Syftet med denna studie är att ta reda på om flickor och pojkar i böckerna skildras enligt stereotypiska könsroller. Genom en enkät fick vi fram de fyra mest populära böckerna enligt några flickor och pojkar i årskurs 4. En intervju genomfördes även för att få en bakgrund till bokvalet. De böcker som var populärast och som vi har analyserat är Rum 213, Harry Potter och hemligheternas kammare, Dagbok för alla mina fans – Gregs bravader och Pax 2 – Grimmen. Samtliga böcker visar på karaktärer med både kvinnliga och manliga egenskaper. Gemensamt för de böcker som pojkarna valde, Gregs bravader och Grimmen, är att det är manliga huvudroller med mestadels manliga egenskaper. Böckerna valdes för att pojkarna blivit rekommenderade dessa böcker av sina kompisar. Böckerna som flickorna valde, Rum 213 och Harry Potter och hemligheternas kammare, hade både kvinnliga och manliga huvudroller och karaktärerna i böckerna var till största del inte stereotypiska. Vår tolkning av detta är att, precis som Hirdman (1988) säger, män och pojkar har svårare att ta sig ur normer då de representerar en och därför väljer "typiska pojkböcker".

No description available.

Bakgrund: Tusentals kvinnor och flickor mördas årligen på grund av heder internationellt och det är oftast av manliga släktingar för att återta hedern för familjen. Socialstyrelsen beskriver hedersrelaterat våld en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Elevhälsoteamet på skolan har ett ansvar att identifiera barn som far illa eller som är i riskzon. Hederskultur bland flickor i grundskolan kan utmärka sig på olika sätt, det kan uppstå situationer där flickor inte får deltaga i olika aktiviteter i skolan på grund av att de blivit tillsagda av sina föräldrar att de inte får, simundervisning är vanligt förekommande exempel. Skolsköterskan har en betydelsefull roll i att via hälsosamtalet kunna identifiera flickor som lever i en hederskultur och ge stöttning och vägledning. Syfte: var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av att möta flickor i grundskolan som lever i en hederskultur. Metod: Studien är en empirisk studie utifrån en kvalitativ design med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes där totalt sex stycken deltagare intervjuades. Datainsamlingen analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att hälsosamtalet är ett viktigt verktyg för att kunna identifiera flickor som lever i en hederskultur. Att ge stöttning till flickorna i skolan som lever i en hederskultur är viktigt och kunde innebära tjejgrupper, där flickorna fick möjlighet att diskutera om normer och värderingar kopplat till hederskultur. Samarbete med hela elevhälsoteamet, lärare och socialtjänst framkom vara viktigt och ett måste för att kunna arbeta hälsofrämjande. Slutsats: För att kunna hjälpa flickor i grundskolan som lever i en hederskultur krävs det att samtliga professioner i skolan erhåller utbildning inom ämnet. Med ett fungerade samarbete kan flickorna tidigt identifieras och erbjudas stöttning och vägledning. Författarna anser att vidare forskning behöver tillämpas inom området. / Background: Thousands of women and girls are murdered every year because of honor, it is often by male relatives to regain the honor of family. The National Board of Health and Welfare describes honor-related violence violations of human rights. The student health team at the school has a responsibility to identify children who are doing badly or who are at risk. Honor culture among girls in primary school can be distinguished in different ways, there may be situations where girls are not allowed to participate in different activities in school due to being told by their parents that they are not allowed, swimming lessons are common examples. The school nurse has an important role in being able to identify girls who live in an honor culture through the health conversation and provide support and guidance. Aim: The aim was to describe the school nurse's experiences of meeting girls in primary school who live in an honor culture. Method: The study was an empirical study based on and qualitative design with an inductive approach. Semi-structured interviews were conducted where a total of six participants were interviewed. The data collection was analyzed on the basis of a qualitative content analysis. Results: The results showed that the health conversation is an important tool for being able to identify girls who live in a culture of honor. Giving support to the girls in the school who live in an honor culture is important and could involve girl groups,where the girls had the opportunity to discuss norms and values linked to honor culture. Cooperation with the entire student health team, teachers and social services emerged to be important and a must in order to be able to work to promote health. Conclusion: In order to be able to help girls in elementary school who live in an honor culture, it is required that all professions in the school receive education on the subject. By a working collaboration, the girls can be identified early and offered support and guidance. The authors believe that further research needs to be applied in this area.

