No description available.

Att vittnen får de bästa möjliga förutsättningarna att fatta korrekta beslut vid en konfrontation är betydelsefullt för hela rättsprocessen. Rikspolisstyrelsen rekommenderar sekventiella vittneskonfrontationer där en person visas i taget, men specificerar inte om originalversionen eller tvåstegsproceduren bör användas. I originalversionen måste vittnet redan vid första visningen avgöra om gärningsmannen finns med i konfrontationsgruppen. I tvåstegsproceduren tillåts däremot vittnet att se samtliga personer en gång först och sedan fatta ett beslut vid andra visningen. Studiens syfte var att undersöka om vittnen tar fler korrekta beslut med någon av de två konfrontationstyperna samt att jämföra graden av konfidens som vittnena kopplade till sina beslut med respektive metod. Deltagarna var 164 gymnasieelever som fick se ett fiktivt brott på film. En vecka senare genomfördes individuella foto-konfrontationer. Resultatet visade att vittnen fattar signifikant fler korrekta beslut med originalversionen än med tvåstegsproceduren. Tvåstegsproceduren leder till fler felaktiga utpekanden av oskyldiga samt att besluten fattas med en högre grad av konfidens. Originalversionen förefaller därför vara den mest lämpliga typen av konfrontation att använda vid förundersökningsarbete.

Följande examensarbete utvärderar förstärkningskostnader i tunnelprojekt m.h.t.geologiska osäkerheter och bergklassernas antal och intervall.För att relatera detta arbete till verkligheten tillämpas data från Förbifart Stockholmsingenjörsgeologiska prognos. Denna bergkvalité beskrivs i enlighet med Q-metodenoch i detta arbete erhålls omfattningen av bergförstärkningen genom tillämpning avNGI-systemet för specifika Q-värden.Förstärkning av tunnlar utförs enligt förstärkningsklasser som representerar enfördefinierad bergförstärkning för särskilda bergklasser. Varje bergklass består av ettQ-värdesintervall. Förändringar i detta intervall resulterar i förändringar avbergförstärkningen för de specifika tunnelsektionerna.Vid ökning av antal bergklasser sjunker den totala omfattningen av bergförstärkningoch även den totala förstärkningskostnaden. Vid tillämpning av större antalbergklasser tvingas entreprenören att behöva byta bergklass oftare. Sådana klassbytenantas skapa omkostnader för entreprenören p.g.a. hackigare (mer tidskrävande)produktion. Valet av antal bergklasser beror därför på den totala kostnaden avklassbytena och den vinst (minskning i förstärkningskostnad) som görs vid ökning avantal bergklasser.För att simulera konsekvenserna av geologiska osäkerheter skapar detta arbetevariationer av FS ingenjörsgeologiska prognos. Utifrån dessa ”nya” varieradeprognoser beräknas en ny förstärkningsmängd och en ny förstärkningskostnad.Variationerna av prognosen utförs enligt statistiskt lognormalfördelade metoder ochdetta leder till att förstärkningskostnaderna får en viss spridning. Utifrån dennaspridning erhålls ett mått på förstärkningskostnadernas förändring vid antagnavariationer av prognosen.Resultatet visar att ett större antal bergklasser leder till lägre förstärkningskostnadermen samtidigt ökade antal klassbyten. Dock fastän klassbytekostnaderna tas i hänsynär det ekonomiskt fördelaktigare att öka antal bergklasser. För samma antalbergklasser som antagits för Förbifart Stockholm bör det vara möjligt att sänkaförstärkningskostnaderna med ca 3 % vid tillämpning av anpassade bergklasser.Vad gäller geologiska osäkerheter uppvisas ett tydligt samband mellan ökningen avförstärkningskostnaderna och andelen låga Q-värden. Slutsatsen är att detaljeradeundersökningar av områden med normal bergkvalité inte bör prioriteras då måttligaskillnader i denna bergkvalité spelar mindre roll på förstärkningskostnaderna. Detsom kan påverka förstärkningskostnaderna mest är zoner och områden som inte harupptäckts och består av mycket dålig bergkvalité, därför bör förundersökningenfokusera på att lokalisera sådana områden.

