• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 17
  • Tagged with
  • 17
  • 8
  • 7
  • 6
  • 5
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Om den omsorgsfulla flickan eller om den starka pojken? - vad ska fröken läsa i dag? : En studie av 28 barnböcker ur ett genusperspektiv

Nilsson, Sandra, Amin, Jasmine January 2016 (has links)
Frågor som rör genus och jämställdhet har blivit allt viktigare i dagens samhälle och därmed inte minst hur dessa områden förmedlas till barn. Förväntningar på barnet byggs upp utifrån kön. Olika förväntningar från vuxna på flickor respektive pojkar gör att varje flicka och varje pojke rättas in i ett led och lever vidare med befintliga samhällsnormer. Ändå står frågor om jämställdhet i centrum för politiker, myndigheter på arbetsplatser och i familjekonstellationer. Denna studie bearbetar barnlitteratur ur ett genusperspektiv. Genom att analysera bild och text i ett urval barnböcker besvaras två frågeställningar. De frågeställningar som studien berör är hur kön förmedlas i undersökt barnlitteratur och hur huvudkaraktären framställs ur ett genusperspektiv. Studiens syfte är att undersöka hur innehåll och form ser ut med avseende på genus i 28 barnböcker som förekommer mest på 10 förskolor i två medelstora kommuner i landet.
2

Barndeckare och genus. En studie av genusstereotyper i barndeckare från år 2006 / Child detective stories and genus. A study about gender stereotypes in child detective stories from the year 2006

Christoffersson, Malin, Emanuelsson, Pia January 2009 (has links)
The aim of this master’s thesis is to examine how male and female stereotypes are used to describe the characters in modern detective stories for children. We have analyzed six books in the aforementioned genre written for children between the ages of 9 and 12. This essay examines which inner qualities, appearances, activities and professions are used to describe the persons’ character in the analyzed books and if these stereotypes agree with the person’s biological sex. In this essay we use the gender definition of Professor Yvonne Hirdman. Hirdman defines a person’s gender as a socially created structure, and sex as a person’s biological sex. The method used in this essay is a qualitative text analysis. In order to identify the stereotypes occurring in the examined books, we have created our own schedule for the analysis. This schedule consists of stereotypes that different theorists, such as Nikolajeva, Svaleryd, Connell and Murphy, say are stereotypes. Our conclusion is that modern detective stories written for children contain more male than female stereotypes. Overall the characters in the detective stories are not described in a stereotyped way. The girls and the women in the books are mostly described with male stereotypes, in some cases even more so than the boys/men. The adult men are mostly described with male stereotypes although the boys were described with many of the female stereotypes; in some cases the boys had almost no male stereotypes. Society is changing and many men these days are involved in housework and spend more time with their children, a change that is visible in the modern detective stories for children.
3

Fladdrande ögonfransar och långt hår : En multimodal studie om hur genusstereotyper framställs i barnlitteratur.

Elf, Helena, Niemi, Sofie January 2020 (has links)
I denna studie har vi analyserat barnlitteratur som läses i förskolan. Vi har haft både ett genus- och ettmultimodalt perspektiv. Syftet var att analysera barnlitteratur, som används inom förskolan, för attundersöka hur genusstereotyper framställs i både bild och skrift. Urvalet av böcker utgick från applikationen Polyglutt som används i en stor del av Sveriges förskolor och således når många barn. Vid analysen av böckerna användes Hirdmans (1988) genusteorier och Nikolajevas (2007) schema förgenusstereotyper. I resultatet så framkom en tudelad bild gällande genusstereotyper. Karaktärerna i böckerna framställs på ett genusstereotypt vis när det kommer till deras utseende, men deras handlingar är mer komplexa och går ibland emot det stereotypa. Vidare framkom också att det var en övervägande andel manliga karaktärer i de böcker som analyserats, vilket överensstämmer med tidigare forskning. I diskussionen lyfts den viktiga roll som pedagoger har när det kommer till atthjälpa barn att tolka karaktärerna i litteraturen. Barn som tittar i böckerna själva och mest fokuserar på bilderna nås enbart av en genusstereotyp bild, för att komma åt den mer komplexa bilden krävs en medveten pedagog. Slutsatsen är att barnlitteratur innehåller komplexa karaktärer som kan framställas olika i bild och skrift. Detta gör pedagoger, deras kunskap om genusstereotyper och deras arbete vid läsning av barnlitteratur till mycket viktiga faktorer i ett proaktivt arbete mot genusstereotyper. / <p>Betyg i Ladok, 201221.</p>
4

Bland äventyrliga möss, vetgiriga detektiver och förklädda superhjältar : En textanalys av litterära karaktärer i tre populära nutida barnböcker ur ett genusperspektiv

