Enligt Fastighetsbildningslagen 15 kap 8 § så ska länsstyrelsen bevaka allmänt intresse i lantmäteriförrättningar utanför detaljplanerat område. Detta sker genom att man granskar samtliga genomförda förrättningsakter från Lantmäteriet och överklagar om man anser att allmänt intresse inte i tillräcklig grad tillgodosetts. För att titta närmre på hur detta arbete fungerar och vilka allmänna intressen som leder till flest överklaganden så har en studie genomförts. Samtliga överklaganden mellan 2013-2018 har studerats och kategoriserats utifrån skälen till överklagande. För att begränsa studien valdes de fem norrländska länen, Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland samt Gävleborg. Som komplement till detta har även intervjuer med fyra handläggare vid länsstyrelserna intervjuats för att få deras syn på saken. Slutsatserna är att strandskyddet är det vanligaste skälet till överklagande med över hälften av de totala överklagandena. Det är också där man ser mest olika på bestämmelserna från Lantmäteriet och länsstyrelsens sida. Andra vanliga skäl till överklaganden är fastighetsbildning i strid mot varaktighetsvillkoret i Fastighetsbildningslagen 3 kap 1 §, förrättning som innebär olägenhet för lantbruket enligt Fastighetsbildningslagen 3 kap 6 § eller fastighetsbildning som inte möjliggör rationellt skogsbruk enligt Fastighetsbildningslagen 3 kap 7 §. Från intervjuerna med handläggare kan man konstatera att de flesta upplever att arbetet med granskning och överklaganden fungerar bra och att man upplever att länsstyrelsen och Lantmäteriet har ett bra samarbete.

I och med den tredimensionella fastighetsbildnings lagstiftningen möjliggörs enfastighetsindelning både horisontellt och vertikalt. Den tredimensionellafastighetsbildningen ska så långt som möjligt omfattas av den traditionellafastighetsbildnings lagstiftningen. Det krävdes dock vissa kompletteringar både med samverkansfrågor och med frågor om när den tredimensionella fastighetsbildningen är lämplig att använda. För att nybilda och ombilda fastigheter till tredimensionella fastigheter användsavstyckning, klyvning, sammanläggning och fastighetsreglering.  Innan lagstiftningen för tredimensionell fastighetsbildning tillkom användes alternativ till tredimensionelltfastighetsutnyttjande genom servitut, nyttjanderätt och gemensamhetsanläggningar.Alternativen ansågs som otillräckliga exempelvis vid komplicerande anläggningar och otillgängliga bergrum. Den tredimensionella lagstiftningen är idag ett komplement till de traditionellaalternativen att utnyttja tredimensionellt avgränsade utrymmen. För att få bilda entredimensionell fastighet krävs att det står klart att åtgärden är lämpligare än andraåtgärder med hänsyn till ändamålet, samt att särskild hänsyn ska tas till den specifikakaraktär tredimensionella fastigheter utgör. Det lämplighetsvillkor som uppställts är en begränsning i möjligheten tilltredimensionell fastighetsbildning. Begränsningen kan undandra fördelar förfastighetsägare som kan uppnå det avsedda ändamålet med de traditionella alternativen men skulle föredra att utrymmet i fråga blev en egen tredimensionell fastighet.Framställningens slutsats är att lämplighetsvillkoret för den tredimensionella fastighetsbildningen ska vara lämpligare än annan fastighetsbildning, är för restriktiv och bör utgå.

