Sammanfattning Praktiska metoder är en undervisningsmetod som har blivit mer aktuell i dagens undervisning och kan ses som ett paraplybegrepp inom såväl matematikämnet som de naturorienterande ämnena, vilket innefattar tydliga praktiska moment i undervisning där eleverna får hantera, påverka eller observera material som studeras. I de naturorienterande ämnena kan praktiska metoder omfatta observationer, experiment och laborationer som syftar till att eleverna blir mer delaktiga och tillåts använda sina sinnen för att pressa lärande bortom faktakunskaper mot fördjupad förståelse. Praktiska metoders roll för elevernas inlärning och förståelse för vetenskapliga fenomen är därför angeläget att studera för att kunna identifiera undervisningsmetodens värde för lärande inom de naturorienterande ämnena.  Syfte och frågeställningar Denna studie syftar till att undersöka lärares förhållningssätt till praktiska metoder i de naturorienterande ämnena där fokus läggs på lärarnas inställning till dess undervisningsmetoder, innebörden de lägger vid begreppet samt i vilken utsträckning praktiska metoder väljs att undervisas. Vidare undersöks vilka förutsättningar och hinder som påverkar genomförandet av praktiska arbetssätt samt vad lärare upplever praktiska metoder har för inverkan på elevernas lärande och motivation. Metod I studien har en kvalitativ metod tillämpats i form av intervjuer, vilka innefattar ett urval av sex lärare verksamma i årskurs 1–3 i de naturorienterande ämnena från olika kommuner i Sverige. Utformningen av intervjufrågorna har baserats på undersökningens problemställning och samtliga intervjuer har genomförts digitalt eller via telefon. Datainsamlingen från intervjuerna har analyserats utifrån en beprövad analysmetod för att säkerställa en systematik samt underlätta tolkningsarbetet.  Resultat Utifrån lärarnas utsagor har resultatet i studien delats in i tre olika kategorier: lärares förhållningssätt, påverkande faktorer samt inverkan på elevernas lärande och motivation. Gällande lärares förhållningssätt har samtliga lärare en positiv inställning till praktiska metoder i de naturorienterande ämnena. I de tillfällen som motstånd till praktiska inslag uppstår beror det främst på olika hinder vilka försvårar och begränsar både genomförandet och utsträckningen av undervisningen. Vidare kan lärarnas definitioner av begreppet praktiska metoder kopplas till en konstruktivistisk kunskapssyn som betonar att eleverna får aktiveras samt genomföra konkreta upplevelser med kroppen och händerna genom bland annat undersökningar och lek. I den naturorienterande undervisningen ser förutsättningar och hinder för att bedriva praktiska metoder olika ut för både skolor och personal, där förberedelser, tidsbrist samt antal personal och elever nämns som påverkande faktorer. Tillämpningen av praktiska metoder i de naturorienterande ämnena ser dock samtliga lärare flera fördelar i både när det kommer till elevernas lärande och motivation. Sammantaget upplevs praktiska metoder som en bidragande faktor till ökad delaktighet, intresse och lärande i de naturorienterande ämnena, så länge undervisningsmetoderna tillämpas på rätt sätt och med syfte att främja lärande.

Den svenska skolan är en ”skola för alla”, trots det har många elever i kognitiva svårigheter svårt att få det stöd de behöver för att utveckla sitt lärande. Syftet med studien var att ta reda på vilka metoder som lärare, verksamma i skolår 1-6 i grundsärskolan och grundskolan, använder för att ge alla elever möjlighet till utveckling och lärande. Sex lärare verksamma i de två skolformerna djupintervjuades utifrån deras uppfattning om arbete med formativ bedömning och dess effekter. Studien visar att alla lärare använder formativ bedömning i olika grad och att metoderna varierar. Lärarna menar att de behöver öka sin kompetens för att utveckla gynnsamma metoder och arbetssätt i sina klassrum. För att nå framgång behöver de mer tid och resurser samt en organisation som skapar kontinuitet kring fortbildning och kollegialt lärande. / The Swedish school is a “school for everyone”, despite this, many pupils with cognitive disabilities have difficulties getting the support they need to develop in their learning. The purpose with this study was to discover what methods teachers, in the school years 1-6 in primary school and special needs school, utilise to give all students abilities for developing and learning. Six teachers active in the two school forms were deep interviewed about their perception of working with formative assessment and its affects. The study shows that all the teachers utilise formative assessment of various degrees and that the methods vary. The teachers believe that they need to increase their skills in order to develop favourable methods and work for their classrooms. To reach success, they will need more time and resources as well as an organisation that creates continuity among further training and peer learning.

Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare på mellanstadiet undervisar språkutvecklande för att främja den muntliga förmågan hos flerspråkiga elever. Studien tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har observation och intervju använts som insamlingsmetod. Genomförandet av observationer gjordes i tre klassrum på olika skolor i södra Sverige. Vidare genomfördes semistrukturerade intervjuer muntligt med lärarna som deltog under respektive observation. Studiens resultat pekar bland annat på att smågruppssamtal är ett främjande arbetssätt för den flerspråkiga elevens muntliga utveckling. Smågruppssamtal bidrar till muntlig kommunikation där eleverna får lyssna, prata och repetera tillsammans. I arbetet med flerspråkiga elevers muntliga förmåga, framkommer det också att boksamtal är ett främjande arbetssätt som bidrar till att elever vågar uttrycka sig muntligt. Lärarna anser dock att det saknas resurser och förutsättningar för att utveckla flerspråkiga elevers muntliga förmåga på ett sätt som hade önskats.

Abstract As written in the pre-school's governing documents, principals are responsible for the work with school development and systematic quality work in the organization. In previous studies and in reports from the Swedish National Agency for Education, criticism has been given regarding, among other things, the lack of prerequisites and support for principals in carrying out school development. This study has sought knowledge on preschool principals' experiences and reflections of working conditions and subsequent support for the developmental part of their work docket, as well as which support structures principals believe should facilitate the work geared towards school development. This study reveals that principals, due to a relatively widespread lack of understanding of the pre-school's mission, confirm a lack of suitable conditions and support for their work. The need for increased resources both to educate uneducated staff and to create opportunity for school development and systematic quality work is analysed. The study also mentions the impact of school culture on and that of conditions concerning school development. In accordance with Abbott's profession theory, signs are shown in the principals' experiences that increased governance and control of professions can lead to de-professionalization and that competition for jurisdiction (the field with exclusive tasks linked to a profession) can lead to a change in the status of an entire professional group. A strong and clear profession with autonomy and control over its tasks and jurisdiction can, through these distinguishing characteristics, exclude competing professions or groups fighting for the same tasks. / Sammanfattning Rektorer har genom förskolans styrdokument, ansvar för arbetet med skolutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i organisationen. I forskning samt i rapporter från Skolverket finns återkommande kritik mot bland annat bristande förutsättningar och stöd för rektorer att bedriva skolutveckling. Föreliggande studie undersöker förskolerektorers reflektioner och erfarenheter av förutsättningar och stöd från huvudman och personal för skolutveckling samt vilka stödstrukturer som rektorerna anser bör underlätta arbetet med skolutveckling. Resultatet visar att rektorer ofta upplever en utbredd brist på förståelse för förskolans uppdrag samt att de saknar förutsättningar och stöd i sitt arbete. Det finns behov av ökade resurser både för utbildning av outbildad personal och för att frigöra tid i verksamheten för skolutveckling och systematiskt kvalitetsarbete. I resultatet framkommer också att skolkulturen påverkar förutsättningar för skolutveckling. Rektorerna uttrycker, i enlighet med Abbotts professionsteori, att ökad styrning och kontroll av professioner leder till avprofessionalisering samt att konkurrens om jurisdiktion (fältet med exklusiva arbetsuppgifter knutna till en profession) kan leda till förändring av status för en hel yrkesgrupp. En stark och tydlig profession med autonomi och kontroll över sina arbetsuppgifter och jurisdiktion, kan genom dessa utmärkande egenskaper, exkludera konkurrerande professioner eller grupper som konkurrerar om samma arbetsuppgifter i syfte att stärka sin profession.

