Följande studie granskar den svenska vietnamrörelsens affischkonst. Rörelsen var en reaktionmot det amerikanska deltagandet i kriget och grundar sig på en tydligt formulerad konfliktlinjedär USA beskrivs som förövare och det vietnamesiska folket som offer.Det huvudsakliga syftet med studien är att synliggöra bakomliggande strukturer iaffischkonstruktionen och hur strukturerna skapar solidaritet och kollektivitet. Granskningengörs kvalitativt av ett urval affischer. Urvalet representerar huvudsakliga teman och strukturensom presenteras i affischerna, utifrån urvalet har tre kategorier: politiska ledare och porträtt,insamlingar och evenemang samt bildspråk och typsnitt. Affischerna granskas utifrån ettmultimodalt metodgrepp och en multimodal teorigrund där sammanställningar av affischernasvisuella och textuella element beskrivs för att sedan analyseras. Gemensamt för samtligaaffischer är deras förhållningssätt till den svenska vietnamrörelsens gemensamma paroller, USAut ur Vietnam och stöd FNL. Affischerna är noggrant konstruerade och de bakomliggandemultimodala strukturerna är bidragande till att lyfta fram rörelsens konfliktlinje. Det är tydligt attarbetet med affischerna är genomtänkt och representerar rörelsen väl. Som offentliga verk och endel i det moderna samhället spelar affischen en central roll i det politiska landskapet.

<p>Min hypotes är att Gefle Baptistförsamlingen borde vara en arbetarförsamling. Mitt huvudsyfte är att göra en social klassificering av Gefle Baptistförsamling vad gäller klass, kön och ålder. Ett annat syfte är att undersöka vad Gefle Baptistförsamling ansåg vara viktig information om sina medlemmar samt att undersöka om vilka medlemmar som blev uteslutna från församlingen och varför. Klassificeringsschemat har hämtats från Sven Lundkvist och tillägg på schemat har gjorts av mig själv och Udd. Arbetarklassen utgjorde liksom kvinnorna en stor majoritet i församlingen, medan styrelsen utgjordes av män, troligen från medelklassen. Snittåldern hos medlemmarna stiger markant under en 20 års period. Det är framförallt unga män från arbetarklassen som blir uteslutna ur församlingen för världsliga nöjen och synd. Avhållsamhet från alkohol, sex och nöjen såsom kortspel predikas från församlingen. Församlingen skapade egna moraliska lagar som inte gällde de övriga i samhället. Det var viktigast för församlingen att veta när och var medlemmarna blivit döpta samt medlemmarnas namn. Från år 1880 fram till någon gång under 1890-talet var det viktigt för församlingen att veta männens yrke samt kvinnornas yrke eller civilstånd, någon gång under 1890-talet slutar församlingen bry sig om medlemmarnas yrke och istället blev det civilståndet som avgjorde medlemmarnas ”karakter”.</p>

<p>I min hemförsamling Nätra, Örnsköldsviks kommun, finns det många bönhus, ungefär ett i varje by. Jag undrade varför det var på det viset, och bestämde mig för att ta reda på detta genom att intervjua människor som är eller har varit aktiva i de religiösa föreningar och samfund som driver de olika bönhusen.</p><p>Den nyevangelistiska väckelsen kom främst från Skottland men även från England och Tyskland och var inspirerad av metodismen, herrnhutismen och pietismen. I Norrland drabbades människorna starkt av denna väckelserörelse som kom över Sverige och då började det s.k. ”Norrlandsläseriet”, där människor träffades till möten hemma hos varandra för att läsa och lära sig mer om kristendomen. Detta var dock förbjudet genom lag sedan 1726, det så kallade konventikelplakatet, men kom att mjukas upp via lag.</p><p>Västerbotten var det landskap som fick mest mersmak av väckelsen och detta tros ha påverkat norra Ångermanland, den del av landet där Örnsköldsvik och Nätra ligger.</p><p>När jag så intervjuade mina informanter, fick jag fick veta att en stor orsak till att bönhusen kom att byggas var att människor i byarna behövde någonstans att träffas för att umgås. Till detta finns flera orsaker, bland annat att man ville få bukt på alkoholismen och för att man fick en annan ruljans på livet genom industrialismen och att man jobbade på industrier.</p><p>Att bönhusen är så många kan bero på att byarna var mer befolkade förr i tiden. Även att Nätraborna har tagit hand om bönhusen och använt dem så pass länge kan ha gjort att de står kvar än idag. Bönhusen har också betytt mycket för folket i byarna. Jag har fått många perspektiv på denna fråga, bland annat att det skulle ha betytt extra mycket för kvinnorna i Köpmanholmen, men också för alla människor i byarna i och med att de hade en plats att samlas på när det behövdes, och någonstans att gå när de ville umgås.</p>