3D fastigheter möjliggör att byggnader kan delas upp i flera fastigheter för olika ändamål med olika ägare. 3D fastigheter bildas i lantmäteriförrättningar genom avstyckning, fastighetsreglering eller klyvning. Vid bildande av en 3D fastighet finns specifika krav som måste uppfyllas för att den ska bli lämplig för sitt ändamål. Det innebär att alla fastighetens rättigheter ska vara säkrade redan vid lantmäteriförrättningen. Rättigheterna kan bildas genom gemensamhetsanläggningar och servitut. Trapphus, korridorer och stomme är några exempel som kan behöva säkras upp med rättigheter. Syftet med studien är att kartlägga hur 3D fastighetsbildning sker i praktiken och hur fastigheternas rättigheter tillgodoses vid lantmäteriförrättningen. Vidare undersöks hur rättigheterna kan få en fungerande och hållbar förvaltning. På vilket sätt bostadsexploatörer och förrättningslantmätare samarbetar för att nå en hållbar förvaltning är också en del av studiens syfte. I studien undersöks vilka möjligheter som finns för 3D fastighetsbildning utifrån rådande lagstiftning. För att undersöka hur lagarna tillämpas i realiteten har tio förrättningsakter från fyra kommuner med 3D fastighetsbildningar och bildande av gemensamhetsanläggningar studerats. Intervjuer har genomförts med två erfarna förrättningslantmätare och två bostadsexploatörer som arbetat med projekt där 3D fastigheter förekommer. Intervjuerna har gjorts för att få svar på frågor som framkommit vid studerandet av förrättningsakterna och hur samarbetet mellan bostadsexploatörer och förrättningslantmätare fungerar. Studien visar att det går att genomföra fastighetsbildning av 3D fastigheter på flera olika sätt. Hur lantmäteriförrättningarna har gått till beror på de unika förutsättningarna i projekten, vilket arbetssätt förrättningslantmätaren använder, hur erfarna bostadsexploatörerna är och om det förekommit inhyrda konsulter. För att förvaltningen av gemensamhetsanläggningarna ska kunna ske på ett hållbart sätt gäller det att dessa utformas för att vara lämpliga både vid bildandet och för ett framtida behov. Karlatornet i Göteborg är ett unikt projekt med upp till 20 olika fastighetsägare i samma byggnad. Planering och samarbete mellan lantmäteriet och bostadsexploatören är viktig för att helheten ska fungera. Att inte detaljstyra gemensamhetsanläggningarna mer än vad som krävs för att tillåta framtida justeringar är ett måste i detta projekt. Studien visar fyra olika lösningsförslag på hur rättigheterna kan upplåtas. Att låta stommen och grundläggning ingå i både marksamfällighet och gemensamhetsanläggning är kanske inte av väsentlig betydelse men slutsatsen är att den bör ingå för en förenklad framtida förvaltning. / 3D real estate enable buildings to be divided into multiple real estates for different purpose and with different ownership. 3D real estates are created through a cadastral procedure according to Swedish law. When establishing a new 3D real estate there are specific requirements that has to be fulfilled so the purpose of the real estate is adequate. This means that all the real estate rights has to be acquired at the time of the cadastral procedure. The rights can be obtained through jointly-owned facilities or easements. Stairwells, hallways and the buildings core are a few examples where rights may have to be acquired. The purpose of this study is to map how creating a 3D real estate can be done and how the real estate rights is acquired in the cadastral procedure. Furthermore, it examines how rights can be managed and sustainable. How developers and cadastral engineers are cooperating to accomplish a sustainable management is also part of purpose of this study. This study examines what possibilities there are for 3D real estate's according to the Swedish law. To examine how the Swedish law is applied in reality, we studied ten cadastral procedure reports from four different municipalities. Interviews have been done with two experienced cadastral engineers and two developers who has been working with projects where 3D real estates were present. The purpose of the interviews was to acquire answers from questions that arose when the cadastral procedure reports were studied and how the developers and cadastral engineers cooperation works. The study shows the different possibilities of creating 3D real estates. How the cadastral procedure is done is based on the unique conditions between the projects, what way of work the cadastral engineer use, how experienced the developers are and if consultants has been used. To make sure that the management of the jointly-owned facilities can be done in a sustainable way they have to be formed to be adequate both from the beginning and even for future needs. The tower Karlatornet is a unique project where around 20 different real estate owners will share the building. Planning and cooperation between the cadastral engineers and the developer is an important part to make sure the project will work. Avoiding more details than what is needed in the jointly-owned facilities to enable future adjustments is a must in a project like this. The study show four different solutions on how the rights can be obtained. To let the core of the building and the foundation be a part of the jointly-owned facilities and the jointly-owned land may not be of essential importance but the conclusion is that they should be included for a simplified future management.

