Sverige är ett av många länder som utvecklar komplexa, samverkansbaserade förvaltningsstrukturer med ett brett spektrum av offentliga och privata aktörer. Dessa kallas av många statsvetare för governancenätverk. Varför sker detta? Vilka är de externa omständigheterna som leder fram till behovet? Vilka är de interna drivkrafterna i termer av mål och strävanden och vilka fördelar önskar man uppnå? Vilka är nätverkens utmaningar och problem? Vad kan man göra i termer av styrnings- och förbättringsåtgärder för att lösa dessa problem och leverera de fördelar som eftersträvas? Uppsatsen jämför teoribildningen kring governancenätverken med empirin i form av en fallstudie av den svenska järnvägssektorn med fokus på de krafter som ligger bakom nätverkens uppkomst, dess typiska utmaningar och problem men även möjliga förbättrings- och styrningsåtgärder. Den finner stora likheter mellan teori och verklighet men empirin ger också en konkretisering och detaljering av de teoretiska koncepten. Genom syntes av teori och empiri skapas ett sammanhållet och verklighetsnära ramverk kring drivkrafter, problem och styrning.

Svenska staten genomför långtgående omregleringar av viktiga samhällssektorer och utvecklar komplexa, samverkansbaserade förvaltningsstrukturer som omfattar både offentliga och privata aktörer. Dessa strukturer kallas inom statsvetenskapen ofta för governancenätverk och ställer helt andra krav på statens samhällsstyrning än den traditionella, hierarkiska modellen. Dock har många av dessa förvaltningsstrukturer under senare år uppvisat stora problem med såväl funktionalitet som resurseffektivitet och statens omregleringar och samhällsstyrning tilldrar sig betydande kritik både i den politiska och mediala debatten. Uppsatsen analyserar den svenska förvaltningspolitiken – med utgångspunkt i teoretiska modeller för nätverksstyrning och i empiriska erfarenheter av omregleringen av järnvägssektorn – och föreslår möjliga förvaltningspolitiska prioriteter och utvecklingsvägar för framtiden. Texten verkar därmed inom det problemområde som Bell och Park (2006:67) beskriver på följande sätt: “[…] it remains an empirically open question as to whether governments in fact have the requisite metagovernance skills and capacities.”

No description available.

I Halmstads kommun beslutades år 1989 om behovet av en ny deponi, år 2006 togs beslutetom lokaliseringen Kistinge. Under 2011 låg detaljplanen för beslut varpå berörda medborgarestartade en aktionsgrupp i förhoppningen att kunna påverka politikerna att tänka om ochförlägga deponin längre från bebyggt område. Fenomenet medborgargrupp av detta slag ärextra intressant i ett land som Sverige som präglas av hög tillit till statliga institutioner. För attbesvara våra frågeställningar om de tre aktörsgrupperna; medborgare, politiker ochtjänstemäns upplevelse av delaktighet, process och beslutsfattande i ärendet har vi med hjälpav idealtyper, som är utformade från tidigare forskning på området, försökt fånga derasupplevelser av ärendet utifrån ett legitimitetsperspektiv. Vi kom fram till att medborgarna harhaft en låg upplevelse av legitimitet samtidigt som politiker och tjänstemän har haft en högupplevelse av legitimitet i ärendet om deponin i Kistinge. / Halmstad municipality decided in 1989 on the need for a new landfill, in 2006 a decision onthe location Kistinge was made. In 2011 were zoning decision on which citizens started anaction group hoping to influence politicians to rethink and relocate the landfill farther fromthe urban area. The phenomenon civic group of this kind is especially interesting in a countrylike Sweden, characterized by high trust in government institutions. In order to answer ourquestions about the three actor groups'; citizens, politicians and officials’ experiences ofparticipation, process and decision of the case Kistinge we have been using the ideal types,designed from previous research in this area, attempted to capture the three different groups ofactors perceptions of the case from a legitimacy perspective. We concluded that the public hashad a low perception of legitimacy while politicians and officials have had a high perceptionof legitimacy.