En stor del av brottmålsprocessen består av förhör. Det hålls ofta förhör både under förundersökningen och i domstol, med både parter och vittnen. I framställningen är förundersökningen i fokus. Utöver förhör behandlas även förundersökningsprotokoll, eftersom förhör under utredningen tillförs dessa protokoll. Uppsatsen tar avstamp i den fundamentala bevisrätten. Den fria bevisprövningen diskuteras tillsammans med rättigheter som är grundläggande för brottmålsprocessen. Därefter behandlas förundersökningar för att lägga en grund för den fortsatta framställningen. Mest fokus läggs på förhör och förundersökningsprotokoll, dessa beskrivs och har genomgående en central roll i uppsatsen. I avsnitt fyra diskuteras NJA 2015 s. 702 och Göta Hovrätt, mål nr. B 1417-16 där domstolen i domskälen uttryckt missnöje över undermåliga förundersökningar. Av intresse är att domstolen tar upp faktorer som inte är strikt juridiska. Faktorer som härstammar från beteendevetenskaplig forskning beskrivs i båda fallen som viktiga i förundersökningsprocessen. Målen beskrivs och analyseras. I avsnitt fem behandlas riskfaktorer som kan påverka förundersökningens kvalitet och som även kan vara av betydelse under hela rättsprocessen. I fokus är konfirmeringsbias, som är grunden till många potentiella svårigheter för utredare. Istället för att ha misstänkta, offer och vittnen som utredningsobjekt är utredarna de personer som utreds. Konfirmeringsbias är samlingsnamnet för ett flertal faktorer som kan påverka utredare. Dessa faktorer utkristalliseras och analyseras var för sig. Av intresse är att utredare inte alltid är medvetna om riskfaktorerna, vilket gör dem svårare att upptäcka. I samma avsnitt behandlas riskfaktorer som utredare kan utsätta andra för i förhörssituationer. Återigen är det i de flesta fall faktorer som utredare är omedvetna om. Dessa faktorer grundar sig både i konfirmeringsbias och i andra kognitiva fenomen. Faktorerna beskrivs och analyseras. Därefter kommer ett kort kapitel med en intervju med en förundersökningsledare samt egna erfarenheter från höstens uppsatspraktik. Avsnittet avslutas med en analys av riskfaktorers betydelse under förhör och hur detta kan påverka förundersökningsprotokollet. Detta eftersom att förundersöknings- protokollet kan användas som bevis i domstol. I det avslutande avsnittet utreds om det är möjligt att hjälpa utredare att undvika dessa faktorers inflytande. Lösningsförslag presenteras och diskuteras. Att undvika riskfaktorerna är mycket svårt, men det är möjligt att åtminstone stävja deras effekt. / A large part of the criminal process consists of interrogations. These are often held both during the preliminary investigation and in court, with both parties and witnesses. The essay is focused on the preliminary investigation. In addition to interrogations preliminary investigation protocols are also discussed, since interrogations during the investigation is supplied to these protocols. The essay starts with the fundamental law of evidence. The free concept of evidence is discussed together with rights that are fundamental for the criminal process. Preliminary investigations are thereafter treated because of their importance for the essay. Interrogations and preliminary investigation protocols are in focus, these are described and are a basis in the essay. NJA 2015 s. 702 and Göta Hovrätt, mål nr. B 1417-16 are discussed in section four. In both cases the court expresses dissatisfaction over poor investigations. The court mentions factors that aren’t strictly legal factors. These factors are derived from behavioural research and are described as important in the preliminary investigation. The cases are described and analysed. Risk factors that have the possibility to affect the quality of the investigation are treated in section five. These factors can be of importance throughout the legal process. Confirmation bias is in focus. It’s the foundation to potential difficulties for the investigators. Instead of having suspects, victims and witnesses as investigation items, the essay focuses on investigators. Confirmation bias is the basis for a large number of factors that may affect investigators. These factors are examined separately. Interestingly, the investigators aren’t always aware of the risk factors, which make them more difficult to detect. In the same section risk factors that investigators can expose to others in interrogations are treated. Again, in most cases the investigators are unaware of these factors. Confirmation bias and other cognitive phenomena contribute to these factors, which are described and analysed. There is also a short chapter containing an interview with an investigator and my own experiences from my thesis internship. The section concludes with an analysis of risk factors, their importance during interrogations and how the preliminary investigation protocol can be affected. Protocols can be used as evidence in court and therefore it’s of importance to examine them. Possibilities to help investigators to avoid influence from risk factors are treated in the final section. Solutions are presented and discussed. It’s hard but possible to curbthe effect of risk factors.

