När den reproduktiva hälsan sviktar kan känslor av att vara mindre värd uppkomma och såväl manlighet som kvinnlighet är begrepp som tycks vara starkt knutna till människans förmåga att reproducera sig. Infertilitet är ett problem vilket uppstår i en relation. Trots detta har det under lång tid setts som ett kvinnligt problem. Studien syftar till att belysa fenomenet infertilitet ur mäns perspektiv och utgår från ett livsvärldsperspektiv. Totalt deltog sju män i studien, livsvärldsintervjuer genomfördes och materialet analyserades utifrån en fenomenologisk hermeneutisk ansats. Materialet mynnade ut i sammanlagt tolv subteman vilka resulterade i fyra stycken teman. Framtidstro, Intimitet, Maktlöshet samt Uthärdande tycks tillsammans stå för innebörden av fenomenet. Männen har ett behov av att finna strategier och på så vis öka känslan av att hantera och begripa den egna livssituationen vilket ses som en röd tråd genom resultatet. Männen tycks se sina upplevelser kring infertilitet som något positivt. De har intagit en ny roll och en stärkt relation till partnern belyses. Kopplingar till Antonovskys teorier kring KASAM kan ses och vikten av delaktighet betonas i resultatet. Diskussion förs även kring huruvida skillnader i bakomliggande orsaker till infertiliteten kan påverka resultatet. / When reproductive health is failing and feelings of being less worthy arise and both masculinity and femininity are concepts that seem to be strongly linked to man's ability to reproduce. Infertility is a problem which arises in a relationship. Despite this, it has for a long time been seen as a women's problem. The study aims to shed light on the phenomenon of infertility from men´s perspective and based on a life-world perspective. The study includes seven men, life-world interviews and material reviewed on the basis of a phenomenon logical hermeneutical approach. The material resulted in a total of twelve subthemes resulting four themes. Optimism in the future, Intimacy, Powerlessness and Persevering seem to stand together for the meaning of the phenomenon. The men have a need to find strategies and thereby increase the feeling of manage and comprehend their life situation. The men seem to see their experiences of infertility as something positive. They have taken on a new role and a stronger relationship with the partner is illuminated. Links with Antonovskys theories about KASAM can be seen and the importance of participation is emphasized in the outcome. There are also discussions on whether the differences in the underlying causes of infertility can affect results.

Background: Endometriosis is a chronic disease that approximately one out of ten women suffer from. The disease affects many aspects of the women’s lives. The health care’s lack of knowledge results in a delayed diagnosis, which increases the risk of infertility, a negative psychological impact and an unnecessary suffering. The professionals describe the lack of knowledge as a barrier which complicates the interactions and care they want these women to receive. The women´s partners describe a feeling of being powerless and a concern about women´s wellbeing and the consequences of the disease. Aim: Was to describe women´s experience of living with endometriosis. Method: Literature review of 15 scientific articles. Results: The result of the study describes women’s experiences of living with endometriosis. The authors concluded the women’s experiences in five different themes, pain, fertility, psychological impact, health care encounters and limitations of life. These themes describe the disease’s impact on women’s lives and what limitations they experience due to endometriosis, but also the women’s health care encounters, which for the most part is described as negative and trivializing. Discussion: The discussions are based on the following headings, life with endometriosis, the Swedish National Board of Health's guidelines, education might be the answer and the multidisciplinary work. The authors discussed women’s experience of the disease and how the guidelines from The Swedish National Board of Health´s are supposed to improve care of endometriosis patients. They also discussed how education of both caregivers and patients can improve these women’s situation, and lastly what roll the multidisciplinary team can play. The discussion originated from Katie Eriksson’s nursing theory. / Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar ca en av tio kvinnor och som påverkar många aspekter av hennes tillvaro. Bristande kunskap hos vårdgivarna gör att dessa kvinnor får vänta på diagnos vilket medför ökad risk för infertilitet, psykisk påverkan och ett onödigt lidande. Vårdgivarna beskriver att deras bristande kunskap försvårar möjligheterna till ett bemötande och en vård som de vill att kvinnorna ska få. Kvinnornas partners beskriver en maktlöshet och en oro kring kvinnornas mående samt sjukdomens konsekvenser. Syfte: Var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod: Litteraturöversikt av 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet av litteraturöversikten beskriver kvinnornas upplevelser av att leva med sjukdomen endometrios. Författarna summerade upplevelserna i fem teman, smärta, fertilitet, psykisk påverkan, bemötande i vården och begränsningar i vardagen. Alla dessa teman beskriver hur kvinnorna påverkas av sjukdomen och hur de upplever att sjukdomen begränsar deras liv på olika sätt, men också deras upplevelser av vården, som till största del består av negativa erfarenheter och trivialisering av sjukdomen.  Diskussion: Diskussionen förs kring följande rubriker, livet med endometrios, Socialstyrelsens riktlinjer, utbildning kan vara lösningen och multidisciplinärt arbete. Författarna har under dessa rubriker diskuterat kvinnornas upplevelser av sjukdomen, hur Socialstyrelsens riktlinjer ska förbättra vården, på vilka sätt författarna tror att utbildning kan förbättra kvinnornas situation samt vilken roll det multiprofessionella teamet har för kvinnorna. Diskussionen har förts med Katie Erikssons omvårdnadsteori som utgångspunkt.