I denna studie undersöks hur skolan uppmärksammar flickor med ADHD eller ADHD-problematik, hur specialpedagoger och skola arbetar med insatser för flickor med ADHD eller ADHD-problematik samt om flickor och pojkar med ADHD eller ADHD-problematik behandlas olika i skolan? Syftet med studien är att undersöka hur rektorer och specialpedagoger ser på arbetet med flickor med ADHD eller flickor som uppvisar ADHD-problematik i skolan. Det är en kvalitativ studie där rektorer och specialpedagoger intervjuas. De teoretiska perspektiven som vi valde att analysera utifrån är genus och inkludering. Resultatet visar att skolan inte uppmärksammar flickor med ADHD i särskilt hög grad. Flickorna bemöts inte utifrån kön, utan utifrån ett individperspektiv samt utifrån generella arbetssätt gentemot barn med ADHD, vilket gör att flickorna inte får de stödinsatser som de behöver. Studien visar att skolan behöver kompetensutbildas inom NPF (Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning) och genuspedagogik för att flickorna ska uppmärksammas och erbjudas tidiga stödinsatser för att undvika framtida konsekvenser.

Denna studien är en litteraturöversikt, det vill säga en överblick av befintlig forskning. Flickor/kvinnor med autismspektrumtillstånd är ett område som är relativt outforskat, vilket innebär en rad olika konsekvenser för denna grupp. Syftet med denna uppsatsen är att beskriva forskningsläget avseende att som flicka/kvinna leva med autism och därmed kunna identifiera behov av vidare forskning. Detta kommer att undersökas genom att svara på följande två frågeställningar. (1) Hur ser forskningsläget ut avseende att som flicka/kvinna leva med ett autismspektrumtillstånd? (2) Vilka kunskapsluckor kan identifieras? Resultatet visar att gruppen är utsatta på flera olika plan vilket i sin tur ger olika effekter i deras liv. En diagnos kan både främja men även motverka gruppens livsmöjligheter. Den kan leda till en bättre självkännedom och känslor av tillhörighet men kan även leda till sorg och depression. För att kunna förstå målgruppens komplexa situation krävs det mer / This report is a literature review, i.e. a review of existing research. Girls/Women with autism spectrum disorder is a relatively unexplored area. This entails a variety of different consequences for this group. The aim of this study is to describe the research area regarding living with autism spectrum disorder as a girl/woman in order to identify the need for further research. This will be reviewed by answering the following questions. (1) What does the research area regarding living with autism spectrum disorder as a girl/woman look like? (2) Which gaps of knowledge can be identified? The review shows that the group is vulnerable in many different aspects which affects their lives in different ways. A diagnosis can both help but also counteract the life chances of this group. It can lead to better self-awareness and a sense of belonging but leads to grief and depression as well. This area requires more research that can better explain the vulnerability of this group to help better understand their complex situation.

Skolinspektionens (2018) beskriver hur tävlingsmomentet är ett vanligt förekommande moment som tar stor plats i undervisningen, trots momentets frånvaro i styrdokumenten. Tävling kan enligt tidigare forskning (Stolz, 2014) leda till ett negativt klimat för lärande där elever känner sig utpekade samt utsatta. Syftet med studien är därför att undersöka hur gymnasieelever upplever tävlingsmomentet i undervisningen samt om eventuella skillnader i upplevelser beror på kön eller idrottslig bakgrund. Studien som utförts har ett kvantitativ förhållningssätt, där en enkät har konstruerats och används som datainsamlingsmetod. Enkäten delades ut till 231 elever fördelade på två skolor i sju olika klasser. Av de 231 som fick enkäten var det 221 som valde att fylla i enkäten och gav sitt samtycke till deltagande i studien. Enkäten består framförallt av påståenden som eleverna besvarar med likertskalor, men avslutas också med tre öppna frågor för att få en djupare bild av fenomenet. Resultatet av studien visar att många elever oavsett kön eller idrottslig bakgrund uppskattar tävlingsmomentet och motiveras av att det förekommer i undervisningen. Resultatet visar också att de skillnader som finns verkar bero på kön snarare än om eleverna är idrottsligt aktiva eller inte. Från resultatet går det dra slutsatsen att tävlingsmomentets förekomst i undervisningen kan motiveras av dess popularitet och motivationshöjande effekt. Ytterligare en slutsats för lärare att ta hänsyn till att elever lägger vikt vid att prestera i aktiviter med tävling. Lärare bör se till att eleverna vilja att prestera inte övergår till prestationsångest eller en stress över att behöva prestera.