No description available.

År 2013 infördes två lagbestämmelser som är tänkta att öka rättssäkerheten och förutsebarheten för enskilda i resningsärenden. Den ena är 58 kap. 6a § RB, som innebär en lagstadgad skyldighet för åklagare att i resningsärenden i brottmål återuppta en förundersökning om det framkommer nya omständigheter eller nya bevis som sannolikt utgör grund för resning. Den andra är 21 kap. 3b § RB som stadgar att en offentlig försvarare kan förordnas när den tidigare tilltalade är i behov av en försvarare med hänsyn till att förundersökningen har återupptagits, att det finns möjlighet att besluta om att återuppta förundersökningen eller om det annars finns synnerliga skäl. Syftet med detta examensarbete är att utreda och utvärdera de två bestämmelserna för att ta reda på om de har fått en lämplig utformning och om syftena med bestämmelserna uppfylls. För att fastställa gällande rätt används den rättsdogmatiska metoden, och för att utreda hur bestämmelserna fungerar i praktiken genomförs en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Den kvantitativa undersökningen består framförallt i att granska statistik kring hur ofta förundersökningar återupptas i resningsärenden, medan den kvalitativ undersökningen består av intervjuer med tre brottmålsadvokater som samtliga har erfarenhet av att vara rättsligt biträde i resningsärenden. Undersökningarna visar att bestämmelserna inte har fått en lämplig utformning med hänsyn till att kraven för att få förundersökningen återupptagen och för att få ett rättsligt biträde är för höga. De höga kraven medför att en ond cirkel bildas som är oerhört svår att bryta; förundersökningen återupptas om den tidigare tilltalade förebringar nytt material som sannolikt utgör grund för resning, men för att få fram sådant material behöver den tidigare tilltalade ofta hjälp från ett rättsligt biträde och ett sådant förordnas vanligen inte förrän förundersökningen återupptagits eller det finns möjlighet att besluta om att återuppta den. Detta leder till att de tidigare tilltalades rättssäkerhet inte tillgodoses. För att öka rättssäkerheten föreslår jag följande förändringar; det bör införas ett tillägg till 58 kap. 6a § 1 st. RB, tillämpningsområdet för 21 kap. 3b § RB bör utökas och en fristående resningskommission liknande den som finns i Norge bör införas, eftersom en sådan resningskommission skulle lösa många av de problem som diskuteras i uppsatsen. / In 2013, two regulations were introduced which intended to increase the legal security and predictability for individuals in cases regarding relief for substantive defects. One of them is chapter 58 section 6a in the Swedish Code of Judicial Procedure, which entails a statutory obligation for a prosecutor to resume a preliminary investigation in criminal cases when new circumstances or new evidence arise that are likely to form the basis of relief for substantive defects. The other regulation is chapter 21 section 3b in the Swedish Code of Judicial Procedure, which entails that a public counsel may be appointed when the former defendant needs a legal counsel because the preliminary investigation has been resumed, there is an opportunity to decide whether to resume the preliminary investigation or if there otherwise exists exceptional reasons. The purpose of this thesis is to investigate and evaluate the two regulations to find out if they have been given a suitable formulation and whether the purposes of the regulations are fulfilled. In order to determine the applicable law, the traditional legal method is used and to investigate how the regulations work in practice, a quantitative and a qualitative study are performed. The quantitative study consists of examining statistics on how often preliminary investigations are resumed in relief cases, while the qualitative study consists of interviews with three criminal lawyers, whom have all been counsels in relief cases. The studies show that the regulationshave not been given a suitable formulationbecause the requirements for getting the preliminary investigation resumed and for getting a legal counsel are too high. The high requirements result in a vicious circle which is extremely difficult to break; in order to get the preliminary investigation resumed, the former defendant must bring forth new material that is likely to form the basis of relief, but in order to find such material, the former defendant often needs assistance from a legal counsel and a counsel is usually not appointed until the preliminary investigation has been resumed or until there is anopportunity to decide whether to resume the preliminary investigation.The legal security of the former defendants is therefore not met. In order to increase the legal security, I suggest the following changes;  a supplement to chapter 58 section 6a in the Swedish Code of Judicial Procedureshould be introduced, the scope of chapter 21 section 3b in the Swedish Code of Judicial Procedureshould be extended, and a commission of relief similar to the one in Norway should be introduced, for such a commission would solve many of the issues that are discussed in this thesis.