Denna rapport är en studie av en påbyggnad om två våningar i Stockholms innerstad. Påbyggnaden är en tredimensionell fastighet, Obelisken 27, som har bildas genom avstyckning från stamfastigheten Obelisken 26. Enligt vision för Stockholm ska nya täta, miljövänliga och varierande stadsmiljöer växa fram med en blandning av bostäder och verksamheter. Detta ska möjliggöras bland annat genom förenkling av planprocessen och bättre samordning mellan nationella regelverk. Genom att koncentrera förtätning till redan bebyggd mark ökar förutsättningen för hushållning med mark och grönområden. Förtätningen kan bryta funktionalismen stadsplaneringsprincip och skapa blandning av bostäder och verksamheter. Från och med 1 januari 2004 kan fastigheter även begränsas vertikalt och bilda slutna volymer. En ny fastighet kan bildas som en tredimensionell volym på befintlig bebyggelse. Behovet av att kunna bilda tredimensionella fastigheter (3D-fastighet) är många, t ex. då man vill skikta en byggnad som har olika typer av verksamheter men kan också vara av förvaltnings- eller finansieringsskäl. Metoden för att bilda och förändra 3D-fastighet är desamma som för traditionella fastigheter. Bebyggelsen på fastigheten Obelisken 26 uppfördes på sen 60-tal. Inom fastigheten inryms fyra stycken femvåningars lamellhus uppförda på en sockelbyggnad. En ny detaljplan som fick laga kraft 2007 ger utökad byggrätt för fastigheten genom till –och påbyggnad. Påbyggnaden utgörs av 10 stycken takvåningar i två våningsplan samt ett fill-in hus med ytterligare 3 takvåningar. Byggnaden är uppförd i trästomme kombinerat med stål. Taket är böljande och beklätt med sedummossa, den böljande takformen ger en variation i rumshöjden. Installationer som dragits genom stamfastigheten är förlagd i ett installationsplan mellan stamfastigheten och påbyggnaden. Fastigheten har tillförsäkrats nödvändiga rättigheter genom bildande av 12 stycken servitut och 3 stycken gemensamhetsanläggningar. Tredimensionella fastigheten Obelisken 27 köptes av Brf Söderstak 1, tillträdde till lägenheterna / This report is a study of an additional building about two floors in central Stockholm. The building is a three-dimensional estate, the Obelisken 27, which has been formed though a parceled out division from the estate Obelisken 26. According to a vision for Stockholm a new, dense, environmentally conscious and varied urban surrounding shall emerge with a mixture of residential and commercial properties. This will be implemented by simplifying the scheming process and an enhanced coordination between national principals. Through concentrating densification to lands already exploited and built on, areas for parks and open lands are better maintained. The densification can create a new option to the functionalistic city planning and thereby create a mixed residential and commercial urban environment. From January 1st 2004 estates can be limited vertically and create closed volumes. A new estate can be established as a three-dimensional additional volume on an already existing object. The necessities to build three-dimensional estates (3D-estate) are many, for example when you want to layer a building, which has different types of purposes, but it can also be administrative and financially beneficial. The procedure of forming and transforming a 3D-estate is the same as for traditional building structures. The construction of the estate Obelisken 26 was erected in the later sixties. The property contains four five-level laminated houses constructed on a plinth building. A new plan, which was legally enforced in 2007, enables further expansive construction possibilities. The additional building consists of ten penthouses each on two levels and an additional fill-in house with three more penthouses. The building has wooden frames combined with steel. The roof is billowed and dressed with sedummossa. The undulating shape gives a varied and vivid shape in the heights of the rooms. Installations, which have been used from the main estate, are located in a separate level between the main building and the additional building in top. The estate has been assured essential rights though twelve easements and three common facilities. The three-dimensional estate Obelisken 27 was bought by Brf Söderstak 1 and the admittance to the apartments is planned to August 2011.

Vid införandet av tredimensionell fastighetsbildning i Sverige fanns det en oro för att det befintliga fastighetsbeståndet skulle fragmentiseras, något som skulle medföra stora kostnader för det allmänna vid planläggning och inventering av beståndet. Det har nu gått drygt sju år sedan det blev tillåtet att indela fastigheter i tre dimensioner i Sverige och det är nu möjligt att studera hur laginstitutet används idag och i vilken omfattning det används. Informationen som behövts för att genomföra denna studie har hämtats från förarbeten men har också till stor del inhämtats från Olof Sjöblom, förrättningshandläggare med stor erfarenhet av tredimensionell fastighetsbildning och Björn Hedlund, bolagslantmätare vid JM som har erfarenhet av tredimensionell fastighetsbildning från byggbolagens sida. Studien visar att tredimensionell fastighetsbildning fortfarande sker i begränsad omfattning, även om det sakta ökat sedan möjligheten att fastighetsindela i tre dimensioner öppnades. Det svaga intresset kan starkt kopplas till den skepsis och osäkerhet inför tredimensionell fastighetsbildning som fortfarande finns hos de stora aktörerna, främst förenat med ännu ouppklarade spörsmål grannar och försäkringsbolag emellan. Trots det svaga intresset kan vi se att rättsinstitutet fungerar så som det var tänkt. Den nya lagstiftningen har gett en möjlighet att förenkla förvaltningssituationer och möjliggöra en effektivare markanvändning.