Glasberg, Bodil January 2022 (has links)
I denna studie analyseras de tre barnböckerna Musse &amp; Helium: Den hemlighetsfulla världen skriven av Camilla Brinck (2021), LasseMajas detektivbyrå: Musikmysteriet författad av Martin Widmark (2021) samt Handbok för superhjältar: Utan hopp skriven av Elias Våhlund (2021). Syftet med studien är att ta reda på hur flickor och pojkar, kvinnor och män, framställs i några av de mest utlånade skönlitterära böckerna för barn i åldersgruppen 6–9 år. Det är betydelsefullt att se över vilka böcker som finns tillgängliga för eleverna i grundskolans tidiga år och även granska vilket innehåll dessa böcker har, för att denna litteratur ska kunna ha en påverkan på elevernas uppfattning kring genus. Metoden som har använts är en kvalitativ textanalys där bilder och text har granskats och tolkats. Som stöd har ett analysverktyg använts, vilket visar motsatser i form av stereotypiska egenskaper som kan sägas representera manligt respektive kvinnligt. Analysen visar att samtliga tre böcker till en början upplevdes som progressiva med såväl flickor som pojkar som huvudpersoner och där samtliga flickor framstod som relativt starka och självständiga karaktärer. Vid en mer noggrann läsning framkom flera intressanta aspekter som i vissa fall pekade i en motsatt riktning. I boken Musse och Helium: Den hemlighetsfulla världen framkom en genusstereotyp framställning av huvudpersonernas utseende medan deras handlingar, tankar och känslor tyder på att de följer ett performativt genus där Musse följer en kvinnlig mall medan Helium följer en manlig mall. I boken LasseMajas detektivbyrå: Musikmysteriet framkom att huvudpersonerna Lasse och Maja framställs som genusneutrala medan de flesta av bipersonerna framstår som genusstereotypa. I boken Handbok för superhjältar: Utan hopp framkom att huvudpersonen Lisa gestaltas med en komplexitet där hon tillåts vara både stark, modig och ha nära till sina känslor, vilket tyder på en medvetenhet kring genusskildringar där en stark flickkaraktär inte sker på bekostnad av flickskapet. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-14</p>
5

Teknik, Genusstereotyper och Skönlitteratur : En studie om genusstereotyper och skönlitteratur i lågstadiets teknikundervisning.

Dalgren, Evelina January 2020 (has links)
I dagens moderna samhälle är teknik centralt, dock omtalas ofta teknik som ett manligt område. Om genusstereotyper förekommer i skolans teknikundervisning riskerar eleverna bli begränsade i det tekniska sammanhang de växer upp i. Syftet med studien var att belysa det tekniska sammanhang som skapas av lärares teknikundervisning, elevers möte med teknik i skönlitteratur och bibliotekariers möjlighet att påverka dessa. Följande frågeställningar ställdes i studien: -Vilka förekomster av teknik och genusstereotyper återfinns i lätt att läsa-böcker? -Vilka föreställningar kring teknik och genusstereotyper har lärare och bibliotekarier? -Hur resonerar lärare och bibliotekarier kring teknikämnet och skönlitteratur och kombinationen av dessa? Genom Mitchams definition av teknik analyserades skönlitterära böcker skrivna för nybörjarläsare, och en tematisk analys genomfördes av intervjuer av lärare och bibliotekarier. Analysen visade att det förekom genusstereotyper kring teknik i lätt att läsa-böcker och att det fanns normkritiska böcker med tekniskt innehåll. Analysen av intervjuerna visade bland annat att lärare inte använde skönlitteratur i teknikundervisningen på grund av tidsbrist men att bibliotekarier gärna skulle hjälpa lärare hitta dessa böcker. Studiens resultat visade en ökande medvetenhet om att fler böcker behövs som inte behandlar teknik genusstereotypt. Studiens slutsats visade att tekniska genusstereotyper som förekommer i lätt att läsa-böcker riskerar stå oemotsagda och möjligheterna som finns med normkritiska böcker med tekniskt innehåll går förlorade när lärare inte hinner efterfråga bibliotekariernas kunskap.
6

Den som är väldigt stark måste också vara väldigt snäll : En analys av genusstereotypa framställningar i bilderböcker och förskollärares arbete med barnlitteratur i förskolan

