Det behövs undervisning av kemi och fysik i förskolan. Uppfattningen om hur denna ska bedrivas för att främja yngre barns lärande är inte enhetlig. Därför kommer denna studie vara inriktad på att undersöka huruvida barnböcker kan vara ett verktyg för att identifiera och utveckla kunskap om fysikaliska fenomen. Forskningsfrågan studien syftar att besvara är “Hur uttrycks fysikaliska fenomen relaterade till luft i barnböcker?”. Innehållsanalys med multimodalt perspektiv användes som metod där innehållet i sju böcker systematiskt och objektivt gicks igenom. Böckerna som valdes ut till analysen handlade om väderförhållanden, de var således inte skrivna för att presentera naturvetenskapliga fenomen. Dimensionerna som framkom under analysen var följande “Hur luft uttrycks”, “Luft i rörelse”, “Luftens temperatur”, “Företeelser som är i behov av luft” och “Antropomorfism/ Animism och metaforer”. Därefter fördes olika kategorier med begrepp in under dessa utifrån böckernas innehåll. Resultatet visade att böckerna använder sig av ett rikt språkbruk och har ett varierat utbud av hur fysikaliska fenomen relaterade till hur luft uttrycks. Böckerna vars innehåll analyserades kan ge många uppslag till hur luft kan presenteras i förskolan.

Då romerna har varit en marginaliserad, exkluderad och diskriminerad minoritet i majoritetssamhället Sverige, är studiens syfte att få en bild av hur romerna, beskrivs i den svenska skolan över tid. Studien utgör två olika undersökningar utifrån fenomenologi som teori och metodansats. I den läromedelsanalys som genomförts, visar resultatet att romerna som objekt knappt varit synliga, och i den mån de synts, har bilden varit statisk och homogen. I undervisningen i skolan idag, visar resultatet av de intervjuer som genomförts, att bilden av romerna till viss del har förändrats, men att de lärare som tillfrågats är osäkra på vad de ska undervisa om då information om romernas historia saknas.

<p>U radu je predložena metoda merenja moždanih ERP potencijala zasnovana na merenju harmonika epohe. Predložena metoda je zasnovana na pristupu takozvanog stohastičkog digitalnog merenja na intervalu (SDMI), a hardver sa kojim se ova metoda može implementirati je zasnovan na brzim A/D konvertorima i FPGA strukturi. Metoda je ispitana brojnim simulacijama i eksperimentima i pokazano je da SDMI manjeg broja epoha, sa zadovoljavajućom tačnošću, meri latenciju ERP-a, što je korisno kod vremenski kraćih merenja, kada tačno merenje amplitude ERP komponente nije od značaja.</p>

Det problemområde som föreliggande studie grundar sig på är att det finns ett behov av forskning som utgår från barns perspektiv på konflikter. Därmed är studiens syfte att närma sig barns livsvärldar för att synliggöra och beskriva deras erfarenheter av fenomenet konflikter i förskolan och lyfta fram barnens röster. Forskningsfrågorna är följande ”Hur upplever förskolebarn konflikter?”, samt ”Hur kan essensen av förskolebarns konflikter beskrivas?”. Det empiriska materialet samlades in på två olika förskolor och utfördes med hjälp av gruppsamtal med 14 deltagande barn i fyra- och femårsåldern. Studien har en fenomenologisk ansats och inspireras av Giorgis analysmetod, varpå följande teman trädde fram i resultatet: En känsla i kroppen, Pedagogens roll och Fysiskt agerande i konflikter. Studiens resultat visar att barnen förknippar konflikter med att slåss, där medel som rivas, brottas, ta och kasta saker, bland annat används. De ger också uttryck för olika känslor såsom ledsen, arg, rädd och orolig, vilket kan förstås som att barnens upplevelser av konflikter är för dem något som ”inte känns bra”. Känslorna kan upplevas som okontrollerbara, obehagliga och som en källa till barnens agerande. Pedagogen tycks också ha en betydande roll i barnens konflikter. Utifrån barnens livsvärldar utgör känslorna i kroppen, främst arg och ledsen, fysiskt agerande och pedagogens roll essensen av fenomenet konflikter för barn i förskolan. Det innebär att om vi tar bort dessa egenskaper skulle fenomenet konflikt sluta att upphöra utifrån barnens upplevelser och erfarenheter. Slutsatsen som dras från denna studie är att barns konflikter bör synliggöras och inte förbises, att barnens röster ska få höras och lyftas fram både i forskning och i förskolan.

