Studiens syfte är att ge en relevant översikt av forskningen kring flickor med autism/adhd i skolmiljön, samt skildra de erfarenheter och anpassningar som några lärare beskriver att de möjliggör för flickor inom NPF. Totalt intervjuades fyra stycken lärare i grundskolans lägre åldrar åk 1-6. Studien är byggd på en fenomenologisk metodansats, då motivet har varit att ta del av deltagarnas olika uppfattningar kring det aktuella ämnet. Studien har baserats på en kvalitativ metod, som därefter har analyserats med hjälp av en tematisk innehållsanalys. Resultatanalysen resulterade i fyra stycken teman som kom att innefatta relationsskapande, lärmiljöns betydelse, lärarens kompetens, samt erfarenheter och anpassningar. En tolkning som kunnat dras av studiens resultat är att av de tillfrågade lärare som har arbetat kortast tid inom yrket, betonade mer vikten av att skapa goda relationer med sina elever, samt vikten av att individanpassa åtgärderna för elever i behov av stöd. Detta stöds av Aspelin (2020) som menar att en god relation mellan lärare-elev är en viktig förutsättning för motivering av fortsatt lärande. Lärarna i studien som hade fler år inom yrket, trodde mer på generella anpassningar än individuellt för elever i behov av särskilt stöd oavsett kön, och upplevde inte samma behov av fortbildning kring NPF som de yngre lärarna.

Research shows that girls with a foreign background do not participate to the same extent in club sports as girls of Swedish origin. How this is reflected about sports and health needs to be made visible and investigated. The study is aimed at girls with a foreign background and their motivation linked to the subject of physical education. This is a qualitative study based on semi-structured interviews.The purpose of this work is to investigate how girls with a foreign background witness and experience the subject of sports and health. My questions are “What are the reasons why girls with a foreign background participate or do not participate in sports lessons?” and "How can girls with a foreign background be motivated to participate in the sports lesson?”. The conclusion in this study presented that the reason why girls with foreign backgrounds participate less in physical education is due tosocio-economical factors. Furthermore, the culture and traditional approach which these girls originate from. / Forskning visar att flickor med utländsk bakgrund inte deltar i samma utsträckning i föreningsidrott som flickor med svenskt ursprung. Hur detta avspeglar sig inom ämnet idrott och hälsa behöver synliggöras och undersökas. Arbetet riktar sig mot flickor med utländsk bakgrund och deras motivation kopplat till ämnet idrott och hälsa. Detta arbete är en kvalitativ studie som grundar sig i semistrukturerade intervjuer. Syftet med detta arbete är att undersöka hur flickor med utländsk bakgrund upplever och erfar ämnet idrott och hälsa. Mina frågeställningar är ”vilka skäl föreligger till att flickor med utländsk bakgrund deltar eller inte deltar på idrottslektionerna?” och ”på vilket sätt kan flickor med utländsk bakgrund motiveras till att vara delaktiga på idrottslektionen?”. Resultatet visade att anledningen till att flickor med utländsk bakgrund deltar mindre på idrottslektionerna beror på socioekonomiska faktorer samt kultur och traditioner som dessa flickor härstammar ifrån. Dessa anledningar i sin tur sänker motivationen till ett aktivt deltagande.

No description available.

No description available.

En studie om jämlikhet och jämställdhet och elevers och krögares syn på detta. / Differences in outlook between girls and boys-A study of gender patternsin restaurant teaching

Syftet med följande arbete är att undersöka pedagogiska möjligheter och hinder för engynnsam utveckling hos flickor med en ADHD diagnos.I arbetet ges läsaren en inblick i specialpedagogiska strategier och metoder som gynnar flickormed ADHD. Metoden för vår undersökning är halvstrukturerade intervjuer som utförts med13 respondenter. Tre av intervjuerna ägde rum i Finland med personer med olika spetskompetenser.Övriga tio intervjuer hölls på flera platser i Sverige med personer som hadespets- eller erfarenhetsbaserad kompetens.Sammanfattningsvis tyder resultaten på att respondenterna var väl insatta i ADHDproblematiken. De flesta påpekade att flickors problematik måste synliggöras. Tidig upptäcktoch tidiga insatser kan minska riskbeteenden som depression, sexuellt missbruk ellerutbrändhet. Kontakten mellan hem och skola är av central betydelse. Vi kan konstatera attvuxnas kompetens och kännedom om funktionshindret, empati och positiva bemötande äravgörande för dessa flickors utveckling och lärande. Fler måste bry sig!

