Denna studie undersöker hur flickor som går högskoleförberedande program på gymnasiet ser på det stöd de får i skolan och hur de kan visa och få sina stödbehov tillgodosedda i övergången mellan grundskolan och gymnasiet. Syftet är att bidra med kunskap om övergången mellan grundskola och gymnasium för flickor som befinner sig i behov av stöd kring sin skolgång och hur denna kunskap kan bidra till att flickor får sina stödbehov tillgodosedda. Studien är en kvalitativ intervjustudie med en hermeneutisk metod och engenusteoretisk utgångspunkt. Genom ett elevperspektiv studeras vad forskning och flickorna som intervjuats kan bidra med för vidare forskning och för att ur ett specialpedagogiskt perspektiv bidra till skolutveckling och en förändrad skolpraktik. Detta för att flickorförhoppningsvis får sina stödbehov tillgodosedda under sin skolgång och framför allt i övergången mellan grundskolan och gymnasiet. Forskningen kring detta beskriver hur flickor i behov av stöd missgynnas av både undervisningens utformning, relationen till läraren och behovet av att känna att man passar in. Forskningen i denna text beskriver hur elever i behov av stöd i högre grad än pojkar är beroende av ett fungerande samarbete och goda relationer för att nå skolframgång och hur flickors stödbehov uppmärksammas senare under skolgången. Resultatet visar att den forskning som finns till stor del är överensstämmande med de resultat som vår studie. Studiens resultat visar att flickorna känner att de av relationella skäl behöver dölja sina behov och att deras stödbehov ofta uppmärksammas sent under skolgången. Relationer spelar även en stor roll för flickornas motivation och möjlighet att klara sin skolgång. Däremot, i kontrast till det forskningen beskriver, berättar flickorna om hur stort ansvar de lägger på sig själva för att få stöd och att de ofta inte vet hur de kan påverka skolan och undervisningen för att möta sina behov även om de själva har kunskaper om hur de skulle vilja få stöd. Detta tyder på att kunskapen kring övergången mellan grundskola och gymnasium för flickor i behov av stöd är viktig för att kunna bidra till att flickor får sina stödbehov tillgodosedda under sin skolgång.

Två centrala aspekter av studie- och yrkesvägledning berör studiemotivation och det normkritiska uppdraget. Studiemotivation är en av flera faktorer till ökad frånvaro på gymnasiet, enligt Skolverket. Studien undersöker bakomliggande faktorer till studiemotivation ur ett binärt genusperspektiv, för att vidga studie- och yrkesvägledares perspektiv i arbetet med genusmedvetet motivationsarbete. Studie- och yrkesvägledares intervjusvar och gymnasieelevers enkätsvar skapar tillsammans en grund för en jämförande analys som utmynnar i ett försök att utveckla vägledningsarbetet med studiemotivation. Fem teman har extraherats i den tematiska analysen, vilka är att vara framgångsrik eller nå personlig framgång, att ha framtidsmål, att ha självkännedom, egna och andras värderingar samt vikten av sociala relationer. Studiens resultat strider till viss del mot etablerad forskning då resultaten pekar på att skillnaderna är små mellan flickor och pojkar. Genom schablonbilderna “duktiga-flickor” och “bråkiga-pojkar” diskuteras bekräftelser och motsättningar av dessa i ljuset av resultatet. Diskussionen berör även problematik som kan uppstå av de skillnader som synliggörs mellan studie- och yrkesvägledarnas och gymnasielevernas uppfattningar av bakomliggande motivationsfaktorer till studie- motivation.