This study illuminates one part of the mathematic teaching in school, which is mathematical problem solving in groups. It examines teacher’s and student’s ideas about what conditions it takes to be able to learn in groups. Further on, it studies the importance of group structure when it comes to working with mathematical problem solving in groups from a process focused and/or a product focused learning. Through observations of student groups and interviews with the students and the mathematic teachers, the material has been compiled and analysed under three different headings: conditions for learning in a mathematical problem solving situation, importance of group structure in a mathematical problem solving situation and process versus product. These headings follow as a main theme throughout the whole work. The result shows the importance of a good group structure concerning mathematical problem solving. It appears that it takes a lot of awareness from the students to be able to work with mathematical problem solving in groups and that the students must get the knowledge about what it means to work along this method. Earlier, we have seen that the intellectual differences among the students as important, but after this study we can see that the social differences are just as important. / Den här studien belyser en del utav matematikundervisningen i skolan, vilken är matematisk problemlösning i grupp. Den utforskar lärares och elevers uppfattningar om vilka förutsättningar som krävs för att lärande i grupp skall ske. Vidare studeras vikten av gruppsammansättningen när det arbetas med matematisk problemlösning i grupp utifrån ett processinriktat och/eller produktinriktat lärande. Genom observationer av elevgrupper samt intervjuer med eleverna och matematiklärarna har materialet sammanställts och analyserats under tre olika teman: förutsättningar för lärandet i en matematisk problemlösningssituation, gruppsammansättningens betydelse för lärandet i en matematisk problemlösningssituation samt process kontra produkt. Dessa teman följer som en röd tråd genom hela arbetet. Resultatet visar vikten av en bra gruppsammansättning gällande problemlösning i matematik. Det framgår att det krävs medvetenhet hos eleverna för att kunna arbeta med matematisk problemlösning i grupp och att eleverna måste få kunskap om vad det innebär att arbeta utefter denna metod. Tidigare har vi sett den kunskapsmässiga nivåindelningen bland elever som viktig, men efter denna studie ser vi att den sociala nivåindelningen är minst lika betydelsefull.

<p>This study illuminates one part of the mathematic teaching in school, which is mathematical problem solving in groups. It examines teacher’s and student’s ideas about what conditions it takes to be able to learn in groups. Further on, it studies the importance of group structure when it comes to working with mathematical problem solving in groups from a process focused and/or a product focused learning. Through observations of student groups and interviews with the students and the mathematic teachers, the material has been compiled and analysed under three different headings: conditions for learning in a mathematical problem solving situation, importance of group structure in a mathematical problem solving situation and process versus product. These headings follow as a main theme throughout the whole work.</p><p>The result shows the importance of a good group structure concerning mathematical problem solving. It appears that it takes a lot of awareness from the students to be able to work with mathematical problem solving in groups and that the students must get the knowledge about what it means to work along this method. Earlier, we have seen that the intellectual differences among the students as important, but after this study we can see that the social differences are just as important.</p> / <p>Den här studien belyser en del utav matematikundervisningen i skolan, vilken är matematisk problemlösning i grupp. Den utforskar lärares och elevers uppfattningar om vilka förutsättningar som krävs för att lärande i grupp skall ske. Vidare studeras vikten av gruppsammansättningen när det arbetas med matematisk problemlösning i grupp utifrån ett processinriktat och/eller produktinriktat lärande. Genom observationer av elevgrupper samt intervjuer med eleverna och matematiklärarna har materialet sammanställts och analyserats under tre olika teman: förutsättningar för lärandet i en matematisk problemlösningssituation, gruppsammansättningens betydelse för lärandet i en matematisk problemlösningssituation samt process kontra produkt. Dessa teman följer som en röd tråd genom hela arbetet.</p><p>Resultatet visar vikten av en bra gruppsammansättning gällande problemlösning i matematik. Det framgår att det krävs medvetenhet hos eleverna för att kunna arbeta med matematisk problemlösning i grupp och att eleverna måste få kunskap om vad det innebär att arbeta utefter denna metod. Tidigare har vi sett den kunskapsmässiga nivåindelningen bland elever som viktig, men efter denna studie ser vi att den sociala nivåindelningen är minst lika betydelsefull.</p>

Vi lever i dag med ett högt tempo i hela samhället vilket visar sig inte minst på våra arbetsplatser. Det höga tempot resulterar därmed också i att många medarbetare mår dåligt på sin arbetsplats och i många fall leder detta till sjukfrånvaro både i kortare och längre perioder. Chefskapet medför stora krav som att medarbetarna ska må bra på sin arbetsplats, fysiskt och inte minst psykiskt. Vad kan då en chef inom vård och omsorg göra för att medarbetarna ska må bra? Vi har valt att titta närmare på det. Närmare bestämt på vilka faktorer som avgör att en chef lyckas med att arbeta hälsofrämjande för att på sikt resultera i att medarbetarna mår bra. Syftet med studien är att komma fram till vilka förutsättningar en chef behöver ha för att ha ett hälsofrämjande ledarskap. Granskningen är en litteraturstudie som grundas på vetenskapliga artiklar, både av kvalitativ och kvantitativ design. Efter att granskat de olika artiklarna så visar resultatet behovet av utbildning, handledning och ett organisatoriskt stöd för att lyckas i rollen som chef. Förutsättningarna har en stor betydelse och positiv effekt på hur cheferna hanterar ledarskapet och på sikt bedriver ett hälsofrämjande arbetsklimat på arbetsplatsen. Resultaten visar även att små förändringar genom stöd eller utbildning har avgörande inverkan på personalens hälsa i form av minskad stress, högre närvaro och lägre personalomsättning.

