanding of the lesson content, which in turn creates a barrier for participation and a risk of being negatively judged by others. A small group of pupils with greater proficiency did, however, express a view of how the use of Swedish could act as a hindrance for participation, and how the need to at times express their understanding in Swedish could be a source of anxiety. The implications of our results focus on the need for teachers to be mindful of the consequences of their didactical choices, and on the difficulties which can arise when trying to fulfill the individual needs of a group of pupils when their needs at times are incompatible.
|
83 |
Target Langauge in the Primary Classroom : Teachers' beliefs and practices / Målspråksanvändning i engelskklassrummet under de tidigare skolåren : Lärares övertygelser och undervisningspraktikNilsson, Maria January 2013 (has links)
In spite of a monolingual norm in foreign language teaching during the last decades studies throughout the world show that teachers’ target language use varies significantly. This study sets out to examine to what extent the target language (TL) is used with young language learners and how this use correlates to teachers’ beliefs about foreign language teaching and first language (L1) inclusion. Moreover the paper discusses functions for L1 use and strategies used by teachers to support comprehension in the TL. Lesson observations and qualitative interviews were performed with four Swedish primary school class teachers. Despite the prevailing idea of exclusive TL use three of the four teachers do not subscribe to this approach and find L1 inclusion necessary. An emerging theme is the impact of teachers’ beliefs and how these are shaped by personal experience and/or education. L1 is legitimized in order to support comprehension and prevent pupils’ frustration. To varying degrees the L1 is used, mostly to facilitate learning but also for classroom management. The data suggests that teachers are well aware of their language use although they lack awareness and professional language to describe and be articulate about strategies they employ. / Trots att det under de senaste decennierna varit norm att inom språkundervisningen uteslutande använda målspråket i klassrummet, visar studier från hela världen att lärares målspråksanvändning varierar avsevärt. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning målspråket används med yngre språkelever och hur denna överensstämmer med lärarnas föreställningar om språkundervisning och användning av förstaspråket. Dessutom diskuteras funktioner för förstaspråksanvändning och strategier som lärare använder för att underlätta förståelse på målspråket. Lektionsobservationer och kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra svenska klasslärare i grundskolans tidigare år. Trots den rådande rekommendationen att undvika användning av förstaspråket och uteslutande använda målspråket, ansluter sig tre av fyra lärare inte till denna didaktiska modell, utan finner det nödvändigt att inkludera förstaspråket i undervisningen. Ett tema som framträder är påverkan av lärares uppfattningar och hur dessa har formats av personliga erfarenheter och/eller utbildning. Förstaspråksanvändning motiveras för att stötta förståelse och undvika frustration hos eleverna. Förstaspråket används i olika utsträckning, framförallt för att underlätta inlärning men också för att leda arbetet i klassrummet. Resultaten tyder på att lärare är väl medvetna om sin språkanvändning, men att de delvis saknar insikt om och ett professionellt språk för att beskriva och formulera sig kring de strategier de använder.