Inledning Generella riktlinjer för kost och hälsa har historiskt utformats utifrån forskning på män, vilket resulterat i att kvinnor i fertil ålder ofta blivit missförstådda, misstolkade och felbehandlade. Låggradig inflammation, snabbmat och den moderna livsstilen, misstänks vara grund för flera sjukdomar vilka övervägande drabbar kvinnor. Syftet med studien var en kartläggning och kritisk granskning av forskning på hälsa och ohälsa hos kvinnor i fertil ålder relaterad till kosthållning. Metod Studien är en litteraturöversikt över tio artiklar fokuserade på kvinnor i fertil ålders hälsa och ohälsa i relation till kost. Artiklarna har systematiskt analyserats och sammanfattats. Resultat Resultatet visade att kvinnors fertilitet, inträdet av klimakteriet, premenstruella besvär och sjukdomar tycks relaterade till fysiska obalanser och inflammation samt påverkas av kostval. Gula och gröna grönsaker och frukter, fibrer, vegetabiliskt protein och antiinflammatorisk kost var att föredra för goda hälsoeffekter. Diskussion Kostens betydelse för fertilitet och hälsa hos kvinnor i fertil ålder var tydlig och sammanlagda effekter av nutrienter i kost verkar överträffa enskilda tillskott. Kunskapsspridning och mer forskning är essentiell för att stärka gruppens hälsa, främja empowerment samt möjliggöra goda bio-psyko-sociala effekter. / Introduction General diet and health guidelines have historically been designed based on research on men, with the result that women of childbearing age have often been misunderstood, misinterpreted and mistreated. Low-grade inflammation, fast food and modern lifestyle, is thought to be the basis of several diseases predominantly afflicted by women. The purpose of the study was a survey and critical review of health and ill health research in women of childbearing age related to dietary choices. Method The study is a literature review of ten articles focusing on health and ill health of women at child bearing age in relation to diet. The articles have been systematically analyzed and summarized. Results The results showed that women's fertility, the onset of menopause, premenstrual disorders and diseases appear to be related to physical imbalances and inflammation and were affected by dietary choices. Yellow and green vegetables and fruits, fiber, vegetable protein and an antiinflammatory diet displayed extra beneficial health effects. Discussion The importance of diet for fertility and health in women of childbearing age was clear and the combined effects of nutrients in diet appear to exceed individual supplements. Knowledge dissemination as well as research is essential for strengthening the group's health, promoting empowerment as well as make room for good bio-psycho-social effects.