Kibera är världens näst största slum, livsvillkoren är ofattbara. Allra värst är situationen för flickor som av olika anledningar inte kan eller får gå i skolan och ständigt nedvärderas i samhället. Det finns ett starkt samband mellan flickors begränsade sociala samvaro och deras frånvaro från skolan.  Projektet undersöker hur arkitektur kan skapa en tryggare miljö och öka interaktionen flickor emellan. Mitt projekt är en strategi med det slutliga målet att generera en trygg och inspirerande miljö för flickor, en hållbar utveckling genom social förankring. Strategin handlar om att öka flickornas samvaro i vardagen genom att skapa en gemensam plats för sysslor och möten. En gemensam plats, en station som tar tillvara på klimatets möjligheter och effektiviserar sysslorna, samtidigt som flickorna träffas, utbyter kunskap och delar erfarenheter.  I samarbete med olika grupper för flickor och kvinnor som finns i Kibera, kan stationerna byggas på för att innehålla flera olika funktioner. Det kan t.ex. vara bibliotek, verkstäder för arbete, samlingsrum för möten och utbildning.

I gränslandet mellan barn- och vuxenliv ställs ungdomar inför många utmaningar. Under denna komplexa period finns bland annat en förväntan, att denne på ett vuxet och moget sätt, ska hantera och ta beslut om framtida utbildning och karriär. Samtidigt som det sker ett sökande efter identitet och tillhörighet. Om man dessutom tvingas fly, utan sina föräldrar, från ett land drabbat av krig blir dessa utmaningar än fler och ännu större. Socialstyrelsens (2021) statistik visar att 35 369 ensamkommande barn kom till Sverige under 2015. Endast 8% av dessa var flickor. Tidigare forskning åskådliggör ett mottagande, till största del baserat på pojkar och deras behov, vilket gör att flickorna kommer i skymundan och i många fall missgynnas i framtida karriärvägar. I denna kvalitativa studie har fokus varit att studera och analysera karriärvägar för fem ensamkommande flickor från Afghanistan. Ett land med stark könsegregation, där korrupta juridiska system missgynnar landets kvinnor skriver Brunnberg och Darvishpour (2016). Studien tar även del av flickornas upplevelser av mötet med studie- och yrkesvägledning. Resultaten visar att tidigare skolerfarenhet, föräldrars utbildning samt typ av uppehållstillstånd är betydande för flickornas framtida karriärvägsmöjligheter. Således finns det ett stort behov av att vidare undersöka ensamkommande barns väg in i det svenska skolsystemet. Framförallt finns det behov av fler studier som ser till de ensamkommande flickornas erfarenheter och behov. Den här kvalitativa uppsatsen har som ambition att bidra med ny kunskap inom detta område. / In the borderland between childhood and adulthood, young people face many challenges. During this complex period, there is an expectation that they, in an adult and mature way, will handle and make decisions about their future education and career. At the same time as there is a search for identity and belonging. If you are also forced to flee, without your parents, from a country affected by war, these challenges will be even more and even greater. The National Board of Health and Welfare's (2021) statistics show that 35,369 unaccompanied children came to Sweden in 2015. Only 8% of these children were girls. Previous research illustrates a reception, largely based on boys and their needs, which means that the girls are overshadowed and in many cases disadvantaged in future career paths. In this qualitative study, focus has been on studying and analyzing career paths for five unaccompanied girls from Afghanistan. A country with strong gender segregation, where corrupt legal systems disadvantage the country's women (Brunnberg och Darvishpour, 2016). The study also shows the girls experiences of the meeting with studying and career guidance. The results show that previous school experience, parents education and type of residence permit are significant for the girls future career path opportunities. Thus, there is a great need to further investigate the path of unaccompanied children into the Swedish school system. Above all, there is a need for more studies that look at the experiences and needs of unaccompanied girls. This qualitative thesis aims to contribute new knowledge in this area.