Studiens syfte är att bidra med kunskap kring olika uppfattningar om teknik som finns bland flickor i mellanstadiet och högstadiet. Ambitionen är att kunskapen kring flickors uppfattningar om begreppet ska kunna användas för att bidra till en mer korrekt bild av begreppet och ett ökat intresse för teknik hos flickor i grundskolan. Syftet besvaras genom kvalitativa fokusgruppsintervjuer med flickor i årskurs 6 och 9. Med en fenomenografisk forskningsansats möjliggjordes insikter kring flickornas uppfattningar om teknik samt huruvida kunskapsområdet intresserar dem. Studiens resultat visar att flickorna främst kopplar begreppet teknik till högteknologiska och manligt kodade ting. Flickorna uppfattar att teknik är sådant som är nytt, skapat av människan eller drivs av el och andra drivmedel. Samtliga respondenter kopplar främst begreppet teknik till män snarare än kvinnor och anser sig mindre intresserade av teknik än pojkar. Flickorna i årskurs 9 upplevs generellt sett ha förståelse kring ett mer vidgat och utvecklat teknikbegrepp än flickorna i årskurs 6. Olikt tidigare studier, visar vårt resultat att flickorna i årskurs 9 har ett större teknikintresse än flickorna i årskurs 6. Vi ser därför ett behov av undervisning kring begreppet men också dess koppling till normer i samhället, där eleverna ges möjlighet att resonera och problematisera begreppets betydelse. / The aim of this study is to contribute with knowledge about different perceptions of technology that exist among girls in secondary school. The ambition is that the knowledge about girls' perceptions can be used to contribute to a more accurate picture of the concept of technology and an increased interest in technology among girls. The purpose is answered through qualitative group interviews with girls in grades 6 and 9. With a phenomenographic research approach, insights were made possible about the girls' perceptions of technology and whether the field of knowledge interests them. The results show that the girls mainly link the concept of technology to high-tech and male-coded things. The girls perceive that technology is something that is new, created by man or powered by electricity. All respondents link the concept of technology to men rather than women and believe that they are less interested in technology than boys. The girls in the 9th grade have a broader and more developed conceptual understanding of technology than the girls in grade 6. Unlike previous studies, our results show that the girls in grade 9 have a greater interest in technology than the girls in grade 6. Therefore, we notice a need for teaching about the definition of technology, but also its connection to norms in society. Students should be given the opportunity to reason and problematize the meaning of technology.

Det krävs mod för att våga avvika från normen! är en kvalitativ studie med abduktiv ansats som baseras på teorier samt empiri genom intervjuer. Studiens syfte är att studera hur LVU-hem hanterar problematik som kan uppstå då de placerade tillhör HBTQI+-gruppen. Ämnet om HBTQI+ och LVU är en stor kunskapslucka. Fokuset har medvetet legat på HBTQI+ samt på gruppen flickor som vistats på LVU-hem. Studien utgår från följande frågeställningar; Hur hanterar LVU-hemmen problematik som kan uppstå vid placeringar då de placerade tillhör gruppen HBTQI+? På vilket sätt riskerar HBTQI+-gruppen att löpa större risk för diskriminering än andra placerade? samt vilken medvetenhet finns inom LVU-hem rörande HBTQI+-ungdomar vid placeringar? Studien bidrar med ökad förståelse och kunskap inom HBTQI+. Det empiriska materialet bygger på semistrukturerade intervjuer i enkät-format där de sex deltagarna är personal som har eller för närvarande arbetar på LVU-hem i Sverige. Studien utgår ifrån intersektionalitetsteorin som ramverk, men studien använder sig även av genusteorin samt queerteorin som grund. I resultatet presenteras studiens empiri vilket tyder på att det saknas kunskap om HBTQI+ inom personal på LVU-hem och att hantering av problematiken samt medvetenheten behöver utvecklas. Exempel på problematik som har framkommit är att transungdomar ofta hamnar mellan stolarna på grund av den heteronormativa vården. Empirin jämförs i sin tur med tidigare forskning där likheter finns inom bemötandet av HBTQI+-personer, negativa upplevelser av att tillhöra HBTQI+-gruppen samt de problem och risker som kan uppstå när kunskapen om HBTQI+ är bristfällig. I slutdiskussionen diskuteras empirin i relation till valda teorier vilket belyser komplexiteten inom att vara LVU-placerad och dessutom tillhöra HBTQI+-gruppen.

Syftet med studien är att skapa förståelse för förskollärares syn på arbetet med att utmana och motverka traditionella könsmönster i förskolan. Vår studie utgår ifrån en kvalitativ metod. Genom åtta semistrukturerade intervjuer med sammanlagt åtta förskollärare på två olika förskolor har vi undersökt hur förskollärare beskriver att de bedriver genusarbete i förskolan. Vi har sedan tematiserat intervjuerna med hjälp av fyra olika genusmönster – gränsöverskridande, beständighet, gemenskap och särskiljande. Samtliga medverkande förskollärare beskriver att de tycker att det är viktigt att bedriva ett genusarbete i förskolan, och utifrån den tematisering som vi har gjort går det att urskilja olika strategier och tillvägagångssätt i förskollärarnas beskrivningar. Resultatet av studien visar att de vanligaste strategierna för att utmana och motverka traditionella könsmönster är att använda sig av en valstund, att förändra den pedagogiska miljön samt att använda sig av ett nyanserat språkbruk.

No description available.

