• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 63
  • 21
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 3
  • 3
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 118
  • 118
  • 42
  • 25
  • 23
  • 22
  • 21
  • 19
  • 18
  • 17
  • 14
  • 13
  • 13
  • 13
  • 11
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
101

Social Attitudes Towards Sexism, Self-Objectification, Fear of Crime, and Trustworthiness-Based Face Ratings

Hughes, Tiana K. 03 August 2023 (has links)
No description available.
102

Ökonomie der Moral

Rauhut, Heiko, Krumpal, Ivar 26 August 2016 (has links) (PDF)
In Feldstudien konnte häufig mittels der Low–Cost Hypothese gezeigt werden, dass normatives Verhalten von den dafür aufzuwendenden Kosten abhängt. Doch hängt die Durchsetzung einer Norm ebenfalls von der Höhe der Kosten ab? Die Gültigkeit der Low – Cost Hypothese bei diesen kollektiven Gütern zweiter Ordnung ist bislang im Feld wenig erforscht. In unserer Studie wird die Durchsetzung sozialer Normen anhand nachbarschaftlicher Kontrollen analysiert. Es werden Daten einer postalischen Befragung von 631 Personen in Leipzig aus dem Jahr 2001 ausgewertet: Der Zusammenhang zwischen der Befürwortung sozialer Kontrollen und der Bereitschaft, soziale Kontrollen tatsächlich an sich zu erdulden, wird mit steigenden Kosten der zu erduldenden Kontrollhandlungen schwächer. Zudem lässt sich die Logik der Low – Cost Hypothese auf andere soziologische Konstrukte übertragen: Die Wirkung von Kriminalitätsfurcht und Autoritarismus ist umso weniger handlungsrelevant, je höher die Kosten der zu erduldenden Kontrollhandlungen sind. Diese Befunde demonstrieren die Gültigkeit der Low–Cost Hypothese im Zusammenhang mit kollektiven Gütern zweiter Ordnung. / In field studies, there is evidence that the occurrence of normative behaviour is dependent on its costs. This effect is known as the low cost hypothesis. However, is the enforcement of social norms as well dependent on its costs? So far, there has been little research on the validity of the low – cost hypothesis for so called second order collective goods. In our work, the enforcement of social norms is studied by means of analyzing social control in neighbourhoods. We use data of a mail survey conducted in 2001 in Leipzig, Germany, with 631 respondents: Correlations between approval of social control and willingness to tolerate social control personally decrease with increasing costs to tolerate these control activities. Additionally, the logic of low – cost is transferable to other sociological constructs: The effect of fear of crime and authoritarianism is the less relevant for tolerating social control activities, the higher the costs for these control activities. These empirical findings confirm the low cost hypothesis for the production of second order collective goods.
103

Les usagers des campus universitaires marseillais face à la délinquance et aux incivilités / University campuses users in Marseille confronting delinquency and incivility

Weiss, Pierre Olivier 03 December 2018 (has links)
La question de la sécurité et du sentiment d’insécurité à Marseille se résume trop souvent à la problématique des « cités » et à l’image des trafics de drogue et des règlements de compte qu’ils évoquent. Ces sujets sont certes réels et importants, mais ils ne doivent pas occulter les problèmes de « délinquance » et d’« incivilités » plus classiques et autrement plus nombreux qui se posent dans toutes les grandes villes, de multiples manières. Les années 1980, sous l’influence des recherches anglo-saxonnes, marquent justement un tournant majeur puisque, conscient des limites de la statistique administrative, on commence à mesurer ces phénomènes sociaux du point de vue de la victime. Alors que des enquêtes en population sont réalisées en France depuis plusieurs années, aucune d’entre elles ne s’intéresse aux usagers des campus universitaires quand bien même les effectifs d’étudiants explosent dans le dernier quart du 20e siècle. En effet, aujourd’hui, l’université représente un passage obligé pour une part importante de la jeunesse.Comment, les campus universitaires, des espaces sociaux similaires au premier regard, laissent-ils apparaître des différences en termes de victimation et de sentiment d’insécurité ? Quelle est le volume des victimations recensées et qui sont les victimes ? Peut-on comprendre l’origine des peurs éventuelles des étudiants et des personnels de l’université ? En quoi l’organisation de la sécurité, les problèmes de délinquance locale ainsi que les représentations sociales forment-ils un ensemble de phénomènes qui s’articulent et s’alimentent ? / The question of security and fear of crime in Marseille is all too often limited to the problem of "cités", the image of drug trafficking and the settling of accounts they evoke. These topics are certainly real and important, but they should not overshadow the more classic and numerous "delinquency" and "incivility" problems that arise in many ways, in all major cities. The 1980s, under the influence of Anglo-Saxon research, mark a turning point. Aware of the limits of administrative statistics, we began to measure these types of social phenomena from the point of view of the victim. While population surveys have been carried out in France for several years, none of them are interested in members of university campuses even though the student population exploded in the last quarter of the 20th century. Indeed, today, the university represents a necessary passage for a substantial part of the youth.How do social spaces, which are similar at first glance, reveal differences in terms of victimization and fear of crime? What is the intensity of victimization and who are the victims? Can we understand the origin of the fears of students and university staff? In what way are the security organizations, the problems of local delinquency as well as the social representations a set of phenomena that articulate and feed each other?This thesis, which is a part of the sociology of delinquency and urban sociology fields, does not resolutely lean towards spectacular crime incidents absent from the campus landscape, but rather, towards everyday life problems of members of 3 main Marseilles’ campuses.
104