Min hypotes är att Gefle Baptistförsamlingen borde vara en arbetarförsamling. Mitt huvudsyfte är att göra en social klassificering av Gefle Baptistförsamling vad gäller klass, kön och ålder. Ett annat syfte är att undersöka vad Gefle Baptistförsamling ansåg vara viktig information om sina medlemmar samt att undersöka om vilka medlemmar som blev uteslutna från församlingen och varför. Klassificeringsschemat har hämtats från Sven Lundkvist och tillägg på schemat har gjorts av mig själv och Udd. Arbetarklassen utgjorde liksom kvinnorna en stor majoritet i församlingen, medan styrelsen utgjordes av män, troligen från medelklassen. Snittåldern hos medlemmarna stiger markant under en 20 års period. Det är framförallt unga män från arbetarklassen som blir uteslutna ur församlingen för världsliga nöjen och synd. Avhållsamhet från alkohol, sex och nöjen såsom kortspel predikas från församlingen. Församlingen skapade egna moraliska lagar som inte gällde de övriga i samhället. Det var viktigast för församlingen att veta när och var medlemmarna blivit döpta samt medlemmarnas namn. Från år 1880 fram till någon gång under 1890-talet var det viktigt för församlingen att veta männens yrke samt kvinnornas yrke eller civilstånd, någon gång under 1890-talet slutar församlingen bry sig om medlemmarnas yrke och istället blev det civilståndet som avgjorde medlemmarnas ”karakter”.

I min hemförsamling Nätra, Örnsköldsviks kommun, finns det många bönhus, ungefär ett i varje by. Jag undrade varför det var på det viset, och bestämde mig för att ta reda på detta genom att intervjua människor som är eller har varit aktiva i de religiösa föreningar och samfund som driver de olika bönhusen. Den nyevangelistiska väckelsen kom främst från Skottland men även från England och Tyskland och var inspirerad av metodismen, herrnhutismen och pietismen. I Norrland drabbades människorna starkt av denna väckelserörelse som kom över Sverige och då började det s.k. ”Norrlandsläseriet”, där människor träffades till möten hemma hos varandra för att läsa och lära sig mer om kristendomen. Detta var dock förbjudet genom lag sedan 1726, det så kallade konventikelplakatet, men kom att mjukas upp via lag. Västerbotten var det landskap som fick mest mersmak av väckelsen och detta tros ha påverkat norra Ångermanland, den del av landet där Örnsköldsvik och Nätra ligger. När jag så intervjuade mina informanter, fick jag fick veta att en stor orsak till att bönhusen kom att byggas var att människor i byarna behövde någonstans att träffas för att umgås. Till detta finns flera orsaker, bland annat att man ville få bukt på alkoholismen och för att man fick en annan ruljans på livet genom industrialismen och att man jobbade på industrier. Att bönhusen är så många kan bero på att byarna var mer befolkade förr i tiden. Även att Nätraborna har tagit hand om bönhusen och använt dem så pass länge kan ha gjort att de står kvar än idag. Bönhusen har också betytt mycket för folket i byarna. Jag har fått många perspektiv på denna fråga, bland annat att det skulle ha betytt extra mycket för kvinnorna i Köpmanholmen, men också för alla människor i byarna i och med att de hade en plats att samlas på när det behövdes, och någonstans att gå när de ville umgås.