|
84 |
Ovtta L2 sámegielčálli teavsttaid guorahallan gielalaš hástalusaid oaidninguovllusWågström Sevä, Linda Marie January 2022 (has links)
Abstrakt Jag har gjort en fallstudie där jag har sammanställt och analyserat fyra olika texter som är skrivna av en nordsamisk arvspråksskribent som har nordsamiska som ett av sina andraspråk och svenska som modersmål. I studien har jag tittat på språkliga svårigheter i skrivandet, utmaningar kopplade till specifik texttyp och på vilket sätt de språkliga utmaningarna har hanterats av skribenten efter att läraren har lämnat kommentarer på texten. Studien visar att skribenten haft vissa grammatiska svårigheter och att vissa morfologiska delar har varit speciellt problematiska. Man ser också att problem på sats- och meningsnivå ökar i och med att textens komplexitet ökar. Studien visar att hjälp och vägledning från läraren hjälper skribenten att implementera strategier för att kunna rätta till de fel som finns i texten. Dock blir även denna korrigering svårare att utföra i takt med att meningarnas struktur och komplexitet ökar. / Abstrákta Mun lean dahkan dáhpáhusdutkamuša mas lean buohtastahttán ja gielalaččat guorahallan njeallje teavstta maid lea čállán okta árbegielatčálli. Čálli leat davvisámegiella nubbegielas ja ruoŧagiella eatnigielas. Teavsttain mun lean guorahallan čállimii gullevaš gielalaš hástalusaid, čállinhástalusaid teakstatiippaid ektui ja dan mo čálli lea čoavdán daid hástalusaid mat teavsttaid álgoveršuvnnain leat ja dan mielde makkár bagadusa čálli lea ožžon oahpaheaddjis. Dutkamuš lea čájehan ahte čállis leat moadde giellaoahpalaš čuolmmat ja ahte moadde morfologalaš oasit leat leamaš erenoamážit čuolbmái. Go kompleksiteahtta teavsttain lasiha ja gihput ja cealkagat šaddet guhkit ja viiddit de maiddái dagahit eanet hástalusaid čállái. Veahki ja bagadus oahpaheaddjis sáhttá veahkit čálli implementeret strategiijaid ja njulget čuolmma teavsttas. Maiddái dát njulget šaddá eanet váttis čállis go cealkagat struktuvrra ja kompleksitehta lasiha.
|
85 |
Ovtta nubbingielat sámegielčálli teavsttaid guorahallan gielalaš hástalusaid oaidninguovllusWågström Sevä, Linda Marie January 2022 (has links)
Mun lean dahkan dáhpáhusdutkamuša mas lean buohtastahttán ja gielalaččat guorahallan njeallje teavstta maid lea čállán okta árbegielatčálli. Teavsttaid čállis lea davvisámegiella nubbingiellan ja ruoŧagiella eatnigiellan. Teavsttain mun lean guorahallan čállimii gullevaš gielalaš hástalusaid, čállinhástalusaid teakstatiippaid ektui ja dan mo čálli lea čoavdán daid hástalusaid mat teavsttaid álgoveršuvnnain leat ja dan mielde makkár bagadusa čálli lea ožžon oahpaheaddjis. Dutkamuš lea čájehan ahte čállis leat moadde giellaoahpalaš čuolmma ja ahte muhtin morfologalaš oasit leat leamaš erenoamážit hástaleaddjit. Go kompleksiteahtta teavsttain lassána ja gihput ja cealkagat šaddet guhkibun ja viiddibun de dat maiddái dagahit eanet hástalusaid čállái. Veahkki ja bagadus oahpaheaddjis sáhttá láidet čálli implementeret strategiijaid ja njulget čuolmma teavsttas. Maiddái cealkagiid divvun ja njulgen šaddá váddáset go cealkagiid struktuvra ja kompleksiteahtta lassána. / Jag har gjort en fallstudie där jag har sammanställt och analyserat fyra olika texter som är skrivna av en nordsamisk arvspråksskribent som har nordsamiska som ett av sina andraspråk och svenska som modersmål. I studien har jag tittat på språkliga svårigheter i skrivandet, utmaningar kopplade till specifika texttyper och på vilket sätt de språkliga utmaningarna har hanterats av skribenten efter att läraren har lämnat kommentarer på texten. Studien visar att skribenten har haft vissa grammatiska svårigheter och att vissa morfologiska egenskaper och strukturer har varit speciellt problematiska. Man ser också att problem på sats- och meningsnivå ökar i och med att textens komplexitet ökar. Studien visar att hjälp och vägledning från läraren hjälper skribenten att implementera strategier för att kunna rätta till de fel som finns i texten. Dock blir även denna korrigering svårare att utföra i takt med att meningarnas struktur och komplexitet ökar.
|
Page generated in 0.0293 seconds