Kriminalitätsfurcht in Caracas - eine Studie bei StudentInnen der Universidad Central de Venezuela

Liebnitzky, Jan 09 April 2015 (has links) (PDF)
Caracas ist eine der gefährlichsten Städte auf der Welt. Die Perspektive der Viktimisierung besagt, dass eine hohe objektive Kriminalitätsrate dazu führt, dass die Menschen mehr Kriminalitätsfurcht haben. Diese und andere Perspektiven generieren sich vor allem durch Forschung in den Ländern Europas und den USA. Es gibt in diesen Ländern gute Evidenz für eine Differenz zwischen subjektiver Kriminalitätsfurcht und objektiver Kriminalitätsrate. Diese Diskrepanz wird als Viktimisierungs - Furcht Paradoxon bezeichnet, wobei von einer geringeren objektiven Kriminalitätsrate ausgegangen wird und einer unverhältnismäßigen großen Kriminalitätsfurcht. In der vorliegenden Studie wurde untersucht, ob besagtes Paradox bei StudentInnen in Caracas, wo das objektive Kriminalitätslevel im internationalen Vergleich sehr hoch ist, existiert. Dabei wurde der Fragebogen „Cuestionario de Inseguridad Urbana“ (CIU) verwendet, um die Kriminalitätsfurcht valide zu messen. Der Fragebogen misst vier verschiedene Dimensionen der Furcht – affektiv, kognitiv, physiologisch und verhaltensbezogen. Insgesamt nahmen 70 StudentInnen der Universidad Central de Venezuela an der Untersuchung teil. Von denen waren 71,4 % weiblich und 28,6 % männlich. Das Durchschnittsalter betrug 21 Jahre (SD = 4,69). 77 % der Studierenden wohnen in Urbanizaciones (= Mittelschicht), 23 % von ihnen in Slums. Die Mehrzahl der StudentInnen (57,1 %) wurde mindestens einmal in ihrem Leben direkt viktimisiert, das heißt sie sind Opfer von einem Überfall oder Ähnlichem gewesen. Frauen haben in der vorliegenden Studie, entgegen den theoretischen Erwartungen, eine höhere Kriminalitätsfurcht als Männer. Denn es gibt in keiner der Dimensionen und somit eben sowenig in der Gesamtfurcht, signifikante Unterschiede zwischen den Gruppen. Laut der Perspektive der Viktimisierung sollten Personen, welche bereits direkt mit Kriminalität in Kontakt kamen oder einer höheren objektiven Kriminalitätsrate ausgesetzt sind, eine höhere Kriminalitätsfurcht haben. Diese Hypothese kann nicht bestätigt werden, denn StudentInnen mit Viktimisierungserfahrung habe keine erhöhte Kriminalitätsfurcht. Auch die Unterschicht, welche objektiv einer erhöhten Kriminalitätsrate ausgesetzt ist, hat nicht mehr Kriminalitätsfurcht als die Mittelschicht, sondern im Gegenteil signifikant weniger. Im internationalen Vergleich mit Lima ist die Kriminalitätsfurcht in Caracas, entgegen den Erwartungen signifikant geringer. Die Ergebnisse belegen ein invertiertes Viktiktimisierungs – Furcht Paradox, dass es demnach eine hohe objektive Kriminalitätsrate gibt, aber eine verhältnismäßig geringe Kriminalitätsfurcht. Dies wird mittels eines Prozesses der Habituation erklärt. Die Menschen in Caracas scheinen sich an die hohe objektive Kriminalitätsrate zu gewöhnen und daher auch weniger Kriminalitätsfurcht zu empfinden.
105

