Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med följande arbete är att undersöka om pedagogerna underlättar för elever i koncentrationssvårigheter och i så fall på vilket sätt detta görs. Vi vill också undersöka när pedagogerna anser att elever har koncentrationssvårigheter. Arbetet bygger på litteraturstudier och kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Sammanlagt tolv pedagoger och special¬pedago¬ger i årskurs två och fem från två skolor i två kommuner har intervjuats. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att de flesta pedagoger gör sitt bästa för att underlätta för elever i koncentrationssvårigheter i skolsituationen. För att eleverna ska kunna ta till sig teoretiska kunskaper på bästa sätt måste pedagogerna först bygga upp en god relation med mänskligt engagemang. Det ska finnas tydliga instruktioner, gränser och struktur i skolarbetet. Elever ska ha korta mål för att bevara lusten att lära. Specialpedagogen arbetar som ett pedagogiskt stöd för både elever och pedagoger.

Genom att läsa berättelser för elever i skolår 1 och 2 har vi undersökt vilka positionerbarn antar när de dramatiserar sagokaraktärer som sysslar med teknik. En saga medtraditionella könsroller lästes för en grupp elever och samma saga men med omvändakönsroller lästes för en annan grupp. Eleverna fick välja roller till dramatiseringarna i degrupper de delats in i och motivera sina rollval i samtal med oss. Utifrån elevernasrollval, saker de säger under samtalen samt en enkät de fyllt i syftar undersökningen tillatt visa på elevernas tendenser att identifiera sig, eller inte identifiera sig, med sagornaskaraktärer beroende på kön. Utifrån detta har vi ur ett genusperspektiv diskuterat hurbarn kan påverkas av sagokaraktärer som förebilder och på vilket sätt de litteräraförebilderna kan ha betydelse för att skapa ett intresse för teknik. / By reading stories for students in school year one and two we have studied which positions children take when they dramatise characters which interact with techniques in fairy tales. A fairy tale with traditional gender roles was read to a group of students and the same fairy tale, but with changed gender, was read to another group. The students choose roles together in their groups to dramatise the story, then they had to motivate why they choose the role they did. From their choice of character, things they say during conversations and a questionnaire they filled in the study aim to show how the students tense to identify, or not identify, themselves with characters of the fairy tale, depending on gender. From this we have, through a gender perspective, discussed how characters in fairy tales can effect the children as role models and in which way literary role models can be important to create an interest for technology.

Abstrakt Syftet med detta arbete är att undersöka vad lärare kan göra för att motivera eleverna till NO- lektionen. Undersökningen syftar till att se om det finns skillnader mellan pojkars och flickors intresse för naturvetenskap. Detta examensarbete bygger på en intervjuundersökning som genomfördes i sjundeklass med åtta elever, fyra pojkar och fyra flickor. Undersökningen visade att läraren har stor betydelse för att väcka intresse hos eleverna. Detta sker genom att variera undervisningen efter elevernas behov. Undervisningen visade också att intresset för naturvetenskap skiljer sig åt mellan pojkar och flickor. Pojkarna är mest motiverade till kemiområdet, medan flickorna är mest motiverade till biologiområdet. Dessutom är flickorna mer intresserade av att välja NO-linje i gymnasiet.

Detta examensarbete handlar om förskolebarns (3-5 år) lek inomhus ur ett genusperspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka hur flickor och pojkar använder och leker i innemiljön på förskolan, samt vilket lekmaterial de väljer i sina lekar. Dessutom vill jag undersöka om det är några skillnader och likheter mellan flickors och pojkars lekar och val av lekmaterial. Därför har jag valt följande frågeställningar: Hur använder flickor och pojkar innemiljön på förskolan i sina lekar? Vilka typer av lekmaterial använder flickor respektive pojkar i sina lekar? I arbetet har jag använt mig av forskning om lekmiljö, lek, lekmaterial, flickors och pojkars lek och gemensam lek. Den metod jag valde var observationer vid sex olika tillfällen, när barnen lekte inomhus på förskolan. Undersökningsgruppen bestod av alla barnen på avdelningen, det vill säga 17 barn.Undersökningen visade att både pojkar och flickor oftast satt ner på golvet eller vid borden i sina lekar, vilket innebar att de mestadels rörde sig över små ytor och endast använde en liten del av rummet. Pojkarna och flickorna lekte för det mesta på olika sätt. Flickorna lekte mer relationslekar och pojkarna lekte mer konstruktionslekar och använde mer skapande material än vad flickorna gjorde. När pojkarna och flickorna lekte tillsammans var det oftast med könsneutrala leksaker, till exempel bondgårdsdjur.