Remanufacturing is an industrial process in which a core – a used, discarded, or broken product – is transformed into a product whose specification and condition are new-like. However, to this date, remanufacturing activities on the market are few in comparison to manufacturing. There are several types of remanufacturers; the least common type is the original equipment remanufacturer, an original equipment manufacturer that not only manufactures new products but also remanufactures cores of its own products. The potential for remanufacturing to become a more widely used industrial process for original equipment manufacturers is therefore high. Increased remanufacturing activities can positively contribute to the environment by transforming cores into a new-like condition instead of manufacturing new ones. The contribution comes from a reduction of raw material and energy consumption compared to manufacturing. Therefore, remanufacturing has the potential to decouple environmental impact from economic growth, thus contributing to more sustainable societies. However, assessing the benefits of remanufacturing does not directly correlate to growth within the remanufacturing industry. To encapsulate the environmental, social, and economic benefits of remanufacturing, manufacturers need to be aware of how remanufacturing can be initiated and implemented in practice with positive economic effects. The aim of this licentiate thesis, therefore is, to explore how original equipment manufacturers can initiate profitable remanufacturing.  This research takes a stand in a single case study where the prospect of profitable remanufacturing is studied at an original equipment manufacturer. The applied case study developed knowledge of how remanufacturing could be incorporated into existing operations at an original equipment manufacturer. In parallel, analytical economic assessment models based on cost-benefit analysis were built to measure how well the case company could perform remanufacturing. There were seven primary remanufacturing scenarios developed, ranging from centralised remanufacturing performed by the original equipment manufacturer to decentralised performed at multiple locations using a retail network. Which scenario is preferable depends on, for example, risk-consciousness, cooperation between actors, and volume targets. However, given ideal circumstances, remanufacturing in-house in a centralised scenario was the most beneficial for the original equipment manufacturer since the fewer middle hands and economies of scale also enable lower costs.  The modelled remanufacturing scenarios were based on a set of eight prerequisite factors for original equipment manufacturer remanufacturing that were derived during this research. These factors are divided into essential and supporting prerequisite factors and are illustrated through a framework called the remanufacturing rocket. The essential factors highlight fundamental requirements to perform remanufacturing. Should one of the four factors be missing, remanufacturing cannot be successfully initiated. The supporting factors can be neglected to a larger extent but are valuable to enhance the effectiveness and efficiency of the process, such as by streamlined operations, organisational change, or information exchange. Hence, to reach the fullest potential of remanufacturing, both the essential and the supporting factors are needed.  Conclusively, as an answer to the thesis aim, it is proposed to apply the prerequisite factors together with an economic assessment in an iterative manner to investigate the profitability of initiating remanufacturing at original equipment manufacturers. The essential prerequisite factors influence the first iteration of the economic assessment, which then contributes to refinements of how the essential factors should be aligned in an economically preferable way. Once satisfactory, another iterative process could be initiated between the supporting prerequisite factors and the economic assessment. By using the proposed approach, the prospects of profitable remanufacturing could be thoroughly investigated before attempting to initiate a process in practice, thus reducing the number of resources spent in vain. Additionally, the iterative process was integrated into a five-step approach for initiating remanufacturing (5AFIR) to guide original equipment manufacturers towards initiating profitable remanufacturing. Through