<p>Distansseminarium pga. COVID-19.</p>

Bakgrund: Flera olika cancerbehandlingar som används idag kan leda till nedsatt reproduktionsförmåga hos både kvinnor och män. För biologiska män finns i det initiala sjukdomsskedet en tydlig rutin implementerad kring fertilitetsbevarande åtgärder. Samma rutin saknas för biologiska kvinnor och forskning visar på att information kring ämnet är bristfällig. Möjligheten att kunna bli förälder är en viktig faktor samt nära sammankopplat med kvinnlig identitet, något som visat sig gälla även dem som inte planerar att bilda familj. Syfte: Att undersöka betydelsen av information för kvinnor som ska genomgå eller har genomgått cancerbehandling och riskerar att drabbas av nedsatt reproduktionsförmåga. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes där PubMed och Cinahl användes som databaser. Tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som svarar mot syftet valdes till litteraturstudiens resultat. De vetenskapliga artiklarna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Informanterna upplevde att de sällan eller aldrig mottagit adekvat information om de olika cancerbehandlingarnas risker och biverkningar på fertiliteten och om vilka fertilitetsbevarande åtgärder som fanns att tillgå. Känslor som frustration och att befinna sig i ovisshet var vanligt förekommande och majoriteten av informanterna kände att deras situation inte togs på allvar. Fokus låg även på behovet av att som patient kunna fatta välgrundade beslut, vilket var omöjligt utan adekvatinformation. Konklusion: Bristen på adekvat fertilitetsrelaterad information lågofta som grund till de negativa känslor informanterna uttryckte och i många fallvar informationen bristfällig på grund av sjukvårdspersonalens bristande kunskapoch förståelse. Denna litteraturstudie önskar kunna bidra med bredare kunskap iämnet samt ökad förståelse för denna patientgrupp. / Background: Several different cancer treatments used today can lead to reducedreproductive capacity in both women and men. In the initial stage of the disease,there is a clear routine implemented around fertility preservation methods forbiological men. The same routine is lacking for biological women and researchshows that information on the subject is deficient. Having the opportunity tobecome a parent is an important factor and is closely linked to female identity,something that has proven to apply even to those who do not plan to start afamily. Aim: To investigate the importance of information for women who areundergoing cancer treatment and are at risk of impaired reproductive capacity.Method: A qualitative literature review was conducted where PubMed and Cinahlwere used as databases. Ten scientific articles with a qualitative approach thatcorresponded to the purpose were selected for the results of the literature review.The scientific articles were analyzed through qualitative content analysis. Results:The informants felt that they rarely or never received adequate information aboutthe risks and side effects of the various cancer treatments and about what fertilitypreservation methods were available. Emotions such as frustration and uncertaintywere common, and a majority of the informants felt that their situation were nottaken seriously. They also had a great disire to be able to make informeddecisions, which was impossible without adequate information. Conclusion: Thenegative feelings expressed by the informants were often based on the lack ofadquate fertility-related information. In many cases the information was deficientdue to lack of knowledge and understanding of the healthcare professionals. Thisliterature study means to contribute with broader knowledge in the subject andincreased understanding of this group of patients.

Bakgrund: Ett av sex par har någon gång upplevt problem relaterat till fertilitet under sina reproduktiva år och efter 30 års ålder är infertilitet vanligare hos kvinnor än hos män. Flera delar av menstruationscykeln består av energikrävande processer som exempelvis ägglossning och produktion av könshormoner. Näringsbrist och låg energitillgänglighet leder till brist på substrat till dessa energikrävande processer och i västvärlden orsakas låg energitillgänglighet vanligen av en ätstörning som anorexia nervosa, vilket kan leda till funktionell hypotalamisk amenorré (FHA) hos kvinnor. FHA resulterar i en minskad frisättning av könshormonerna östrogen och progesteron vilket kan leda till infertilitet. En av 20 kvinnor har erfarenhet av ätstörning under graviditeten men få studier har undersökt hur en historik med ätstörning påverkar fertilitet och graviditet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om FHA hos kvinnor med anoreci leder till nedsatt fertilitet och komplikationer vid en eventuell graviditet. Metod: En litteratursökning genomfördes på PubMed och Web of Science med sökorden amenorrhea, fertility, eating disorders, anorexia nervosa, reproduction (1999-2021). Resultat: Åtta studier inkluderades och resultatet visade att kvinnor med anorexi födde färre barn och hade större sannolikhet för att ha genomgått fertilitetsbehandling än friska kvinnor i kontrollgruppen. Vidare visade resultatet att kvinnor med anorexi oftare rapporterade komplicerade graviditeter med till exempel lägre fostertillväxt, prematur födsel och kejsarsnitt. Slutsats: Utifrån resultatet i den aktuella litteraturstudien kan konkluderas att kvinnor med FHA på grund av en ätstörning har lägre fertilitet än friska kvinnor. Kvinnor med ätstörning upplever i högre utsträckning mer komplicerade graviditeter och även fosterutvecklingen verkar påverkas negativt och därför kan tätare kontroller under och efter graviditet vara nödvändigt för dessa kvinnor. Resultatet kan vidare tolkas som att den negativa påverkan på reproduktionsförmågan kan vara reversibel när ätstörninssymptomen behandlats. / Background: One in six couples has sometime during their reproductive years experienced problems related to fertility and after the age of 30, infertility is more common in somen than in men. Several parts of the menstrual cycle require a lot of energy, such as ovulation and the production of sex hormones. Malnutrition and low energy availability is usually caused by an eating disorder such as anorexia nervosa, which can lead to functional hypothalamic amenorrhea (FHA) in women. FHA leads to a reduced release of the sex hormones estrogene and progesterone, which leads to infertility. One in 20 women have experience of an eating disorder during pregnancy, but few studies have examined how a history og eating disorder affects fertility and pregnancy. Aim: The aim of this study was to investigate whether FHA in women with anorexia nervosa leads to reduced fertility and complications in a potential pregnancy.  Method: A literature search was made on PubMed and Web of Science with the keyword´s amenorrhea, fertility, eating disorders, anorexia nervosa reproduction (1999-2021). Results: Eight studies were included, and the results showed that women with anorexia gave birth to fewer children and were more likely to have experienced fertility treatment than healthy women in the control group. Furthermore, the results showed that women with anorexia more often reported more complicated pregnancies with, e.g., lower fetal growth, premature birth, and cesarean section. Conclusion: Based on the results of the current literature study, it can be concluded that women with FHA due to an eating disorder have lower fertility than healthy women. Women with an eating disorder experience more complicated pregnancies and fetal development also seems to be negatively affected and therefore more frequent checks during and after pregnancy may be necessary fore these women. The results can further be interpreted as that the negative impact on reproductive health is reversible when symptoms of eating disorder are treated.