A ocupação pela TV : mediações televisivas e a operação das forças de segurança pública no complexo de favelas do Alemão e Vila Cruzeiro

Freitas, Daniel Jorge Salles de 27 May 2012 (has links)
Submitted by Renata Lopes (renatasil82@gmail.com) on 2016-07-08T15:30:51Z No. of bitstreams: 1 danieljorgesallesdefreitas.pdf: 1338699 bytes, checksum: 3b9d76614943f66d44c1710f6f355bb2 (MD5) / Approved for entry into archive by Adriana Oliveira (adriana.oliveira@ufjf.edu.br) on 2016-07-13T16:34:32Z (GMT) No. of bitstreams: 1 danieljorgesallesdefreitas.pdf: 1338699 bytes, checksum: 3b9d76614943f66d44c1710f6f355bb2 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-07-13T16:34:32Z (GMT). No. of bitstreams: 1 danieljorgesallesdefreitas.pdf: 1338699 bytes, checksum: 3b9d76614943f66d44c1710f6f355bb2 (MD5) Previous issue date: 2012-05-27 / Nas sociedades democráticas contemporâneas o medo tem produzido importantes efeitos nas formas como o público percebe questões ligadas ao crime e à segurança pública. Mais do que uma simples emoção, em tais sociedades o medo do crime se configura como uma perspectiva de mundo, ou seja, uma maneira naturalizada através da qual as pessoas definem a realidade em que vivem e orientam as suas condutas. Sob a orientação teórica do Interacionismo Simbólico, este trabalho analisa o papel dos meios de comunicação de massa no processo de transformação do medo do crime em uma perspectiva de mundo. Os meios de comunicação são compreendidos como fontes simbólicas privilegiadas a partir das quais o público define situações e constrói a realidade. A mediação entre as representações do crime nos meios de comunicação e as percepções da audiência de massa é mediada por formatos comunicacionais que se baseiam em perspectivas de medo e insegurança, o que, segundo o sociólogo David Altheide, conduz a um processo social que ele identifica ―política do medo‖: a naturalização de uma perspectiva de realidade na qual o crime é percebido como um fator em descontrole, uma ameaça constante à segurança pessoal dos indivíduos que, por sua vez, passam a demandar do poder público intervenções mais duras e punitivas em relação à criminalidade e a apoiar medidas típicas do populismo penal. A fim de identificar a existência de elementos característicos desse processo no Brasil, é feita uma análise interpretativa da cobertura televisiva da Rede Globo da ocupação policial do Complexo de Favelas do Alemão e Vila Cruzeiro no Rio de Janeiro em 2010. A abordagem da pesquisa segue o conjunto de orientações metodológicas sugerido por David Altheide para a realização do que ele denomina ―Análise Etnográfica de Documentos‖, e leva a conclusão de que o medo do crime ocupa importante lugar na percepção da realidade do público brasileiro e repercute em aspectos importantes da vida social, destacadamente nas expectativas quanto à atuação do Estado na área da segurança pública. / In contemporary democratic societies, fear has produced important effects in the ways public perceives issues related to crime and public safety. More than a simple emotion, in such societies the fear of crime became a perspective, a take-for-granted form through which people see the world, define reality in which they live and direct their conducts. Under the guidance of Symbolic Interactionism, this work analyzes the role of mass media in this changing process of fear of crime in a way to comprehend the world. The media are understood as privileged symbolic sources by which the public defines situations and constructs the reality. The mediation between the representations of crime in the media and the perceptions of the audience is made by communicational formats based on fear and insecurity prospects, which, according to sociologist David Altheide, leads to a social process he calls "politics of fear": the naturalization of a definition of reality in which crime is perceived as a factor out of control, a constant threat to the personal safety of individuals who, in turn, begin to demand government interventions tougher e more punitive in relation to crime, and support typical measures of penal populism. In order to identify the existence of characteristic elements of this process in Brazil is made an interpretive analytics of the TV Globo coverage of police occupation of Alemão and Vila Cruzeiro slums in Rio de Janeiro in 2010. The research approach follows the set of methodological guidelines suggested by David Altheide to the realization of what he calls "Ethnographic Analysis of Documents", and leads to the conclusion that the fear of crime occupies important place in the brazilian public's perception of reality, what reflects on important aspects of social life, notably in State‘s actions in public safety.
106