Föreliggande studies syfte är att undersöka hur socialsekreterare i tre olika kommuner i Örebro län beskriver arbetet med barn samt deras familjer under en pågående förundersökning då barnet misstänks vara utsatt för våld av sin vårdnadshavare. I den svenska lagstiftningen och i nationella riktlinjer regleras socialtjänstens omfattande ansvar för barn, brottsoffer och deras närstående. Tidigare forskning visar att om barn som utsätts för våld inte får adekvat stöd kan det leda till negativa konsekvenser på flera områden. Föreliggande studie baseras på fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med socialsekreterarna, och intervjuerna utgick från en vinjett. Insamlad data analyseras med stöd av systemteori, kristeori och begreppet handlingsutrymme. En slutsats som framkommer av studien är att faktorer såsom kommunens resurser och socialsekreterarens erfarenhet påverkar valet av insats. Socialsekreterarna visar sig även vara osäkra på vad de får eller inte får göra på grund av förundersökningssekretessen. En annan slutsats är vikten av information till den berörda familjen, för att genom detta minska risken för ytterligare utsatthet. Utifrån studien kan förstås att socialsekreterare har olika personliga och strukturella förutsättningar för att bedriva sitt arbete med familjerna, men att de med vissa enkla medel kan ge adekvat stöd vid behov.

SAAB, Support and Service, Ground Based Radar (GBR) i Arboga har föreskrifter med 2D-ritningar och bilder till hjälp vid service, reparationer och genomgångar av delar (enheter) till radarsystem. Dessa föreskrifter har visat sig bristfälliga när det kommer till att enkelt sätta sig in i arbetet för en nyanställd och vid uppdelning av servicearbeten bland de anställda. Projektets uppgift var att kvalitativt undersöka möjligheten för GBR att fortsätta arbetet för en digitalisering av föreskrifterna. Detta gjordes genom att kartlägga deras nuvarande serviceprocess samt undersöka nyttan av en digitalisering med hjälp av teorier och tidigare undersökningar. Det var även av intresse att utreda om det redan fanns ett system som skulle kunna tillgodose GBR:s behov. Resultaten visar att GBR bör fortsätta sitt arbete inom området då digitala föreskrifter har visat sig ha övervägande fördelar. Programmet UpTime från Combitech uppfyller deras behov enligt detta projekts avgränsning. Slutsatsen är att GBR bör börja uppdatera sina nuvarande föreskrifter innan arbetet med att implementera digitala föreskrifter fortsätter. / SAAB, Support and Service, Ground Based Radar (GBR) in Arboga uses technical instructions with 2D-drawings and pictures to help them in services, repairs and overhauls of parts to radar systems. These instructions have shown a lack of functionality when it comes to introducing the work to a new employee or when sharing work tasks among mechanics. The objective was to examine the possibility for GBR to implement digital instructions. This was done by qualitative analysis on their current state and by investigating benefits of digital instructions from previous theories and studies. It was also of interest to scan the market for existing systems that could fit GBR:s current need. The results show that digital instructions have positive effects and that GBR should continue their work in the field. Combitech’s system UpTime fulfils GBR:s need for digital instructions within the project restrictions. In conclusion, GBR should continue the work of updating their existing instructions before continuing the implementation of digital instructions.

No description available.

Syftet är att undersöka hur pressande frågetyper vid polisförhör påverkar barns (3-7 år gamla) svar. Tio förhörsutskrifter i dialogform har använts. Olika kategorier av pressande frågetyper samt av svarstyper konstruerades. Resultaten visar att barn i regel är känsliga för suggestion, men det förekommer undantag. Barn ändrar ofta svar när samma fråga upprepas. / The purpose is to study how pressing questions during police interrogations influence children´s answers. Ten transcriptions of police interrogations were analyzed for children 3 - 7 years old. The results show that children as a rule are influenced by suggestions. Children often change answers when the same question is repeated.