applying this approach, it was shown that the case company could initiate profitable remanufacturing. / Återtillverkning är en industriell process där en stomme – en använd, uttjänt, eller trasig produkt – omformas till en produkt vars specifikation och kvalitet motsvarar nyskick. Men återtillverkning utgör endast en liten del av den totala tillverkningsindustrin. Inom återtillverkning finns det flera typer av återtillverkare; den ovanligaste är originaltillverkande återtillverkare, det vill säga, ett tillverkande företag som även återtillverkar sina egna produkter. Genom att det idag är en låg grad av återtillverkning bland originaltillverkare finns det utrymme för att verka för en ökning. Ökade återtillverkningsaktiviteter kan bidra till miljömässiga fördelar genom att nya produkter ersätts med återtillverkade motsvarigheter. Detta bidrag uppstår genom en reduktion av mängden råmaterial och energi som konsumeras i förhållande till nytillverkning. Det finns därför en möjlighet för återtillverkning att bidra till en frikoppling av miljömässig påverkan från ekonomisk tillväxt, vilket i sin tur bidrar till ett mer hållbart samhälle. Fast att endast värdera nyttan av återtillverkning leder inte direkt till en tillväxt inom återtillverkningsindustrin. För att omfamna de miljömässiga, sociala, och ekonomiska nyttor som återtillverkning kan bidra med måste originaltillverkare vara medvetna om hur återtillverkning kan initieras och implementeras i praktiken på ett ekonomiskt lönsamt sätt. Syftet med denna licentiatavhandling är därför att utforska hur originaltillverkare kan initiera lönsam återtillverkning. Denna forskning utgår från en fallstudie vid en originaltillverkare där möjligheterna för lönsam återtillverkning studeras. Den tillämpade fallstudien bidrog till att utveckla kunskap om hur återtillverkning kan integreras i en originaltillverkares befintliga försörjningskedja. Parallellt med fallstudien utvecklades analytiska ekonomiska värderingsmodeller för att tillhandahålla ett mått på hur väl fallföretaget skulle kunna utföra återtillverkning. I samband med detta utvecklades sju återtillverkningsscenarion. Dessa innefattar centraliserad återtillverkning som utförs av originaltillverkaren och decentraliserad återtillverkning som utförs vid flertalet platser inom ett återförsäljarnätverk. Vilket scenario som är mest fördelaktigt beror exempelvis på riskmedvetenhet, samarbete mellan aktörer, och tillverkningsvolym. Men givet ideala förhållanden visades det att centraliserad återtillverkning är mest fördelaktigt för originaltillverkaren, eftersom färre mellanhänder och skalfördelar möjliggör lägre kostnader. De sju återtillverkningsscenariona baserades på åtta förutsättningsfaktorer som utvecklades för att forma krav för hur originaltillverkare kan initiera återtillverkning. Dessa faktorer delas upp i grundläggande och stödjande förutsättningsfaktorer, och de bygger tillsammans upp ett ramverk benämnt återtillverkningsraketen. De grundläggande faktorerna lyfter fram elementära krav vid utförandet av återtillverkning. Om en av de fyra grundläggande faktorerna skulle saknas kan återtillverkning inte utföras på ett framgångsrikt sätt. De stödjande faktorerna kan i större utsträckning utelämnas, men de är av värde för att förbättra återtillverkningseffektiviteten genom exempelvis bekymmersfritt utförande av processer, organisationsförändringar, eller informationsutbyten. Därigenom, för att nå den fulla potentialen av återtillverkning, behövs både de grundläggande och de stödjande förutsättningsfaktorerna. Slutligen, som ett svar på avhandlingens syfte, föreslås det att tillämpa de framtagna förutsättningsfaktorerna tillsammans med en ekonomisk värdering genom att iterativt undersöka möjligheterna för hur återtillverkning kan initieras för originaltillverkare. De grundläggande förutsättningsfaktorerna influerar upplägget för den första iterationen av den ekonomiska värderingen, vilken i sin tur nyttjas för att förfina hur de grundläggande faktorerna kan läggas samman på ett ekonomiskt fördelaktigt sätt. När en godtagbar nivå uppnåtts kan ytterligare en iterativ process utföras mellan de stödjande förutsättningsfaktorerna och den ekonomiska värderingen. Genom att tillämpa det föreslagna tillvägagångssättet kan möjligheterna för återtillverkning undersökas på en detaljerad nivå innan initieringsförsök i praktiken, och således kan mängden resurser reduceras som annars hade konsumerats förgäves. Utöver