With the digitization of healthcare, there has been an increase in self-tracking technologies for health. One group of self-tracking technologies is FMTs, fertility- and menstruation technologies. By gathering information on users’ menstruation and fertility, these technologies have access to intimate and sensitive data that requires secure protection. Previous research has criticized FMTs for lacking in data security and several risks with this data being shared have been identified. Risks of lacking data security include discrimination against the user in the workplace, and being targeted by cyber-criminals. This thesis explores how users perceive trust and data privacy in fertility- and menstruation technologies by conducting a user study. Participants (n=18) were interviewed in pairs about their experiences of FMTs, data privacy, and trust. Based on the interview findings, seven design guidelines were created to enhance user trust and ensure data privacy. Additionally, an Android application was developed as a high-fidelity prototype to visualize and discuss the guidelines. The research contributes to the field by identifying design aspects that can be used by creators of FMTs to improve their privacy practices and generate trust among their users. / Med digitalisering har det skett en ökning av självspårande teknologier inom hälsa. En typ av självspårande teknologier är FMT:er, fertilitet- och menstruationsteknologier. Genom att samla information om användares menstruation och fertilitet har de här teknologierna tillgång till intim och känslig data som kräver ordentligt skydd. Risker med bristande datasäkerhet inkluderar att användaren diskrimineras på sin arbetsplats, blir offer för cyberbrottslingar, och blir kontrollerad av en familjemedlem eller partner. Tidigare forskning har kritiserat FMT:er för bristande datasäkerhet och har identifierat flera risker med detta. Den här uppsatsen utforskar hur användare uppfattar tillit och datasäkerhet till fertilitet- och menstruationsteknologier genom en användarstudie. Deltagare (n=18) intervjuades parvis om deras erfarenhet av FMT:er, datasäkerhet och tillit. Utifrån intervjuresultaten har sju riktlinjer för design av FMT:er för ökad tillit och datasäkerhet tagits fram. Dessutom utvecklades en Android applikation som prototyp för att visualisera riktlinjerna. Denna uppsats bidrar till forskningsområdet genom att identifiera designaspekter som kan användas av FMT utvecklare för att förbättra deras sekretesspraxis och påverka deras användares tillit till deras produkt.

No description available.

Föreliggande arbete är en kvalitativ studie som behandlar valet att bli förälder. Det som undersöks är svenska unga vuxnas samtal kring när tiden är rätt för att bli förälder, livet som förälder kontra livet utan barn, det ideala livet, det goda föräldraskapet och en bra barndom. Studien är ett bidrag till den västerländska debatten om sjunkande födelsetal och uppskjutet barnafödande. De empiriska analyserna i arbetet är baserade på fokusgrupper med sammanlagt 35 individer mellan 24 och 39 år. Deltagarna har olika bakgrunder sett till utbildning, arbete och bostadsort. 15 var förstagångsföräldrar eller väntade sitt första barn. Resterande 20 hade inte barn. När är tiden rätt för barn? Varför har medelåldern för förstagångsföräldrar ökat? Vilka föreställningar finns kring livet som förälder jämfört med livet utan barn? Dessa var de övergripande frågorna som diskuterades i grupperna. Användandet av fokusgrupper och den diskursiva analysen visade sig vara fruktbara i studiet av ideal och föreställningar kring föräldraskap och övergången till föräldraskap. Resultatet av studien belyser komplexiteten kring valet att bli eller att vänta med att bli förälder; det visar på hur människors liv och förståelse av sig själva påverkas av många motstridiga föreställningar och ideal. Föräldraskap, familj, släktskap, vänskap, kärlek, ålder, biologi, och den oberoende individen är några av de fenomen som framstår som diskurser i fokusgruppsdeltagarnas diskussioner kring tiden för föräldraskap. Denna studie visar hur olika individer förhåller sig till olika diskurser och subjektspositioner, och hur olika individer på olika sätt löser dilemman som motstridiga ideal resulterar i. I avhandlingen undersöks och belyses diskursiva, kulturella strukturer och individers aktiva positionerande gentemot dessa. / The present thesis is a qualitative study of reproductive decision-making. It explores ways in which Swedish young adults talk about the timing of parenthood, the ideal life, good parenthood and the auspicious childhood. The work contributes to the debate on why fertility rates are declining and why the transition to parenthood is being postponed in the contemporary Western world. The empirical analysis is based on focus group data including in total 35 participants, between 24 and 39 years of age, with varying educational, occupational, and geographical backgrounds. The participants were new first-time parents, a few who were expecting their first child and some who were childless. The broad guiding questions of the focus group discussions were the timing of parenthood, the general postponement of parenthood, and the childless life contra life as a parent. The focus group method proved to be very useful in exploring ideas and ideals related to the timing of parenthood, as did the discourse analytical approach that was applied. The study illuminates the complexity of reproductive decision-making; it is an exploration of a range of notions and discourses that impact on people’s lives and ways of understanding the world, such as discourses on kin, family, friendship, the romantic relationship, parenthood, age, biology, and the independent, individualized individual. It is also a study of individual positioning towards different, often contradictory ideals, and individual strategies when trying to solve the pertinent dilemmas caused by contrasting notions. Thus, the study is an exploration of general, cultural discursive structures as well as of the different ways in which the subject actively draws upon them.