Syftet med denna studie är att ge en bild av hur skolverket i sin skriftserie ”Rapporter” förklarar betygsskillnader mellan pojkar och flickor, samt om detta kan säga något om vilken diskurs kring kön detta grundar sig på. För en bakgrund ger jag först en kort överblick över svensk skolhistoria som är koncentrerad kring kön och betyg. Därefter gör jag en genomgång av tidigare och aktuell forskning inom området. Jag redogör för mina teoretiska utgångspunkter, som är genusteori, diskursteori och socialkonstruktivism. Jag beskriver hur betygsskillnaderna sett ut för att sedan övergå till en analys av de rapporter som tagit upp frågan om betygsskillnader. I Skolverkets rapporter ser man betygsskillnaderna som ett likvärdighetsproblem. Olika förklaringsmodeller och föreställningar om kön lyfts fram, bland annat pojkars avståndstagande från skolan, lärarens kön, bedömning till flickornas fördel och en förändrad läroplan med förändrade undervisningsmetoder. De åtgärder som föreslås ligger på olika nivåer i skolsystemet, från klassrumsinteraktion till politisk styrning av pedagogernas kompetensutveckling. Det föreligger ett behov av vidare forskning inom flera områden, bland annat maskulinitetsskapande, betydelsen av lärares kön och bedömningsprocesser.

Enligt våra erfarenheter från vår verksamhetsförlagda tid påverkas elevers inställning till matematik av den feedback läraren ger dem. Syftet med denna rapport är därför att undersöka och analysera diskurser innehållande feedback från lektioner i gymnasieskolans matematikkurs A. Detta görs genom att observera fyra lektioner utifrån en ljudinspelning och därefter kategorisera 54 utvalda sekvenser. Kategoriseringen görs utifrån fyra olika feedbackdiskurser där den kvalitativa analysen av dem görs utifrån både ett ålders- och ett pojk-/flickperspektiv. Resultatet pekar inte på några tydliga skillnader mellan pojkar och flickor och vi kan inte dra några generella slutsatser om ålderns betydelse i de olika feedbackdiskurserna i vår undersökning. Däremot kan vi se trender som tyder på att feedbackdiskursernas användning varierar med elevgruppens storlek.

Sverige som nation har en lång tradition av teknisk innovation att visa upp där Alfa Laval, SKF, Tetra Pak och AGA är några exempel på framgångsrika företag. För att Sverige ska kunna fortsätta att hävda sig i en värld med ökande globalisering måste vi kunna säkerställa tillgången på framtida ingenjörer och naturvetare. Samtidigt har vi under årtionden brottats med problemet att flickor i stor utsträckning tar avstånd från naturvetenskap och teknik i skolan. Studiens syfte är att utröna om yrkesverksamma tekniklärare i grundskolans årskurser 4-6 aktivt arbetar för att stimulera flickornas intresse för teknikämnet i enlighet med den forskning som lyfts fram i litteraturgenomgången eller om det utifrån deras perspektiv finns skäl till att detta inte är nödvändigt. Vidare syftar den till att undersöka om en grupp flickor tycker att undervisningens utformning stimulerar deras intresse för teknik. Utifrån detta har följande frågeställningar formulerats:–I vilken utsträckning arbetar lärarna aktivt för att öka intresset för teknikämnet hos flickor i grundskolans årskurser 4-6?–I vilken mån anser lärarna att det är nödvändigt att arbeta genusmedvetet och utforma teknikundervisningen med särskilt fokus på att främja flickors intresse för ämnet?–I vilken mån upplever flickor till de intervjuade lärarna att teknikundervisningens innehåll och utformning stimulerar deras intresse för teknik?Ansatsen utgår från en kvalitativ metod med fokusgrupper och en narrativ analysmetod. Resultatet visar att lärarna tycker att det är viktigt att arbeta genusmedvetet, men att det inte arbetar aktivt i någon större utsträckning för att främja just flickornas intresse för teknikämnet. Flickorna upplever att innehållet och undervisningssituationerna är för starkt vinklat mot pojkarnas intressen, vilket påverkar deras intresse för ämnet negativt.