Kriminalitätsfurcht in Caracas - eine Studie bei StudentInnen der Universidad Central de Venezuela

Liebnitzky, Jan January 2012 (has links)
Caracas ist eine der gefährlichsten Städte auf der Welt. Die Perspektive der Viktimisierung besagt, dass eine hohe objektive Kriminalitätsrate dazu führt, dass die Menschen mehr Kriminalitätsfurcht haben. Diese und andere Perspektiven generieren sich vor allem durch Forschung in den Ländern Europas und den USA. Es gibt in diesen Ländern gute Evidenz für eine Differenz zwischen subjektiver Kriminalitätsfurcht und objektiver Kriminalitätsrate. Diese Diskrepanz wird als Viktimisierungs - Furcht Paradoxon bezeichnet, wobei von einer geringeren objektiven Kriminalitätsrate ausgegangen wird und einer unverhältnismäßigen großen Kriminalitätsfurcht. In der vorliegenden Studie wurde untersucht, ob besagtes Paradox bei StudentInnen in Caracas, wo das objektive Kriminalitätslevel im internationalen Vergleich sehr hoch ist, existiert. Dabei wurde der Fragebogen „Cuestionario de Inseguridad Urbana“ (CIU) verwendet, um die Kriminalitätsfurcht valide zu messen. Der Fragebogen misst vier verschiedene Dimensionen der Furcht – affektiv, kognitiv, physiologisch und verhaltensbezogen. Insgesamt nahmen 70 StudentInnen der Universidad Central de Venezuela an der Untersuchung teil. Von denen waren 71,4 % weiblich und 28,6 % männlich. Das Durchschnittsalter betrug 21 Jahre (SD = 4,69). 77 % der Studierenden wohnen in Urbanizaciones (= Mittelschicht), 23 % von ihnen in Slums. Die Mehrzahl der StudentInnen (57,1 %) wurde mindestens einmal in ihrem Leben direkt viktimisiert, das heißt sie sind Opfer von einem Überfall oder Ähnlichem gewesen. Frauen haben in der vorliegenden Studie, entgegen den theoretischen Erwartungen, eine höhere Kriminalitätsfurcht als Männer. Denn es gibt in keiner der Dimensionen und somit eben sowenig in der Gesamtfurcht, signifikante Unterschiede zwischen den Gruppen. Laut der Perspektive der Viktimisierung sollten Personen, welche bereits direkt mit Kriminalität in Kontakt kamen oder einer höheren objektiven Kriminalitätsrate ausgesetzt sind, eine höhere Kriminalitätsfurcht haben. Diese Hypothese kann nicht bestätigt werden, denn StudentInnen mit Viktimisierungserfahrung habe keine erhöhte Kriminalitätsfurcht. Auch die Unterschicht, welche objektiv einer erhöhten Kriminalitätsrate ausgesetzt ist, hat nicht mehr Kriminalitätsfurcht als die Mittelschicht, sondern im Gegenteil signifikant weniger. Im internationalen Vergleich mit Lima ist die Kriminalitätsfurcht in Caracas, entgegen den Erwartungen signifikant geringer. Die Ergebnisse belegen ein invertiertes Viktiktimisierungs – Furcht Paradox, dass es demnach eine hohe objektive Kriminalitätsrate gibt, aber eine verhältnismäßig geringe Kriminalitätsfurcht. Dies wird mittels eines Prozesses der Habituation erklärt. Die Menschen in Caracas scheinen sich an die hohe objektive Kriminalitätsrate zu gewöhnen und daher auch weniger Kriminalitätsfurcht zu empfinden.:Zusammenfassung 3 Einleitung 4 I. Theorie 5 Perspektive der Viktimisierung 6 Perspektive Sozialer Faktoren 8 Perspektive beschränkter Methodik 8 Fragestellung 12 II. Empirie 13 Methodik 3 Fragebogen zur Kriminalitätsfurcht – der CIU 14 Statistische Analyse 16 Ergebnisse 16 H1: Frauen haben mehr Kriminalitätsfurcht als Männer 18 H2: Kriminalitätsfurcht ist höher, wenn es zuvor eine Viktimisierung gab 19 H3a: Die Kriminalitätsfurcht in „Slums“ ist höher als in der Mittelschicht 20 H3b: Die Kriminalitätsfurcht in Caracas ist höher als in Lima oder San Luis 20 III. Diskussion 21 Perspektive der Habituation 26 Die Ergebnisse aus der Perspektive der Habituation 29 Ausblick 31 Literaturverzeichnis 32 Anhang 35
107