Syfte och frågeställningar  Studien undersöker hur fotbollsspelande flickors idrottande och vilja att fortsätt idrotta påverkas av tränare.  - Vad betyder idrotten för fotbollsspelande flickor?  - Vilket förhållningssätt önskar fotbollsspelande flickor att tränare ska ha för att få dem att fortsätta spela fotboll? - Hur ser fotbollsspelande flickor på att vara fysiskt aktiva i framtiden? Metod  Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer används som datainsamlingsmetod. Fem respondenter varav fyra som spelar och en som lagt av med fotboll. De är i åldrarna 16-17. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades genom att kategorisera teman. Studiens teoretiska utgångspunkt är KASAM med begreppen meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Resultat  Det är tydligt att respondenterna fortsatt med idrott så pass länge tack vare att de har haft ett bra socialt umgänge vilket både har motiverat dem och ökat glädjen med att spela fotboll. Så länge som kamraterna fortfarande spelar har respondenterna inga planer på att sluta med sin idrott. Respondenterna förklarar att de inte enbart spelar fotboll för att umgås med sina kompisar utan faktiskt för att bli bättre och utvecklas. De tydliggör att fotbollen trots allt blir roligare när man utvecklas och vinner även fast det inte är huvudfokuset för flera av respondenterna. För att de ska fortsätta med fotboll nämner de att tränaren ska vara engagerad och visa att den vill vara där. Det leder till att även spelarna känner mer glädje och blir motiverade till att kämpa och prestera. Fotbollen har skapat ett intresse för fysisk aktivitet och flera av respondenterna nämner det som en vana. Slutsats  Studien visar att tränaren har en påverkan för ett fortsatt idrottande, däremot är det inte avgörande. För att flickspelare ska fortsätta idrotta behöver tränaren skapa en miljö där spelarna trivs, är glada och motiverade. Oavsett om de känner att de klarar av allt inom fotbollen eller begriper varför de gör som de gör fortsätter de eftersom meningsfullheten och det sociala är så pass starkt. Flera av respondenterna betonar att så länge kamraterna fortsätter kommer de också göra det. Respondenterna förklarar att det är tack vare fotbollen som de känner att de vill vara fysiskt aktiva i framtiden till följd av positiva konsekvenser som bättre humör, mer energi och bättre hälsa. Keywords: Tränare, fotbollsspelande flickor, KASAM, salutogent, fysisk aktivitet / Aim and questions The study examines how football-playing girls' desire to play sports and to continue playing is influenced by coaches. - What does the sport mean to football-playing girls? - What approach do football-playing girls want coaches to have in order to get them tocontinue playing football? - How do football-playing girls view being physically active in the future? Method The study has a qualitative approach where interviews are used as a data collection method. Five respondents, four of whom play and one who has given up football. They are aged 16-17. The interviews were recorded, transcribed and analyzed by categorizing themes. The study's theoretical view is SOC with the concepts of meaningfulness, manageability and comprehensibility. Results It is clear that the respondents continued with sports for so long due to having good socialinteraction, which has both motivated them and increased the joy of playing football. As longas their peers are still playing, the respondents have no plans to stop playing. The respondents explain that they do not only play football to associate with their friends. They wish to get better and develop as well. They make it clear that after all, football becomes more fun when you develop and win, even if it is not the main focus for several of the respondents. In order for them to continue with football, they mention that the coach must be committed and show that he wants to be there. This leads to the players also feeling more joy and being motivated to fight and perform. Football has created an interest in physical activity and several of the respondents mention it as a habit. Discussion The study shows that the coach has an influence on continuation in sports, however, it is not decisive. In order for football-playing girls to continue, the coach needs to create an environment where the players thrive, are happy and motivated. Regardless of whether they feel they can handle everything in football or understand why they do what they do, they continue due to the meaningfulness and the social aspect being so strong. Several of the respondents emphasize that as long as the comrades continue, they will too. The respondents explain that football is the reason that they feel they want to be physically active in the futureas a result of positive consequences such as better mood, more energy and better health.' Keywords: Coach, football-playing girls, SOC, salutogenic, physical activity / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Bakgrund: Autism är en samlingsdiagnos som innefattar bland annat svårigheter med socialt samspel, repetitiva beteenden och en ökad känslighet för sinnesintryck. Fler pojkar än flickor diagnostiseras inom autismspektrumet. Forskning har på senare år belyst möjligheten att många flickor ej erhåller korrekt diagnos då symtomen kan variera mellan flickor och pojkar. Utöver att sannolikt vara en underdiagnostiserad grupp är flickor med autism även predisponerade för olika ångesttillstånd samt självskadebeteende. Syfte: Att belysa lärares erfarenheter av att stödja flickor med autism för att främja hälsa. Metod: Studien har utförts med kvalitativ metod i form av intervjustudie. Därefter har det som framkommit under intervjuerna analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Analysen i studien resulterade i tre