Denna studies syfte var att öka kunskapen om lärares uppfattningar kring pojkars och flickors attityder och eventuella resultatskillnader inom läsning och läsförståelse. Detta gjordes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Tidigare forskning visar att det finns skillnader mellan pojkars och flickors attityder till läsning. Miljön omkring eleverna kan ha en stor påverkan på attityden till läsning. Gällande resultatskillnader visar forskning att flickor presterar bättre än pojkar. Pojkar anser att läsning är något som görs av flickor och kvinnliga lärare. Sociokulturellt perspektiv ramar in studien. Resultatet visade att lärare upplevde att viss skillnad fanns men då gällande attityder. Lärare ansåg inte att de märkte någon resultatskillnad gällande pojkar och flickor i sina klasser. Lärare beskrev att de inte medvetet funderat på ifall det fanns skillnader mellan pojkars och flickors resultat, vilket kan varit orsaken till att de inte har uppfattat några skillnader i sina klasser. Slutsatsen var att lärare såg en viss skillnad gällande attityder till läsning och läsförståelse, men inte gällande resultatskillnader. Trots det visar nationella och internationella tester att det finns en skillnad. Lärarnas omedvetenhet kan vara ett resultat av normer i samhället, vilket betyder att problemet behöver synliggöras och medvetandegöras för att kunna förändras. Detta för att garantera en likvärdig utbildning för både pojkar och flickor. / The purpose of this study was to increase our knowledge of how teachers view boys’ and girls’ attitudes about reading and possible reading comprehension. This study was based on interviews with a total of five teachers. Previous research shows that there are differences between boys’ and girls’ attitudes towards reading. The environment around the students can have a big impact on the attitude to reading. Previous research shows that girls generally are better at reading than boys. There is a general attitude amongst boys that reading is something only girls and female teachers do. A sociocultural perspective framed this study. The results of the study show that teachers to some extent agree on that boys and girls have different attitudes towards reading. They all stated that they had not noticed obvious differences in results between genders in their classes. The teachers that were interviewed had not consciously contemplated whether there were any differences in results between boys and girls. The conclusion is that teachers see a certain difference in attitude towards reading and reading comprehension, but not regarding difference in results. National and international tests show that there is a difference in results. Teachers´ unawareness can be a result of norms in society, which means that teachers need to be aware of the problem to be able to change it. This is to ensure an equal education for boys and girls.

Vilka är effekterna av klassrummens digitala anpassningar i händelserna av en pandemi? Covid-19 har globalt sedan slutet av 2019 i olika omfattning och takt påverkat världsekonomin, den sociala mobiliteten och för Sverige likt många andra länder även skolbänken. Som ett led i stegen av Folkhälsomyndighetens rekommendationer som syftar till att motverka smittspridningen har klassrumsundervisning på riksnivå avlösts av olika hybrider av distansundervisning. Hur distansundervisningen påverkat Sveriges elever har varit ett föremål för debatt i de politiska rummen såväl som vid zoom-möten. Denna uppsats syftar till att undersöka sambandet mellan utvecklingen av flickors och pojkars betygspoäng på de obligatoriska nationella proven i ämnet engelska, matematik och svenska och etableringen av distansundervisningen i Sverige. Studien grundas på en Difference-in-Difference-in-Differences, en metod vars design utgår från inducerad slumpmässig variation. Nollhypotesen motsvarande att den logaritmerade genomsnittliga betygspoängen bland flickor och pojkar är likadan kommer via Welchs approximation testas för att se om utrymme finns för tolkningen att distansundervisningen kan ha påverkat trenden mellan betygspoängen och könstillhörigheten. Resultaten visar på att det inte går att avvisa att variationen i betygspoäng är orsakad av slump i engelska och matematik, men att skillnaden i genomsnittlig betygspoäng är statistiskt signifikant i svenska och har minskat mellan flickor och pojkar. Tre kompletterande hypotesprövningar görs på om andelen elever som fått underkänt betyg bland flickor och pojkar är signifikant lika i syfte att nyansera eventuella effekter av distansundervisningen, och för att undersöka om “Boys Will Be Boys” stämmer på de obligatoriska nationella proven. Resultaten på de kompletterande hypotesprövningarna är statistiskt signifikanta i respektive ämne och indikerar att skillnaderna minskat mellan flickor och pojkar. Modellen tar inte hänsyn till andra förklarande variabler än kön, varpå det uppmuntras till att tolka resultaten i ljuset av en inledande debatt kring könssegregationen i skolan.