Effektiv samordning för trygghet som kärna i brottsförebyggande arbete : - Tre skånska kommuners implementering / Effective Coordination for Safety as the Core in Crime Prevention : - Three Scanian Municipalities' Implementation

Persson, Klara, Andersson, Ida January 2022 (has links)
I Sverige har en negativ utveckling skett i vissa geografiskt avgränsade bostadsområden, så kallade utsatta områden. Att minska brottsligheten och öka tryggheten i utsatta områden är av stor vikt. Det är därför relevant att undersöka huruvida kommuner med utsatta områden bedriver ett programtroget brottsförebyggande arbete. Syftet med studien var därmed att undersöka hur väl tre kommuner (Helsingborg, Kristianstad och Landskrona) har implementerat den brottsförebyggande och trygghetsskapande metoden Effektiv samordning förtrygghet (EST), samt vilka faktorer som har påverkat implementeringprocessen. De två frågeställningarna var 1. I vilken utsträckning har de tre skånska kommunerna Helsingborg, Kristianstad och Landskrona implementerat EST? 2. Vilka faktorer har påverkat kommunernas implementeringsprocess av EST? Genom tematisk analys av semistrukturerade intervjuer har studien eftersträvat en inblick i flera aktörers (N=9) arbetsprocess kring och implementering av EST-metoden. Resultatet från intervjuerna indikerar att EST till viss del är implementerad i de tre kommunerna då kommunerna arbetar med samtliga steg i EST och metoden har bidragit till en god samverkan. Det framgår dock även att det finns ett behov av utbildning kring EST-metoden och ett mer metodtroget arbete. Av resultatet framgår även att ett antal faktorer har påverkat implementeringen av EST: metodens komplexitet; kommunikation och förankring av metoden; aktörernas lämplighet; aktörernas personliga egenskaper; graden av tillgänglig information om metoden; aktörernas delaktighet; strukturella omständigheter; metodtrogenhet samt uppföljning och återkoppling. Förhoppningen är att lagen “Kommuner mot brott” tydliggör hur arbetet ska se ut och fördelas. Resultatet kan således ge en vägledning för andra kommuner gällande vilka faser i implementeringen som kan utgöra en utmaning samt vilka faktorer som påverkar implementeringsprocessen. / In Sweden, a negative development has taken place in certain geographically delimited residential areas, so-called vulnerable areas. Reducing crime and increasing perceived safety and security in vulnerable areas is of great importance. It is therefore relevant to investigate whether municipalities with vulnerable areas carry out methodical crime prevention work. The purpose of the study was thus to investigate how well three municipalities (Helsingborg, Kristianstad and Landskrona) have implemented the crime prevention method Effective Coordination for Safety (EST), and which factors have affected the implementation process. The two main issues were 1. To what extent have the three Scanian municipalities of Helsingborg, Kristianstad and Landskrona implemented EST? 2. What factors have influenced the municipalities' implementation process of EST? Through thematic analysis of semi-structured interviews, the study has sought an insight into several actors' (N = 9) work process regarding, and implementation of, the method. The results indicate that EST is to some extent implemented, as the municipalities work with all steps in EST, and the method has contributed to a good collaboration amongst actors. However, it is also evident that there is a need for education regarding the method and more extensive methodical work. In addition, the results show that several factors have influenced the implementation of EST: the method’s complexity; communication and anchoring of the method; suitability of the actors; personal characteristics of the actors; information available on the method; stakeholder participation; structural circumstances, as well as follow-up and feedback. It is to be hoped that the law "Municipalities against crime" clarifies how the crime preventative work should be carried out and allocated. The results can thus provide guidance for other municipalities regarding which phases in the implementation might constitute a challenge and which factors affect the implementation process.
108

Perceptions of the Police and Fear of Crime: The Role of Neighborhood Social Capital

Williams, Seth Alan 18 November 2015 (has links)
No description available.
109

The Price of Fear : Estimating the economic effect of fear of crimeusing sold apartments in Stockholm, Sweden