detta integrerades det iterativa tillvägagångssättet med en femstegsansats för initiering av återtillverkning (5AFIR) för att vägleda originaltillverkare mot lönsam initiering av återtillverkning. Genom att tillämpa denna ansats visades det att fallföretaget skulle kunna initiera lönsam återtillverkning. / <p><strong>Funding agencies:</strong> The VINNOVA Challenge-driven innovation initiative and the project ElevatoRe: Elevate remanufacturing to EEE manufacturers’ strategy towards circular economy (dnr: 2018-00330). </p><p>The Swedish Energy Agency through the “Remometer” project, dnr 2019-021532, within the strategic innovation program RE:Source. </p><p>The Mistra REES (Resource Efficient and Effective Solutions) program (No. 2014/16), funded by Mistra (The Swedish Foundation for Strategic Environmental Research). </p>

Riishøj, Camilla och Lindoff, Josefin (2023). Ett, två, tre - alla ska mé. Effekten av den tillgängliga lärmiljön med koppling till den tidiga läsinlärningen. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Studien förväntas bidra med djupare kunskap och förståelse gällande att utveckla och organisera en tillgänglig lärmiljö utifrån varje individ samt hur den tillgängliga lärmiljön kan påverka den tidiga läsinlärningen på ett gynnsamt och positivt sätt. Vidare syftar studien till att skapa insikt och kunskap kring hur speciallärarens arbete kan organiseras och planeras på olika sätt, för att påverka och utveckla den tillgängliga lärmiljön och på så sätt den tidiga läsinlärningen. Syftet är att undersöka några lärare och speciallärares uppfattningar och definitioner kring vad en tillgänglig lärmiljö innebär, både ur ett specialpedagogiskt och ur ett lärarperspektiv. Vidare syftar studien till att relatera den tillgängliga lärmiljön med elevens tidiga läsinlärning. Häri kommer fokus ligga på hur specialläraren kan bidra till att utveckla samt påverka, den tillgängliga lärmiljön för eleven, med koppling till den tidiga läsinlärningen. I studien kommer den sociala, den pedagogiska och den fysiska lärmiljön att undersökas.  Följande frågeställningar har använts för att besvara studiens syfte: Hur definierar några lärare och speciallärare begreppet tillgänglig lärmiljö och hur kan den gestaltas?Vilka uppfattningar finns gällande, hur den tillgängliga lärmiljön påverkar elevers tidiga läsinlärning?Vilka uppfattningar framträder gällande, hur specialläraren kan bidra till att utveckla en tillgänglig lärmiljö med fokus på tidig läsinlärning? Studien utgår ifrån Vygotskijs (1999; 2001) sociokulturella teori, med fokus på den närmaste utvecklingszonen, även kallad den proximala utvecklingszonen. Vidare belyses det specialpedagogiska teoretiska perspektivet med hjälp av Nilholm (2020), Ahlberg (2017), Aspelin (2013) samt Rubin (2013). Slutligen tas specialpedagogiska modeller i beaktning. Studien är baserad på sex semistrukturerade intervjuer med fyra lärare och två speciallärare. Intervjuerna har utgått ifrån en intervjuguide med möjlighet till följdfrågor och djupare utveckling av svar. Intervjuerna genomfördes digitalt och har spelats in med digitala hjälpmedel. Samtliga intervjuer har transkriberats och därefter analyserats för att säkerställa största möjliga trovärdighet i resultatet. Studiens resultat visar att samtliga informanter har god kännedom kring vad en tillgänglig lärmiljö innebär samt hur den bör vara utformad och organiserad för att möta varje elevs enskilda behov och förutsättningar. Vidare visar resultatet ett tydligt samband mellan en välorganiserad och planerad lärmiljö som bedöms vara tillgänglig, kopplad till den tidiga läsinlärningen. Utifrån detta har speciallärarens påverkan på och utveckling av, den tillgängliga lärmiljön kopplat till den tidiga läsinlärningen undersökts. Resultatet visar att speciallärarens arbete har stor påverkan på den tillgängliga lärmiljön och således den tidiga läsinlärning, detta i samarbete med lärarna. Viktigt att lyfta fram är de resonemang vad gäller utveckling av speciallärarens roll och arbetsuppgifter för att kunna möta lärarens behov av stöd, handledning, samtal och diskussioner. I speciallärarrollen är det av stor vikt att tillgodose alla elevers behov utifrån deras individuella förutsättningar. En avgörande del i detta, är att specialläraren handleder lärare samt för samtal och diskussioner kring hur lärmiljön byggs upp på bästa sätt för att gynna den tidiga läsinlärningen. Specialläraren bör även vara delaktig och