Denna uppsats är en litteraturstudie där jag har analyserat sammanställningar av medicinsk forskning om flickors/kvinnors sena ADHD-diagnostisering ur ett genusvetenskapligt perspektiv. Judith Butlers tankar om genusperformativitet, Yvonne Hirdmans teori om genussystemet samt Nancy Tuanas feministiska epistemologi utgör de teoretiska utgångspunkterna. Analysen utgår från teman som avhandlar psykisk ohälsa, internalisering och självkänsla, samt identifiering och utredning. Resultaten visar att föreställningar om genus har en avgörande roll gällande flickors/kvinnors förutsättningar inom ADHD-diagnostisering, och även förödande konsekvenser.

Tidigare forskning har visat att flickor och pojkar med ADHD och autism uppvisar olika symtombilder, där flickor med ADHD och autism riskerar att missas eller feldiagnostiseras då kriterierna för diagnosen baseras på pojkars beteende. Syftet med denna uppsats är att kartlägga representationer av ADHD och autism i skönlitteraturen utifrån ett genusperspektiv, detta för att kunna analysera om karaktärerna uppvisar en representativ och nyanserad bild som går i linje med den aktuella forskningen. För analysen valdes 14 skönlitterära barnböcker ut som behandlar diagnoserna ADHD och autism. För att tolka och koda materialet användes en tematisering som utgick från ett genusperspektiv.  Resultatet av studien visar att det finns få skillnader i representationen mellan flickor och pojkar med ADHD och autism i barnböckerna. Trots att forskningen visar att flickor och pojkars symtombild skiljer sig åt skildras de i böckerna på liknande sätt. När det kommer till flickor med ADHD kunde vi i mer än hälften av böckerna dock urskilja vissa karaktärsdrag som var mer i enlighet med forskningen. Den främsta avsaknaden när det kommer till nyanserade karaktärsdrag fanns i de barnböcker där flickor med autism skildrades. Böckerna saknade beskrivningar av de autistiska drag som forskningen delvis lyfter, där diagnosen i flertalet fall kan vara svår att upptäcka eftersom flickor med autism lyckas hitta strategier för att kamouflera de drag som kan utmärkas som autistiska. Studiens slutsats är således att det finns ett stort behov av skönlitterära barnböcker med en mer nyanserad bild av flickor med autism.

Uppsatsen handlar om hur elever i grundskolan resonerar inför sina val till gymnasieskolan. Attityder, beteende, nyfikenhet och intresse är nyckelord genom hela undersökningen där vi får ta del av ungdomars tankar om framtida studier och yrken. Via fokusgruppsamtal får grundskoleelever komma till tals. I de samtal som förs lyfts frågor om exempelvis intressets betydelse, vilka personer som har påverkat dem och övriga motiv som har varit avgörande när det gäller framtida studievägar. Bland annat samtalas det om orsaker till varför många ungdomar fortfarande väljer traditionellt könsstereotypt och varför man i stor utsträckning undviker utbildningar med teknisk inriktning. I processen har Grounded Theory använts som metod för såväl genomförande som analys. I den modell som teorin bygger upp är begreppen attityd och intresse gemensamma nämnare för merparten av samtalen. Studiens övergripande resultat visar att ungdomarna är väl införstådda med arbetsmarknadens krav på utbildning och att de anser att de i allmänhet tar självständiga beslut när det gäller studieval. Studien visar på de möjligheter och hinder som ungdomar möter i deras väg till att finna en yrkesidentitet. Den bidrar med beskrivningar av grundskolelevers förhållande till skolarbete i allmänhet och ämnet teknik i synnerhet. / <p>På omslag och titelsida felaktigt "grundskoleelvers", ska vara "grundskoleelevers".</p>