Uppsatsen undersöker vad binge-watching är för ett fenomen, och närmare vad som gör en TV-serie binge-värdig. Kopplingar mellan element som är förknippade med att göra en serie beroendeframkallande, främst cliffhangers undersökas på en djup nivå. Medan tiden har förändrats har tekniken också förändrat hur det ses på program från när de först visades till hur de konsumeras idag, från att titta på en svartvit box-TV till att titta på en gigantisk smart-TV med inbyggd video-on-demand. Olika berättarmetoder från “monster of the week”till något som har en berättelse som är tänkt att förbli sammanhängande från början av serien förklaras i denna texten, och paralleller dras mellan teknikerna och fenomenet binge-watching.

Skolan är nära sammanknuten med de influenser som präglar samhället i stort. I ämnet samhällskunskap kommer läraren ofta i kontakt med elevers livsåskådningar och åsikter som en naturlig del av undervisningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka samhällskunskapslärares uppfattningar kring fenomenet intolerans och hur detta synliggörs från elever i klassrummet. Arbetet kretsar kring tre centrala teman: begrepp, bemötande och förebyggande arbete. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med djupgående karaktär där fokus riktas mot den enskilde lärarens subjektiva upplevelser. Analysen sker utifrån en fenomenologisk referensram där transkriberingar kodats och tolkats av mig. Resultatet gestaltar en hög grad av komplexitet kring fenomenet intolerans. Det råder en viss konsensus kring begreppets avvikelse från skolans och det svenska samhällets demokratiska värdegrund. En generell samsyn kring bemötande och förebyggande arbete existerar inte utan det konstateras att arbetet är situationsberoende. Frekvensen av intolerans upplevs som vanligare hos de lärare som alltid bemöter och öppnar upp för diskussion medan det motsatta förhållandet gäller för de lärarna som stänger diskussionen innan den hunnit påbörjas. Min slutsats är att bemötande av intoleranta uttryck behöver anpassas efter varje enskild elev. Det handlar om en försiktig balansgång där läraren varken kan blunda eller agera för kraftfullt eftersom det riskerar att förstärka icke önskvärda åsikter. Samtidigt ska ett väl fungerande vardagligt arbete med eleverna inte underskattas som ett övergripande tillvägagångsätt i syfte att motverka intolerans.

I tidigare forskning om elevernas intresse för de naturvetenskapliga ämnena har flertalet forskare belyst en problematik kring det minskande intresset för naturvetenskap. Mitt mål med denna undersökning är att belysa problemområden och synliggöra vad läraren kan göra för att fånga elevernas intresse för de naturvetenskapliga ämnena i skolan. Skälen är bland annat att flertalet forskare (Se exempelvis Adolfsson, 2011; Anderhag, 2014; Lindahl, 2003) menar att intresse för ett ämne är avgörande för elevernas prestation i ämnet. De naturvetenskapliga ämnena finns omkring oss i vår vardag ofta utan att vi lägger märke till dem. Det är många yrken som grundar sig på naturvetenskaplig kunskap, yrken som är nödvändiga för människans överlevnad. Att intresset sjunker kan således ha förödande konsekvenser då eleverna och deras kunskaper är av stor vikt för nästkommande generationer. Frågeställningarna för arbetet är följande: Hur beskriver elever intresset för de naturvetenskapliga ämnena? samt Vad anser eleverna påverkar intresset för de naturvetenskapliga ämnena i skolan? Jag har genomfört en kvalitativ undersökning då mitt fokus låg på årskurs sex elevers uppfattningar och tolkningar. Den fenomenografiska ansatsen användes i framtagandet av analysen som en metod för att kategorisera elevernas olika åsikter ur ett kvalitativt perspektiv. De fyra kategorierna som uttrycker intresse är: intresse för skolan, minskat intresse och ökat intresse samt arbetssätt. Det pragmatiska synsättet användes för att tolka resultatet och sätta in det i ett sammanhang ur ett längre perspektiv. Tidigare studier rörande framgångsfaktorer inom naturvetenskaplig undervisning visar att lärarens utbildningsnivå samt val av arbetssätt är det som har störst påverkan på eleverna och därmed också för att skapa ett intresse för ämnet. Forskningen visar också att intresset för naturvetenskap sjunker i de högre årskurserna (Oscarsson, 2011). Den slutsats som jag kommit fram till är att det inte är de naturvetenskapliga ämnena i sig som har störst påverkan på elevernas intresse, utan hur läraren väljer att utforma undervisningen. Dessutom spelar det stor roll hur mycket eleverna får vara delaktiga i undervisningens innehåll och utformning.