När nya detaljplaner tas fram ska lantmäterimyndigheten agera som samrådspartner. Detaljplaneprocessen och efterföljande genomförandeprocess har emellertid fått kritik för att vara ineffektiv. Effektivisering av detaljplane- och genomförandeprocessen är av betydelse för att samhällets utformning med bebyggelse och infrastruktur ska kunna hinna med den befolkningsökning som sker. Syftet med arbetet var att redogöra lantmäterimyndighetens roll i planprocessen och identifiera de brister som idag uppkommer i genomförandeprocessen, för att se om dessa kan förebyggas redan vid framtagandet av planen. Vidare undersöktes möjlig- heterna att inleda förrättningar redan under planprocessen. För att besvara fråge- ställningarna i denna studie gjordes en fallstudie på Norrköpings kommun. Data samlades in genom åtta stycken semistrukturerade intervjuer med samhällsbyggnads- aktörer. Av dessa var fyra stycken verksamma i Norrköpings kommun. Detta för att kunna kartlägga hur samhällsbyggnadsprocessen i Norrköpings kommun fungerar idag och vilka bristerna är där, för att sedan jämföra om samma problem upplevs i andra kommuner och hur dessa i så fall hanterats. Den utveckling som sker inom planprocessen på kommuner runt om i landet ser enligt studien bra ut. Enheter samverkar i ett allt tidigare skede och arbetar närmare genom hela processen. En gemensam upplevelse är att detta gett positiva följder, men med alla förändringar kommer nya frågeställningar och problem att ta sig an. Dessa gäller främst hur balans ska finnas mellan att vara en opartisk, självständig myndighet och att vara en del av kommunens samhällsbyggnadskontor. Samma sak gäller huruvida förrättningar kan inledas i planprocessen eller inte. Studiens resultat indikerade på att det vanligaste problemen vid efterföljande ge- nomförande av detaljplan är outredda eller oklara fastighetsgränser. Om dessa inte är korrekta i detaljplan kan problem uppstå för lantmäterimyndigheten då fastighets- bildning inte får ske i strid mot plan enligt fastighetsbildningslagen (SFS 1970:988). Det framkom också i resultatet av studien att exploatörer och fastighetsägares kunskap inom lantmäteri- och detaljplanefrågor är begränsad och att en ökad kunskap skulle öka effektiviseringen av hela processen. Lösningen på detta anses vara att säkerställa än tydligare kommunikation samt arbeta fram lättillgänglig och begriplig informationsmaterial. Vidare är tiden ett problem. / When new detailed development plans are planned, the Cadastral Authority shall act as a consulting partner. However, the process of planning new detailed development plans and implementing them have been criticized for being ineffective. The purpose of this study is to clarify the Cadastral Authority ́s role in planning new detailed development plans and to identify the shortages that occur in the process of implementing today, and see if these could be handled before become legally bind- ing. Furthermore, the possibilities of initiating cadastral operations during this process were investigated. To answer the thesis of the study, a case study was done at the municipality of Norrköping. Data were collected through eight semi- structured interviews with community building actors. Four out of these worked in the municipality of Norrköping. This was to be able to map how the community building process in Norrköping's municipality works today and what the short- comings are there, and then compare if the same problem is experienced in other municipalities and how they, in that case, were handled. According to the study, the development that takes place within the planning process in municipalities around the country looks bright. Units collaborate at an ever earlier stage and work closer throughout the process. A common experience is that this has had positive consequences, but with all changes, new issues will come up. These apply primarily to how a balance must be found between being an impartial, independent authority and being part of the municipality's community building office. The same applies whether or not cadastral operations can be initiated in the planning process The study's results indicate that the most common problems in implementation of the detailed plan are unclear or undefined property boundaries. If these are not correct in the detailed plan, problems may arise for the Cadastral Authority, since property formation must not take place in contravention of plan. It also emerges from the results of the study that city developers and property owners' knowledge of land surveying and detailed planning questions is limited and that an increased knowledge would increase the efficiency of the whole process. The solution to this is considered to ensure even clearer communication as well as to develop easily accessible and understandable information material. Furthermore, time is a problem.