Syftet med studien är att i förskolan studera leksakers roll i den kommunikation som formas mellan barn och pedagoger och utifrån ett genusperspektiv urskilja yttrandet av värderingar som leksaker ger upphov till. Som metod väljer vi att observera med hjälp av videoinspelningar och som stöd till dessa använda observationer utförda med penna och papper. Resultatet visar bland annat att leksaker har en stor roll i kommunikationen eftersom pedagoger använder leksaker för att fånga barns intressen och att leksaker på olika sätt främjar en dialog med barn. Det visar även att pedagoger styr barns val och tillämpning av leksaker och gärna knyter dessa till verkligheten och det rådande genussystemet. Våra slutsatser blir att leksaker är redskap för kommunikation och används av pedagoger för att yttra och förmedla värderingar kring könsroller och könsmönster samt att vidare forskning ytterligare kan belysa leksakers roll för den kommunikation som skapas mellan barn och pedagoger i förskolan.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att belysa hur forskningen förklarar skillnader i resultat mellan pojkar och flickor i matematikämnet för grundskolans F-3. Syftet med vår uppsats är också att titta på forskning med koppling till det centrala och återkommande begreppet “mathematics achievement”, prestation inom matematik. Vivill undersöka hur forskningen kännetecknar begreppet när det gäller skillnader i resultat mellan pojkar och flickor i matematik. Det resultat som senare belyses kommer ligga till grund för diskussion av den praktiska relevansen av översiktens resultat och kommer utifrån det lämna förslag till ytterligare forskning inom området. Om lärare och blivande lärare får kännedom om skillnader i resultat mellan pojkar och flickor i matematik, kan det eventuellt motverka de negativa faktorer som har inverkan på eleverna i deras kunskapsinhämtning. För att besvara syftet använder vi oss utav följande frågeställning; Vad kännetecknar forskningen om förklaringen av skillnader i resultat mellan pojkar och flickor i matematikämnet i grundskolans F-3?  Genom urvalskriterier och sökord fann vi åtta artiklar från sökmotorerna Primo och ERIC. Utifrån dessa studerade vi vad forskningen sade inom vårt område och där vi i urvalsprocessen använde oss av Eriksson-Barajas, Forsberg & Wennströms (2013) olika steg, (alla steg utom det fjärde). Dessa åtta studier valde vi att kartlägga i en matris utifrån artikelns titel, författare, publiceringsår och i vilket land den genomfördes. Vi gjorde ett aktivt val att inte begränsa oss till några specifika länder, detta för att få så bred och övergripande kännedom om ämnet som möjligt. Samtliga artiklar använde sig av kvantitativ metod och artiklarna ledde sammantaget till liknande resultat.  Flertalet studier argumenterade att skillnader mellan pojkar och flickor i matematik är ett faktum. Anledningen till dessa skillnader kan bero på olika faktorer, där ämnet diskuteras och problematiseras utifrån olika perspektiv. Sammanfattningsvis ser vi två olika perspektiv som förklarar skillnaderna i resultat mellan pojkar och flickor. Dels finns det biologiska och psykologiska förklaringar, att pojkar mognar senare än flickor och är därför i behov av mer stöd, liksom att flickor innehar en mer känslokall relation till matematik. Dels finns också sociokulturella och stereotypa föreställningar på att lärare och föräldrar anses besitta könsstereotypa fördomar. Detta kan tex yttra sig genom att pojkar både förväntas vara mer kunniga och betraktas som mer kunniga inom ämnet matematik. Skillnader i resultat mellan pojkar och flickor i grundskolans F-3 är ett komplext ämne som berör och påverkar elevernas helaskolgång. Med detta i åtanke ser vi ett betydelsefullt ansvar att belysa dessa skillnader, vilket pedagoger bör hörsamma och beakta. Vi anser att lärare bör arbeta utifrån det sociokulturella perspektivet. Detta för att inte fastna i slutsatsen av att det finns biologiska faktorer som påverkar elevernas prestation och resultat i ämnet matematik.