Syftet med uppsatsen ämnar till att genom en fallstudie undersöka hur och med vilka medel som staten hanterar konkurrerande markanvändning. Fördjupningen i ämnen sker genom en analyserande fallstudie om hur policyverktyget riksintresse appliceras i praktiken. En djupare analys är gjord av hur länsstyrelsen i Västerbotten använt sig av policyverktyget då fallen om de oförenliga riksintressena gruvnäring och rennäring skulle värderas emot varandra i områdena kring Rönnbäcken i Storumans kommun och Stekenjokk i Vilhelmina kommun. Studien undersöker de svårigheter som kan uppstå i bedömningsprocesserna med ett svagt formulerat policyverktyg, när två riksintressen vill använda samma markområden och där ingen samexistens ses som en möjlig lösning. I uppsatsen redogörs det hur Länsstyrelsen i Västerbotten, tillsammans med berörda sektorsmyndigheter handlat och fattat beslut i två fall, i Rönnbäcken inom Storumans kommun och Stekenjokk inom Vilhelmina kommun, vilka problem som identifieras och vad som blir följderna av ett policyverktyg som inte motsvarar behoven som ställs i dagens samhälle. Utöver detta så lyfts slutligen problemet om urfolksrättigheter att bedriva sin traditionella näring, som i detta fall strider mot tillämpningen av riksintressen.

Regeringens styrning av sin förvaltning är en fråga som över tid varit i fokus för den förvaltningspolitiska forskningen. Uppsatsen har för avsikt att närmare undersöka en eventuell variation i regeringens styrning av Polisen under 2012-2018 genom att studera politiska dokument; förordning med instruktion, regleringsbrev och tillkommande regeringsbeslut. 2015 ombildades Polisen där regeringen valde en fortsatt styrning med ny ledningsform, enrådsmyndighet. Med grund i det teoretiska ramverket med fokus på New Public Management och governance undersöks även på vilket sätt styrningen kan sättas i relation till den valda ledningsformen och om det går att iaktta en förflyttning mot en mindre detaljerad styrning under den period regeringen har valt att styra Polismyndigheten genom enrådsmyndighet. Undersökningen präglas av en textanalytisk metod där genomförandet med utgångspunkt i analysverktyget kombineras dels med en kvantitativ utformning dels med en mer fördjupad kvalitativ inriktning. Med grund i empirin och den valda teorin visar undersökningen att regeringens styrning av Polisen under 2012-2018 i större utsträckning speglar en rik variation än kontinuitet över tid och att det därför inte går att iaktta några varaktiga tendenser. Vidare går det inte utläsa några styrningstendenser som specifikt kan återknytas till regeringens val av ledningsform, vare sig för Rikspolisstyrelsen eller för Polismyndigheten. Avslutningsvis genererar undersökningen även slutsatsen att det inte går iaktta en förflyttning mot en mindre detaljerad styrning under den period regeringen har valt att styra Polismyndigheten genom ledningsformen en-rådsmyndighet. I sammanhanget bör särskild uppmärksamhet riktas mot den utmaning som finns att tolka detaljeringsgraden, det vill säga styrningens precision, och den avslutande slutsatsen bör därför iakttas med viss försiktighet.

Trots att Sverige än så länge saknar en standard för hur intelligenta datorer får användas i offentlig sektor, så använder en allt större mängd myndigheter automatiserade beslutssystem i ärenden mot privatpersoner. Vetskapen om dessa system är låg hos den generella befolkningen, vilket riskerar göra det svårt för människor att ta till vara på sina intressen. I Trelleborgs kommun har man sedan 2017 använt automatiserad handläggning för att ta beslut i ärenden om ekonomiskt bistånd, vilket har gett upphov till kritiska granskningar av fallets rättsäkerhet och implikationer för handläggarrollen. Hur systemet påverkar den sökande individens förutsättningar och  demokratiska förvaltningsideal har emellertid varit ett underutvecklat ämnesområde. Följaktligen ämnar denna studie undersöka vilket utrymme demokratiska värden har vid automatiserat beslutsfattande i myndighetsärenden mot privatpersoner. Detta görs genom att jämföra implementeringen av automatiseringssystem i Trelleborgs kommun med en idealtyp för demokratiska värden i intelligent automatisering av förvaltningen. Analysresultaten visar på att flera demokratiska nyckelfunktioner saknas i Trelleborgsmodellen. Det bristfälliga utrymmet för demokratiska värden kan dock härledas i stor utsträckning till kommunens hantering av systemet snarare än begränsningar i systemet i sig.

The historic tension between military experts and political sovereignty over the armed forces continues to dog the field of civil-military relations. History has shown us that some politicians are more than willing to interfere in military operation as well as military officers are willing to act on the political scene. This study combines theories of traditional War Science with those of Political Administration studies and by doing so it tackles the phenomenon from different angles providing new insights. Being able to provide this approach is useful for future studies within the field. By comparing Denmark´s and Sweden´s contribution to multinational military operations in Afghanistan, following the terrorist attack on September the 11th 2001, this study highlights the institutional autonomy of the forces contributed in relation to military effectiveness over both a short and long term perspective. By doing so the method applied identifies interesting empirical variations as well as changes over time in the two countries examined. This study provides valuable insights into the practises of military power in a world characterized by significant changes in security threats which constitutes another important purpose of this study. The area of research is complex and causality is somewhat elusive, however this study clearly shows a co-variation and that Sweden has been more reluctant to release autonomy to its troops than Denmark. It also addresses the extensive cost both in human and capability terms when working in complex environments, and with the aim to reach ambitious security political goals in the endeavour to be militarily effective.