This is a study that will compare amalgation and real estate regulation. Amalgation is a property formation that lets you combine two or more real estate properties that is under the same ownership into one unit and real estate regulation is where a part of a property or a property of its entirety is transferred into another property. The main point of this study is to research how you can merge the chapters of amalgation and real estate regulation into one new chapter in the Swedish legislation of property formation. There are many aspects to take into consideration such as how the legislation of property formation was before, legislation about real estates that is mortgaged because the holders play a huge part in the surveying process where properties are deleted from the real estate register. There is no actual legislation today about what happens with mortgages that is linked to a property that is going to be deleted because of a real estate regulation, it has to be free from mortgages to make such regulation possible. Methods that were used to complete this study was qualitative interviews with surveyors from the Swedish authority of land surveying and studying literature from various books and articles. Analysation of randomly chosen public documents has been studied where amalgations and real estate regulations has been executed and the author has studied similarities and differences.

Denna uppsats undersöker möjligheterna att bilda kombinationsfastigheter inom strandskyddade områden. Strandskyddet begränsar möjligheten att bilda fastigheter och uppföra bebyggelse men i vissa undantagsfall kan fastighetsbildningsåtgärder tillåtas i strandskyddsområden. Högsta domstolen konstaterade i NJA 2022 s. 133 Mjösjön att det är svårt men inte omöjligt att bilda kombinationsfastigheter i strandskyddsområden. Den senaste tiden har det kommit flera intressanta rättsfall som rör strandskydd och fastighetsbildning. Syftet med uppsatsen är att utreda och analysera i vilka fall kombinationsfastigheter kan bildas i strandskyddsområden. Jag har använt Mjösjön och tio andra rättsfall som rör fastighetsbildning för att bilda kombinationsfastigheter inom strandskyddade områden. Utfallen i dessa rättsfall har varit väldigt olika men det verkar som att rätten är mer benägen att godkänna fastighetsbildningar om fastighetsägaren kan visa hur åtgärden kan främja platsens natur- och kulturvärden eller att risken för ökad privatisering är låg.

Uppsatsen behandlar skillnader i lagstiftning om tredimensionell fastighetsbildning i Sverige och Finland. Först sker en generell beskrivning av olika sorters tredimensionell fastighetsindelning för att sedan gå över till bildandeprocessen i Sverige samt i Finland. Uppsatsen har utförts som fallstudie där en litteraturstudie gjorts genom att studera lagstiftning och propositioner i länderna. Tredimensionell fastighetsindelning infördes i Sverige 2004. Då infördes även specifik lagstiftning kring bildandeprocessen av tredimensionella fastigheter. Denna lagstiftning går att finna i 3 kap. fastighetsbildningslag (1970:998). Alla typer av fastigheter ska, enligt 3 kap 1 § bildas så att de är varaktigt lämpade för sitt ändamål, har en lämplig utformning, tillgång till vägar samt att det finns godtagbara anordningar för vatten och avlopp om fastigheten är avsedd för bebyggelse. Fastighetsbildning får endast ske om fastigheten kan anses ha varaktig användning för ändamålet inom överskådlig tid och om ändamålet inte kan tillgodoses på något annat sätt än fastighetsbildning. Specifikt för tredimensionella fastigheter gäller även att den åtgärden ska anses lämpligare än andra åtgärder för att tillgodose ändamålet. Krav på tredimensionell fastighetsbildning beskrivs vidare i 3 kap. 1 a § FBL. I Sverige finns också möjlighet att bilda tredimensionella fastigheter avsedda för bostadsändamål, så kallade ägarlägenheter. Dessa kan endast bildas i ny bebyggelse eller fastigheter som inte varit bostäder de senaste åtta åren samt endast bildas i enheter om minst tre lägenheter. Finland införde tredimensionell fastighetsbildning 2018. I Finland finns krav på att tredimensionell fastighetsbildning endast får ske inom detaljplanelagt område samt med en bindande tomtindelning. Tredimensionell fastighetsbildning sker i Finland främst genom avstyckning. I båda länderna krävs en fastighetsförrättning för att få bilda fastigheter av alla slag. Ägarlägenhetsfastigheter har inte införts som ett alternativ i Finland. Den största skillnaden mellan lagstiftningen om tredimensionella fastigheter i Sverige och Finland är möjligheten att bilda tredimensionella fastigheter inom detaljplaneområde. Finland har inte heller någon lagstiftning gällande ägarlägenheter. / The thesis discusses differences in legislation about three-dimensional property in Sweden and Finland. The structure of the thesis follows a more general description of different types of three-dimensional property rights to in the next chapter be narrowed down to three-dimensional property formation in Sweden and Finland. The thesis has been written by studying Swedish and Finnish legislation and propositions and by studying literature on the subject. Sweden introduced independent three-dimensional property in 2004 and with it came new legislation that can be found in the third chapter of the Real Property Formation Act (1970:998). According to the legislation, all property, two- and three-dimensional, should be formed so that their purpose is long-lasting, has an appropriate shape, access to road and has proper sewage and water systems if the property is to be settlements. Property formation can only happen if the purpose of the formation cannot be fulfilled any other way. For three-dimensional property there is, as mentioned, specific regulations. For a three-dimensional property to be formed the measure needs to be the most appropriate to fulfil the purpose. Other legislation is further described in the third chapter 1 a § FBL. Sweden also has special legislation regarding condominiums, they can only be formed in pairs of three and only in buildings that has not been used for living purposes the last eight years. Finland introduced independent three-dimensional property in 2018 which also brought new legislation. In Finland is it only possible to form independent three-dimensional property within a detailed development plan and with a binding site layout plan. The formation of three-dimensional property is often done with subdivision. Finland has not passed legislation regarding condominiums. In both countries one must carry out a property formation procedure that looks very much alike in both countries. The biggest difference between the legislation regarding forming three-dimensional property of Finland and Sweden is the possibility to form three-dimensional property within an area with a detailed development plan. Another big difference is that Sweden has condominiums and Finland do not. Despite some differences in the legislation both countries end up with the same results, forming independent three-dimensional property.