Vårt examensarbete utgår från de stora resultatskillnaderna mellan pojkar och flickor i skolan. Studien är inspirerad av Åhslund (2019) som belyser och lyfter fram framtida forskningsmöjligheter kring att kritisk granska undervisningspraktiker med syfte att utjämna dessa skillnader. Vi valde därför att studera didaktiska val som kan gynna alla i klassrummet och därigenom ge både pojkar som flickor förutsättningar till goda resultat i skolan. Studien baseras på fyra lärare, två lärare per skola, dessa två skolor är strategiskt utvalda där den ena skolan har en inriktning på kooperativt lärande. Genom en enkät, klassrumsobservationer och intervjuer undersökte vi om skolornas arbetssätt och didaktiska val kan stödja pojkars kunskapsinlärning. Vår teoretiska utgångspunkt för studien grundar sig i den didaktiska triangeln och hur man utifrån olika sätt att arbeta förhåller sig till den.  Resultatet visar på att ett didaktiskt engagemang, en tydlig struktur samt att känna till elevernas styrkor och svagheter är viktiga delar för pojkars inlärning i skolan. Den pedagogiska inriktningen, kooperativt lärande har betydelse och ger lärare en struktur att förhålla sig till och ger därmed läraren ett ökat stöd i undervisningen. En grundläggande struktur finns i det kooperativa lärandet vilket stöttar pojkar i skolan men det gynnar samtidigt alla elever. Det kooperativa arbetssättet utvecklar också den sociala förmågan hos eleverna, vilket är aspekter som främjar pojkars skolgång. Vår slutsats är att ett kooperativt lärande i kombination med engagemang och en god relation med eleverna gynnar pojkars inlärning samtidigt som det inte missgynnar flickors.

Flickor inom autismspektrumtillstånd (AST) tenderar att missas eller diagnostiseras senare än pojkar inom AST. I Barnombudsmannens årsrapport från (2016) framkommer att det är fler pojkar jämfört med flickor som diagnostiseras med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och att flickor med NPF får sina diagnoser senare än pojkar. Flickors symtom uppmärksammas inte på samma sätt som pojkars, vilket kan leda till en del svårigheter för flickor som exempelvis depression, ätstörning och skolfrånvaro (Kopp, 2010). Det är av vikt att personal i förskolan har tillräckligt med kunskap kring flickor inom AST för att kunna upptäcka dem i god tid och erbjuda det stöd som behövs (Hedvall, 2014).Denna studies syfte är att synliggöra flickor inom AST i fem förskolor, detta genom att belysa pedagogers och specialpedagogers upplevelser kring skillnader i symptomspresentation mellan pojkar och flickor. Syftet är även att undersöka om det finns svårigheter med att upptäcka flickor med autism och vad de upplever att det kan bero på, samt specialpedagogens roll i det förebyggande arbetet. Detta genom följande frågeställningar:•Vilken kunskap finns kring flickor inom autismspektrumtillstånd i de studerande förskolorna?•Finns det könsskillnader i upptäckten av förskolebarn med AST, om så är fallet vilka orsaker kan det bero på?•Hur arbetar specialpedagogen förebyggande i arbetet med flickor inom autismsspektrumtillstånd?Vi har knutit an vår studie till Thomas Brantes professionsteori och de fyra begreppen; legitimitet, förtroende, auktoritet och autonomi som beskriver olika professioners villkor. Professionsteorin gjorde att vi kunde koppla samman specialpedagogens roll och uppdrag till förskollärarnas syn på specialpedagogen och dennes kunskap.Studien är inspirerad av den vetenskapsfilosofiska ansatsen fenomenologi med livsvärldsansatsen som utgångspunkt. Det är en kvalitativ studie som består av semistrukturerade intervjuer med förskollärare och specialpedagoger. Resultatet visar att förskollärarnas kunskapsnivå kring flickor inom AST varierar men att den överlag är låg. Detta kompletterar tidigare forskning som visar att lärare har en svag till acceptabel kunskapsnivå om AST (Haimour & Obaidat, 2013). Majoriteten av deltagarna lyfter fram att de mött fler pojkar än flickor inom AST och att pojkars symtom är lättare att känna igen än flickors. Båda professionerna upplever att de inte fått tillräcklig kunskap kring detta under sina utbildningar. Den kunskap som de införlivat har de inhämtat genom att de mött barn inom AST och att de själva sökt kunskap kring fenomenet. Detta stämmer överens med tidigare forskning som visar att lärares egen kunskapssökning i området har en positiv påverkan på lärares kunskaper (Young, Mannix McNamara & Coughlan, 2017). Specialpedagogerna lyfter fram att de genom handelning och fortbildning arbetar förebyggande medan förskollärarna betonar att de saknar specialpedagogen som utbildare och kunskapsförmedlare. Det framkommer även att det saknas en samsyn om vad ett förebyggande arbetet innebär.Slutsatsen är att det behövs mer forskning kring flickor inom AST och en ökad kunskap hos förskolans personal. Utbildningarna bör inkludera kurser inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) för att kunna öka kunskapen hos förskollärarna och specialpedagogerna.