Föreliggande arbete är en kvalitativ studie som behandlar valet att bli förälder. Det som undersöks är svenska unga vuxnas samtal kring när tiden är rätt för att bli förälder, livet som förälder kontra livet utan barn, det ideala livet, det goda föräldraskapet och en bra barndom. Studien är ett bidrag till den västerländska debatten om sjunkande födelsetal och uppskjutet barnafödande. De empiriska analyserna i arbetet är baserade på fokusgrupper med sammanlagt 35 individer mellan 24 och 39 år. Deltagarna har olika bakgrunder sett till utbildning, arbete och bostadsort. 15 var förstagångsföräldrar eller väntade sitt första barn. Resterande 20 hade inte barn. När är tiden rätt för barn? Varför har medelåldern för förstagångsföräldrar ökat? Vilka föreställningar finns kring livet som förälder jämfört med livet utan barn? Dessa var de övergripande frågorna som diskuterades i grupperna. Användandet av fokusgrupper och den diskursiva analysen visade sig vara fruktbara i studiet av ideal och föreställningar kring föräldraskap och övergången till föräldraskap. Resultatet av studien belyser komplexiteten kring valet att bli eller att vänta med att bli förälder; det visar på hur människors liv och förståelse av sig själva påverkas av många motstridiga föreställningar och ideal. Föräldraskap, familj, släktskap, vänskap, kärlek, ålder, biologi, och den oberoende individen är några av de fenomen som framstår som diskurser i fokusgruppsdeltagarnas diskussioner kring tiden för föräldraskap. Denna studie visar hur olika individer förhåller sig till olika diskurser och subjektspositioner, och hur olika individer på olika sätt löser dilemman som motstridiga ideal resulterar i. I avhandlingen undersöks och belyses diskursiva, kulturella strukturer och individers aktiva positionerande gentemot dessa. / The present thesis is a qualitative study of reproductive decision-making. It explores ways in which Swedish young adults talk about the timing of parenthood, the ideal life, good parenthood and the auspicious childhood. The work contributes to the debate on why fertility rates are declining and why the transition to parenthood is being postponed in the contemporary Western world. The empirical analysis is based on focus group data including in total 35 participants, between 24 and 39 years of age, with varying educational, occupational, and geographical backgrounds. The participants were new first-time parents, a few who were expecting their first child and some who were childless. The broad guiding questions of the focus group discussions were the timing of parenthood, the general postponement of parenthood, and the childless life contra life as a parent. The focus group method proved to be very useful in exploring ideas and ideals related to the timing of parenthood, as did the discourse analytical approach that was applied. The study illuminates the complexity of reproductive decision-making; it is an exploration of a range of notions and discourses that impact on people’s lives and ways of understanding the world, such as discourses on kin, family, friendship, the romantic relationship, parenthood, age, biology, and the independent, individualized individual. It is also a study of individual positioning towards different, often contradictory ideals, and individual strategies when trying to solve the pertinent dilemmas caused by contrasting notions. Thus, the study is an exploration of general, cultural discursive structures as well as of the different ways in which the subject actively draws upon them.