Denna studie ämnar beskriva förändringen i formell styrning av förvaltningsmyndigheterna under tidsperioden 2006 till och med 2012. Av intresse för studien har varit styrutredningens (SOU 2007:75) kritik mot regeringens styrning av förvaltningen samt regeringens budgetproposition och förvaltningspolitiska proposition för år 2009. Studiens avsikt är således att beskriva förändringen över tid sedan styrutredningen presenterades. Centralt i studien är de av regeringen utfärdade uppdragen i regleringsbreven. I analysen presenteras ett antal mätbara variabler: antal uppdrag, storlek på uppdragen och antal återrapporteringskrav. I de fall som uppdragsdelen har förändrats eller stått oförändrad, utforskar studien dess innebörd för den sammantagna styrningen av förvaltningen.

Sverige har haft tydliga problem med sin styrning av välfärdssektorn till följd av incitament som kan hämtas ur NPM. Detta främst i form av en mål- och resultatstyrning som centraliserat makten med återkommande rapporteringskrav. För att komma till bukt med problemen inrättades åtgärder för att främja en ny styrning. I nuläget har styrformen tillitsbaserad styrning och ledning sett dagens ljus vilket innefattar en styrning, kultur och arbetssätt med fokus på verksamhetens syfte och brukarens behov. Studien avsåg ge en grundlig bild kring upplevelser av styrning och ledning inom en kommunal vård- och omsorgsförvaltning i förhållande till ett ideal av tillitsbaserad styrning och ledning. Detta för att producera kunskap om hur styrning och ledning upplevs inom en kommunal vård- och omsorgsförvaltning och för att bidra till utvecklingen av tillitsbaserad styrning och ledning inom densamma. I studien genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra enhetschefer vilkas upplevelser ställts i förhållande till en idealtyp av tillitsbaserad styrning och ledning. De sammanvägda upplevelserna av styrning och ledning motsvarar ett ideal av tillitsbaserad styrning och ledning i hög grad. Mot denna bakgrund indikerar studien på att det finns incitament som går att härleda från ett ideal av tillitsbaserad styrning och ledning. Vidare framkommer att det finns incitament som kan härledas från NPM. Respondenternas svar indikerar även på att förvaltningen ses som värderingsstyrd med uppfattningar om gott ledarskap, något som skapar förutsättningar att försätta utveckla den tillitsbaserade styrning och ledningen inom densamma. Slutligen har studien, baserat på respondenternas svar, resulterat i en rad upplevda utvecklingsområden för den fortsatta utvecklingen av styrformen inom förvaltningen. Resultaten skall enbart ses som indikationer på hur styrning och ledning upplevs samt hur styrformen kan utvecklas inom förvaltningen. Allt eftersom svaren i många meningar går och inte speglar en övergripande upplevd bild. / Sweden has had clear problems with its governance of the welfare sector because of incentives that can be obtained from NPM. This mainly in forms of performance management that has centralized the authority with recurring reporting requirements. To overcome these problems, measures were taken to promote a new governance. At present, the form of trust-based governance has seen the light of day. This includes a governance, culture and working method with focus on the purpose of the organisation and the needs of the user. The following study was intended to provide a thorough picture of experiences regarding governance within a municipal healthcare administration, in relation to an ideal of trust-based governance. This with an intention to produce knowledge about how governance is experienced within a municipal healthcare administration and to contribute to the development of governance within it. The study was based on qualitative interviews with four first line managers, whose experiences where compared to an ideal of trust-based governance. The results show that the combined experiences of governance largely correspond to an ideal of trust-based governance. Under those terms the study indicates that there are experiences which can be deduced from an ideal of trust-based governance. Furthermore, there are incentives which can be deduced from NPM. The interviewees responses indicate that the administration is regarded as value-driven with perceptions of good leadership, which creates conditions for developing the trust-based governance within it. Finally, the study, based on the responses, has resulted in several experienced aspects for the continued development of the trust-based governance within the administration. The results should only be indications of how governance is experienced and how the form of governance can be developed. All because the responses in many sentences differ and not reflects an overall perceived image.