Local heritage societies were established in Sweden for about a hundred years ago. The societies responded to the large changes of industrialisation, emigration and urbanisation during that time. Today there are about 2 000 societies with almost half a million members altogether. Why do people turn to local heritage societies today? The image of them, associated with folklore costumes and quaint old cottages, is not consistent with the extensive activity in the 21st century. That raises questions that have not been clarified in previous research. The aim of this thesis is to find out what today's local heritage societies do, as well as to investigate what their meanings are for people and the local society. Thereby the intention is to contribute to an understanding of their present extent and endurance over time. The activities of three local heritage societies in and around the city of Linköping are mapped out in this thesis. The survey shows extensive and very broad activities that are well adjusted to present time. The traditional image has become rigid, but in parts it is accurate since the activities are still dominated by local use of history., which also contributes to their extent and continuity. Place and history as common ground is something universal: The need for people to be oriented in time and space contributes to the persistence of the local heritage societies. At the same time there seems to be something strong in society today which contributes to their extent. The thesis shows that the societies can have knowledge-generating, ideological, existential and social meaning. Through the local heritage society people can learn about, evaluate and gain feelings for the place. The society also contributes to strengthening the power of togetherness in the local community as a part of the civilian society. The multifaceted meaning of the activities makes it possible for the societies to keep or even strengthen their attraction, especially among the large group of retired people. / Hembygdsföreningar etablerades i Sverige för omkring hundra år sedan. Föreningarna svarade mot den tidens stora förändringar med industrins framväxt, emigrationen och flykten från landsbygden. Idag finns det omkring 2 000 föreningar med sammanlagt nära en halv miljon medlemmar. Varför söker sig människor till hembygdsföreningar idag? Den gängse bilden av föreningarna som bakåtsträvande och förlegade stämmer inte in på en omfattande verksamhet på 2000-talet. Det väcker frågor om hembygdsföreningar, som inte har klargjorts i tidigare forskning. Avhandlingen syftar till att ta reda på vad samtida hembygdsföreningar gör och att undersöka deras betydelser för människor och lokalsamhälle. Härigenom vill avhandlingen också bidra till att förstå deras nutida omfattning och uthållighet över tid. I avhandlingen kartläggs verksamheten i tre hembygdsföreningar i och omkring staden Linköping i Östergötland. Kartläggningen visar på en omfattande och mycket bred verksamhet som är väl anpassad till sin samtid. Den traditionella bilden är stelnad, men till delar stämmer den genom att föreningarnas verksamhet domineras av lokalt historiebruk, som också bidrar till deras omfattning och kontinuitet. Det står å ena sidan för något allmänmänskligt: Människans orientering i tid och rum, som bidrar till att föreningarna alltid är aktuella. Å andra sidan framträder intresset för det lokala och för historia som två starka strömningar i samtiden. Avhandlingen visar att föreningarna har kunskapsgenererande, ideologiska, existentiella och sociala betydelser. Genom hembygdsföreningen kan människor lära sig om, värdera och få känslor för platsen. Föreningen bidrar också till att stärka kraften och gemenskapen i lokalsamhället som en del av det civila samhället. Den mångfasetterade betydelsen av verksamheten gör att föreningarna har lyckats behålla eller till och med stärka sin attraktionskraft, särskilt bland den stora gruppen pensionärer.