Det har skett en betydande folkökning i Stockholm under de senaste åren. För att kunna hantera ökningen ska tunnelbanan byggas ut. Stockholmsförhandlingen resulterade i planering och finansiering av ett antal nya sträckningar. Sträckningarna kommer mestadels att gå underjord och kräver markåtkomst och tillträde. För att tvångsvis få markåtkomst till järnvägstunnlar finns det två konkurrerande möjligheter antigen används tredimensionell fastighetsbildning eller servitutsrätt. När mark exproprieras eller på annat sätt tvångsvis överlåts ska ersättning utgå. Intrångsersättningen ska motsvara marknadsvärdeminskningen som intrånget gör.     Syftet med studien är att jämföra överlåtelseformerna servitut och tredimensionell fastighetsbildning vid tvångsvis markåtkomst för järnvägstunnlar samt även bestämma lämplig ersättning för överlåten mark eller rättighet. En kvalitativ studie har används för att svara på syftet och frågeställningen. Metoden har inkluderat en undersökning av rättssituationen, fallstudier och intervjuer. Järnvägstunnlar i Stockholm, Göteborg och Malmö har studerats som lämpliga fall. I intervjuerna tillfrågades representanter från Stockholms Statliga och Kommunala lantmäteri, Trafikverket samt även en fastighetsvärderare. Frågorna som behandlades var om tunnelns intrång, lämplig ersättning och skillnaderna mellan servitut och tredimensionell fastighetsbildning.  Undersökningen resulterade i att det är juridiskt möjligt att bilda både en tredimensionell fastighet och servitut men utifrån fallstudierna och intervjuerna har tredimensionell fastighetsbildning fördelar framför servitutsbildning. Eftersom järnvägsägaren blir fastighetsägare över tunneln så blir ansvarsfördeliningen tydligare vilket förenklar den framtida förvaltningen. När det gäller ersättningen bör den bestämmas utifrån den faktiska marknadsvärdeminskningen om det går men för de fastigheter där det är svårt att påvisa en värdeminskning kan schablonbelopp användas. Undersökningen kom fram till att intrånget blir lite större när tredimensionell fastighetsbildning används och bör resultera i lite högre ersättning. / The population of Stockholm has increased over the last few years and will continue to increase in the near future. In order to facilitate a continuing development of Stockholm the Metro will expand. The Metro expansion will run mostly underground and requires access to underground space. There are two different options to receive access either through three-dimensional property or easements. Depending on which method is used there are different consequences for the railway owner and the property owners.  The purpose of this thesis is to describe the reasons for using either ownership or easements and the consequences of the choice, the effect an underground tunnel has on the property value, and if there is a difference in the effect on property value depending on which method is utilized.    A qualitative study has been employed to answer the research questions. The research consisted of case studies and the interviews. Three cases have been studied; the cases are railway tunnels in Stockholm, Gothenburg and Malmö. Interviews have been held with the cadastral authorities in Stockholm, the Transportation administration, and a property evaluator specializing in infrastructure. The research concludes ownership is a more suitable for railways and makes the maintaining easier. However it can be considered more intrusive and thus the compensation received should be a little higher. The compensation values that Norell came up with are appropriate for the seized space.