Syftet med studien är att öka kunskapen om rytmiklärares upplevelser och erfarenheter av fe- nomenet rytmik. Det teoretiska perspektiv som ligger till grund för arbetet är det fenomenolo- giska perspektivet, som fokuseras kring det som framträder och visar sig utifrån rytmiklärarnas egna upplevelser och erfarenheter i rytmik. Den tidigare forskningen redogör för forskning om barns musikaliska uttryck genom rörelse, användningen av rytmikmetoden i instrument- och sångundervisning, effekterna av rytmikmetoden för barn i tidig ålder samt kropp, görande och varande i musik. Insamlingen av material har gjorts genom semistrukturerade intervjuer i vilka utbildade rytmiklärare fått dela sina upplevelser och erfarenheter av rytmik. Intervjuerna har spelats in och transkriberats samt analyserats utifrån tematisk analys med fenomenologisk grund. Resultatet lyfter fram fem teman utifrån hur rytmiklärarna upplever rytmikmetoden, det omätbara, att våga pröva det oprövade, ett rörligt och polariserande ideal, att så ett frö och helheten. I resultatet framkommer bland annat att rytmik ska förstås och upplevas praktiskt genom kropp och känslor på golvet, genom ett cirkulärt helhetstänk där övergångarna mellan moment är lika viktiga som momenten i sig. I diskussionen relateras studiens resultat till tidi- gare forskning och belyser musikalisk förståelse genom kroppsrörelse, en personlig rytmikme- tod, distinktionen mot annan musikundervisning, samt rytmikens metodik. / This study aims to increase the understanding of eurhythmic teaching practices trough the ex- periences of eurhythmic teachers. Drawing on a phenomenological perspective, the research focuses on what emerges from these experiences, as teachers share their insights on eurhyth- mics. Previous studies have explored the impact of eurhythmic teaching on children’s musical expression, instrument and vocal training and the role of the body in a musical learning. Using a phenomenological perspective, the conducted semi-structured interviews with experiences of eurhythmic teachers were analyzed thematically. Key findings illustrate how teachers experi- ence eurhythmics, including the immeasurable, to dare to try the unknown, and entirety. More- over, the findings highlight the importance of practical, embodied experiences of eurhythmics, with a focus on transitions between moments as well as the moments themselves. Discussion of the results situates them in the context of previous research, emphasizing the role of body movement in musical understanding and the unique characteristics of eurhythmic methodology.

Sammanfattning Denna studie syfter till att bidra med kunskap om hur bilderboken och dess illustrationer kan verka som ett främjande verktyg i förskollärarens arbete med kemiundervisning och kroppslig energiomvandling. Genom en kvalitativ bildanalys ur ett semiotiskt perspektiv så har denna studie hämtat sitt underlag i fyra bilderböckers illustrationer. I dessa bilderböcker så analyserades illustrationens denotation, direkt observerbara fenomen och konnotation, illustrationens dolda budskap, gällande energiomvandlingar i kroppen. Resultatet visar på att denotation kan visa på kopplingar till kroppens energiomvandling. Illustrationens denotation visar en tydlig humörskiftning hos böckernas karaktärer tack vare illustrerade ansiktsuttryck bland annat. Genom konnotation så talar illustrationen om att något sker i kroppen när den får mat i sig alternativt när den leker och rör på sig. Detta tack vare de sinnesskiftningar och ansiktsuttryck som illustrationens denotation visar. Såväl observerbara som dolda fenomen i illustrationerna visar att energi till följd av matintag eller rörelse påverkar kroppen och visar att illustrationerna bär ett budskap som de vill kommunicera till läsaren.

Syftet är att undersöka vilka vardagsföreställningar 4-5 åringar har om ett naturvetenskapligt fenomen för att kunna utgå från denna i undervisningen.De föreställningar eleven har om omvärlden utvecklas av erfarenhet och är svåra att ändra på utan pedagogens hjälp. Studien bygger på teckningar och samtal om regn och vattnets kretslopp med 10 förskolebarn. Mer än hälften av barnen svarar att regn är vatten, och flera barn kopplar mörka moln och åska till regn. De har också en god uppfattning om vattnets kretslopp utan att använda naturvetenskapliga begrepp. Flera av barnen har liknande vardagsföreställningar som skolbarn i åldrarna 9 år och uppåt.