närvarande i klassrummet på olika sätt, samt vara flexibel och tillgänglig. Nyckelord: Anpassningar, förutsättning att komma till lärande, speciallärare, tidig läsinlärning, tillgänglig lärmiljö. / Riishøj, Camilla and Lindoff, Josefin (2023). One, two, three - everyone on board. The impact of an accessible learning environment in relation to early literacy development. Special Teacher Programme, Department of School Development and Leadership, Learning and Society, Malmö University, 90 credits. The study is expected to contribute with deeper knowledge and understanding regarding developing and organising an accessible learning environment based on each individual and how the accessible learning environment can influence early literacy in a beneficial and positive way. Furthermore, the study aims to create insight and knowledge about how the special education teacher’s work can be organised and planned in different ways, in order to influence and develop an accessible learning environment and thus early literacy. The aim is to examine some teachers' and special education teachers' perceptions and definitions of what an accessible learning environment means, both from a special education perspective and a teacher’s perspective. Additionally, the study aims to link the accessible learning environment with the pupil's early literacy. The focus will be on how the special education teacher can contribute to developing and influencing the accessible learning environment for the pupil, with a link to early reading acquisition. The study will examine the social, pedagogical, and physical learning environment.  The following research questions have been used to answer the objective of the study: ·       How do some teachers and special education teachers define the concept of an accessible learning environment and how can it be designed? ·       What are the perceptions of how the accessible learning environment affects pupils' early literacy? ·       What perceptions emerge regarding how the special education teacher can contribute to the development of an accessible learning environment with a focus on early literacy?  The study is based on Vygotsky's (1999, 2001) sociocultural theory, with a focus on the zone of proximal development. Furthermore, the special education theoretical perspective is highlighted with the help of Aspelin (2013), Rubin (2013), Ahlberg (2017), and Nilholm (2020). Finally, special education models are considered in this study.  The study is based on six semi-structured interviews with four teachers and two special education teachers. The interviews were based on an interview guide with the possibility of follow-up questions and deeper development of answers. The interviews were conducted digitally and recorded with digital aids. All interviews were transcribed and subsequently analysed to ensure maximum credibility of the results.  The results of the study show that all informants have a knowledge of what an accessible learning environment means and how it should be designed and organised to meet the individual needs and conditions of each student. Furthermore, the results show a clear relationship between a well-organised and planned learning environment that is deemed accessible and linked to early literacy. Based on this, the impact of the special education teacher on, and the development of, the accessible learning environment linked to early literacy learning has been investigated. The results show that the work of the special education teacher has a major impact on the accessible learning environment and thus on early literacy learning, in collaboration with the teachers. Important to highlight are the arguments regarding the development of the role and tasks of the special education teacher in order to meet the teacher's needs for support, guidance, conversation, and discussion. In the role of the special education teacher, it is essential to meet the needs of all pupils based on their individual circumstances. A crucial part of this is that the special education teacher supervises teachers and leads conversations and discussions on how best to structure the learning environment to promote early literacy learning. The special education teacher should also be involved and present within the classroom in various ways and be flexible and accessible.  Key words: adaptations, prerequisite for learning, special education teacher, early literacy, accessible learning environment.