huvudkategorier; Att se de osynliga eleverna, Att individanpassa stödet och Att stötta i relationer. Resultatet består även av sju underkategorier; Svårt att känna igen diagnosen, När eleven går under radarn, Vara utåtagerande eller inte, Göra skolan till en välkomnande plats, Underlätta utan att begränsa, Fokus på relationsbyggande åtgärder, Konflikthantering. Slutsats: Flickor med autism kan ha många utmaningar i skolmiljön. De behöver stöd därefter. Lärare behöver ha rätt kunskap gällande autism samt om hur diagnosen kan skilja sig åt mellan flickor och pojkar. De flickor som inte uppmärksammas på grund av att deras autism inte ter sig som lärarna är vana vid att autism gör, riskerar att hamna i skymundan och stå utan rätt sorts stöd i skolgången. / Background: Autism is a diagnosis that includes difficulties with social interaction, repetitive behaviours and an increased sensitivity for sense impressions. Boys are more commonly diagnosed than girls. Lately, studies have shown that possibly many girls do not receive the correct diagnosis due to symptoms varying between the sexes. Moreover, girls with autism are predisposed to different anxiety issues and self-injury behaviour. Aim: To illuminate teachers experiences of supporting girls with autism in order to promote their health. Method: A qualitative study was conducted with semi-structured interviews. The data from the interviews was analysed with content analysis. Result: The result of the analysis was three main categories; To see the invisible pupils, To individualise the support and To offer support in relationships. The result also has seven sub categories; Difficulties recognising the diagnosis, When the pupil goes under the radar, Acting out or not, Making the school a welcoming place, Facilitate without limiting, Focus on building relationships, Handling conflict. Conclusion: Girls with autism can experience many challenges in the school environment. With this in mind, they need the correct support. Teachers need to have knowledge about autism and about how the diagnosis may vary between girls and boys. The girls who are not noticed, beacause of their autism being different than how it is generally perceived, risk falling into obscurity and not receiving the correct support in school.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning har praktiserats i över 2000 år och enligt Unicef (2020) könsstympas omkring 3,9 miljoner flickor årligen, men beräknas uppnå 4,6 miljoner fall år 2030. Vissa flickor avlider och andra traumatiseras svårt av ingreppet. De senaste årens flyktingströmmar har lett till att kvinnlig könsstympning i högre utsträckning även utförs i Europa. Detta gör att frågan är ytterst angelägen för sjukvården. I Norden uppskattar man att det finns ca 100 000 människor som kommer från områden där kvinnlig könsstympning anses vara norm. Syfte: är att belysa skolsköterskors upplevelser av att möta flickor som är eller riskeras att könsstympas Metod: Kvalitativa intervjuer med elva skolsköterskor utspridda i landet. Resultat: Det framkom tre huvudkategorier i studien Identifiering av flickor som kan/är utsatta för könsstympning, Att uppmärksamma och finnas där och Samarbete och vidare arbete framåt. Konklusion: Hälsosamtalet visade sig vara det vanligaste och viktigaste sättet för skolsköterskorna för att kunna förebygga, förhindra och uppmärksamma dessa flickor som är eller riskerar att könsstympas. / Background: Female genital mutilation has been practiced for over 2000 years and according to Unicef (2020) about 3.9 million girls are genitally mutilated annually, but is estimated to reach 4.6 million cases by 2030. Some girls die and others are severely traumatized by the procedure. The influx of refugees in recent years has led to female genital mutilation being carried out to a greater extent in Europe as well. This means that the issue is extremely important for healthcare. In the Nordic countries, it is estimated that there are about 100,000 people who come from areas where female genital mutilation is considered the norm. Aim: is to shed light on school nurses' experiences of meeting girls who are or are at risk of being mutilated Method: Qualitative interviews with eleven school nurses spread across the country. Results: Three main categories emerged in the study Identification of girls who can/are exposed to genital mutilation, To pay attention and be there and Cooperation and further work ahead. Conclusion: The health talk turned out to be the most common and most important way for school nurses to be able to prevent, inhibit and draw attention to these girls who are or are at risk of genital mutilation.

Vårt syfte är att klargöra huruvida den pedagogiska verksamheten lyckas med det jämställdhetsarbete som åläggs dem genom styrdokumenten. I denna undersökning har pedagoger och barn i en förskolegrupp och en klass i skolår 6 intervjuats och observerats. Både pedagoger och barn har tillfrågats om vad genus betyder för dem. Vidare har de fått svara på hur de tycker att jämställdhetsarbetet fungerar i verksamheten. De resultat vi fått stämmer överens med de vi funnit i tidigare undersökningar, att traditionella könsmönster finns rotade hos de flesta av oss. I vår undersökning använder vi oss bland annat av Hirdman, Gens och Fagrells teorier kring genus och hur traditionella könsmönster skapas. Dessa mönster är ett hinder mot att uppnå ett tillfredsställande jämställdhetsarbete. Våra resultat visar att pojkar tillåts ta det största utrymmet och att både pojkar och flickor verkar nöjda med detta. Flickorna verkar mer öppna för gränsöverskridande mellan könen. Pedagogerna är, trots att de inte riktigt kan definiera vad jämställdhet innebär, medvetna om sitt professionella uppdrag och försöker arbeta mot jämställdhetsmålen i styrdokumenten.