Erik, Nytell January 2022 (has links)
Fear of crime may differ between areas, even if levels of crime do not differ. Policymakers and companies should be interested in how much economical values individuals put on their emotions. No previous paper has tried to estimate the economic consequences of the kind of fear of crime that does not stem from an increase in crime. Through a hedonic fixed effect-approach and a unique data set, I close this gap by estimating the willingness to pay to avoid that fear. As the outcome variable, I use sold apartments in Stockholm municipality in the years 2017 and 2020. I find suggestive evidence of small to moderate effect of fear of crime on housing prices, even after controlling for crime levels, with an elasticity of -2% to -6%. The results are robust throughout different robustness tests. These findings may help politicians in their cost-benefit analyses when planning safety-increasing projects.
110

Handelsidkares säkerhet och trygghet : En undersökning om oro och brottsutsatthet i Landskrona / Retailers fear of crime and victimization : A study about fear of crime and victimization in Landskrona

Tjädermo, Fanny, Martinsson, Helena January 2024 (has links)
I dagens samhälle har den brottslighet som drabbar företagen blivit vardag och de efterföljande konsekvenserna är många. I Landskrona kommun har ungefär hälften av handelsidkarna blivit utsatta för brott och en majoritet är oroliga för att drabbas. Till följd av denna problematik syftar studien till att fördjupa förståelsen gällande Landskronas handelsidkares upplevelser av oro och utsatthet för brott, hur de arbetar mot problematiken idag samt vilka åtgärder de önskar implementeras. Utifrån resultatet har även åtgärdsförslag utarbetats. För att uppnå studiens syfte tillämpades åtta kvalitativa intervjuer med handelsidkare i Landskrona. En tematisk analys av intervjuerna resulterade i sex teman; oro för utsatthet, utsatthet, förändring, tillämpade åtgärder, rättssystemet och önskade åtgärder. Resultatet visade att majoriteten av handelsidkarna inte upplevde en oro att utsättas för brott samt att det skett en positiv utveckling i Landskrona. Alla deltagare vittnade om en utsatthet för brott där stöldbrottslighet drabbade dem främst. Dock polisanmäldes endast vissa brott och det framkom ett missnöje gällande att anmälningar sällan resulterade i något. Från intervjuerna framträdde även en okunskap gällande hur och när polisanmälningar kan och bör genomföras. Handelsidkarnas åtgärder inkluderar bland annat kamerabevakning, väktare, skalskydd, kommunikation, uppmärksamhet mot kunder och larm. Deltagarna önskar främst mer poliser och väktare i stan, fler bevakningskameror och förbättrad kommunikation. För att öka tryggheten och minska brottsutsattheten bland handelsidkare i Landskrona föreslås 1) utbildningsinsatser om polisanmälan och andra lagar och regler som är av relevans för handelsidkare, 2) ökad kommunikation via appen Säkerhetscenter och 3) ökad samverkan mellan kommun, skola, polis och handelsidkare. Förslag på framtida forskning inkluderar bland annat att liknande studier genomförs i andra städer eller med andra deltagare. / Crime affects businesses everyday, and the consequences that follow are numerous. About half of the retailers in Landskrona were victims of crime, with many fearful of victimization. As a result of this problem, the study aims to deepen the understanding of Landskrona’s retailers’ experiences of fear of crime and crime victimization, how they are currently addressing the problem, and what measures they would want to see implemented. Based on the results, three crime prevention strategies have been proposed. The research questions were answered by conducting eight qualitative interviews with retailers in central Landskrona. A thematic analysis of the interviews resulted in six themes: fear of crime, experiences of victimization, development, implemented measures, the legal system, and desired actions. The results indicated that a majority of retailers did not experience a significant fear of being victimized and that the overall development in Landskrona has been positive. All participants had been victims of crime and theft were the most common. However, few crimes were reported to the police and the retailers expressed discontent with the fact that reports rarely result in anything. The result also showed a lack of knowledge regarding how and when a crime should be reported. Crime prevention strategies used by the retailers include surveillance cameras, security guards, exterior protection, communication, attentiveness to customers, and alarms. There was a desire for enhanced police and security guards on patrol, increased camera surveillance, and communication with other retailers. To reduce fear of crime and victimization among retailers in Landskrona, this study proposes 1) educational initiatives regarding reporting crime, 2) improved communication through an app, and 3) increased collaboration between the municipality, schools, police, and retailers. Proposals for future research include among other things that similar studies are conducted in other cities or with other participants.

Page generated in 0.1005 seconds