The aim of this thesis is to create knowledge on processes of change in the contemporary organizing of Swedish voluntary sport and the systems of meaning at work in these processes. The thesis proceeds from the assumption that the contemporary public sport policy climate is characterized by a pressure on organized sport to change in order for sport to better serve as an implementer of non-sport goals. In attempting to capture the possible ramifications of this pressure on the organizing of voluntary sport, the thesis work relies on the argument that processes of change are best captured in instances where new and established ideas are confronted with one another. Following this argument and drawing upon the concept of theorization, the first research question treated in the thesis concerns how legitimacy is established for a new practice (reported in Article 1). The second research question addressed is how, why, and with what consequences new ideas on organizing are implemented in sport organizations (reported in Article 2 &amp; 3). In relation to this question, the concepts of translation and organizational identity are mobilized in the analysis. Empirically, these two questions are addressed using data from 29 interviews covering the emergence and organizing of organized spontaneous sport, so-called Drive in sport, in four Swedish municipalities. The analysis relating to these two questions shows that the same systems of meaning invoked to legitimize and specify Drive-in sport as a practice that has the potential to remedy problems being faced by both the Swedish society and the Swedish sports movement, also made Drive-in sport an unlikely developmental direction for the majority of implementing sport clubs. This process is understood with reference to a mismatch between the organizational identity of the clubs and the cultural material of the idea of Drive-in sport. This insight is brought into the formulation of the third research question treated in the thesis, which is concerned with sport clubs’ readiness, willingness, and ability to respond to policy changes (reported in Article 4). Building on data from short, qualitative interviews with representatives from 218 randomly selected sport clubs, 10 organizational identity categories are constructed. Between these categories, there is a variety of clubs’ core purposes, practices, and logics of action. The implications of this heterogeneity, in terms of sport clubs’ role as policy implementers, are discussed with reference to what clubs in each category might "imagine doing." The analysis provided in the thesis as a whole suggests that at stake in processes of change in the contemporary organizing of Swedish voluntary sport, is the very definition and meaning of sport.

The purpose of this essay is to analyze how the ideas of the Swedish national romantic period have been expressed in the early years of Hälsinglands Spelmansförbund, how these may have changed over time, and whether national romantic ideas remain in today's Hälsinglands Spelmansförbund. The author uses qualitative analysis with content analysis to analyze statutes from 1958, the memorandum Folkmusiken i Hälsingland genom tiderna from 1967 and the 1995 statutes: The statutes of 1958 to indicate whether national romance has been expressed in any way in the Hälsinglands spelmansförbunds early years, Folkmusiken i Hälsingland genom tiderna from 1967 in relation to changes in the folk music field, to show changes in Hälsinglands spelmansförbund, and statutes from 1995 to highlight our time and if ideas from the national romance remain in Hälsinglands spelmansförbund. The main results are that national romantic ideas have existed and exists in Hälsingland Spelmansförbund. However, one can see a slight difference in our contemporary Hälsingland spelmansförbund, with more focus on our time than our past. The author concludes that this may be a result of the postmodern thoughts on the alienation of our history. Postmodernism is also a theory the author uses to prove change in the folk music field.

In this paper I conduct a media analysis based on the discourse theory of Ernesto Laclau and Chantal Mouddes. I analyze op-ed articles about the planning of a mine in Rönnbäck, Västerbotten, published in the national Swedish newspaper Dagens Nyheter and the local Västerbotten newspaper Västerbottens-kuriren. The aim is to examine the discourses that appear around the mine, especially connected to development and perceptions of nature. I found three main discourses: the socio-economic discourse, the environmental discourse and the discourse on ideology and rights. The dominant perception of development was about the economy and the need for work-opportunities. There was a conflict, between the company Nickel Mountain Group AB and the opponents to the mine, concerning the best way to reach this development goal. The mine’s opponents also presented a view of development in which a pristine environment was a central aspect of quality of life. Connected to this view was concern about losing that which exists today. The environment was seen partly from an economic perspective but there was also a view of nature as something with intrinsic value. In the discussion I highlight some of the points of conflict I found: socio-economic benefits, democratic process and rights. I suggest that an open and broader debate concerning the meaning of these terms is important. I also point out the importance of including the prior assumptions and difference in powerposition of the different actors, given that their opportunities and view of reality are affected by this.