Konradsson, Evelina January 2022 (has links)
Detta arbete handlar om hur genus framställs i barnlitteratur med utgångspunkt i barns fria identitetsskapande, samt hur förskollärare arbetar med litteraturen i förskolan. I det här arbetet analyseras 9 populära bilderböcker från två olika förskolor, för att reda på hur genusstereotypa egenskaper framställs genom karaktärerna i bild och skrift. Samt analys av tre intervjuer med förskollärare från olika avdelningar på en förskola. Till hjälp har jag använt mig av ett analysverktyg som baseras på både genus och ett multimodalt perspektiv, för att komma åt samspelet mellan text och bild i analysen. Den teoretiska utgångspunkten i arbetet är Hirdmans (2003) genuskontrakt och Nikolajevas (2017) schema över manliga och kvinnliga stereotypa egenskaper. Syftet med denna studie var att undersöka hur några av de mest lästa bilderböckerna från två förskolor framställer genusstereotypa egenskaper hos karaktärerna och undersöka om pedagogerna arbetar genusmedvetet kring litteraturen. Resultatet av studien visar att de analyserade karaktärernas genus är komplexa och samtliga 19 karaktärer hade både manliga och kvinnliga egenskaper. Det gjorde att begreppet performativt genus diskuterades, och ett flertal karaktärer hade ett annat performativt genus än det biologiska könet. Utifrån intervjuerna visade resultatet att pedagogerna arbetar brett och medvetet med litteraturen, och i diskussionsavsnittet går jag igenom hur viktigt det är med ett genusmedvetet arbete så att inte könsnormer reproduceras genom litteraturen utan att man samtalar kring ämnet med barnen. Slutsatsen som dras i det här arbetet är att det viktigaste av allt är inte hur böckerna är skrivna alla gånger, utan hur pedagoger i förskolan kan arbeta med litteraturen och skapa ett samtal även kring de mest stereotypa böckerna. / <p>Betyg i Ladok 2022-06-05.</p>
7

Att fånga blicken : En experimentell studie om hur genustillhörighet påverkar uppmärksamhet och minnesförmåga

Glyssner, Antonia, Lindekrantz, John January 2018 (has links)
Syftet med studien var att undersöka om det finns några skillnader mellan kvinnor och män i vilka genusbetingade objekt de memorerar, jämfört med vad de uppmärksammar. Detta utifrån hypotesen att kvinnor memorerar och ägnar mer uppmärksamhet åt fler stereotypiskt kvinnliga objekt då de kvinnliga objekten är mer kongruenta med hennes självbild, och vice versa. Hypotesen testades experimentellt med ett visuellt minnestest baserat på genusstereotyper. I experimentet deltog 24 försökspersoner. Resultatet analyserades med tvåvägs mixad ANOVA i SPSS och eftertest gjordes med parade t-test. Försökspersonernas uppmärksamhet på objekten studerades med hjälp av eye tracking. Resultatet visade på en signifikant interaktion mellan kön och vilka genusbetingade objekt personerna uppmärksammade. Kvinnor ägnade alltså mer uppmärksamhet åt stereotypt kvinnliga objekt, och män åt manliga. Ingen signifikant interaktion kunde däremot urskiljas i minnestestet. Både kvinnor och män tenderade att återge manliga objekt i högre utsträckning, vilket saknar stöd i den presenterade teorin. Eftertest visade att enbart män ägnade signifikant mer uppmärksamhet åt manliga objekt. Bristen på försökspersoner ansågs vara den främsta anledningen till avsaknaden av genomgående signifikant resultat vid mätningen av uppmärksamhet. / The aim of this study was to examine prospective differences between females and males in which gendered objects they memorize, compared to which objects they pay attention to. The hypothesis was that women tend to memorize and pay more attention to stereotypically female objects since these are more congruent with her self-image, and vice versa. The hypothesis was tested experimentally, with a visual memory test containing gendered objects. Twenty-four subjects participated in the study, and the result was analyzed using two-way mixed ANOVA in SPSS. Eye tracking was adopted to measure the participants’ focused attention. Post hoc analysis was conducted using paired samples t-tests. The results showed a significant interaction between sex and which gendered objects were paid attention to. Women thus tended to pay more attention to stereotypically feminine objects, and men to masculine ones. No significant interaction could be discerned in the memory test, however. Both men and women tended to recall more masculine objects, a find which lacks explanation in the presented theory. Post hoc tests showed that only men paid significantly more attention to masculine objects. The low number of participants was considered the main reason for the absence of consistently significant results when measuring attention.
8

Elever i vuxenvärlden : Genusperspektiv på hur par- och familjeförhållanden framställs på Youtube / Pupils in the grown up world : Gender perspectives on how couples and family relationships are portrayed on Youtube

Hultin, Carolina January 2018 (has links)
Syftet med studien är att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur heterosexuella par med Youtube som plattform framställer par- och familjerelationer samt att studera hur deras kommunikation förhåller sig till rådande genusnormer för mäns och kvinnors samtalsstil. Metoden är induktiv och inleddes med transkription av sex videoklipp av två olika upphovsmakarpar, Jocke och Jonna samt Gustav och Johanna. Det transkriberade materialet analyserades kvalitativt med hjälp av diskursanalytiska verktyg och med utgångspunkt i genusteori. Kommunikationen hos de två studerade paren är på många sätt genusstereotypiskt, men det finns gränsöverskridande beteenden. Till exempel talar männen mycket om relationer och känslor, vilket generellt tillhör den kvinnliga samtalsnormen. Det är tydligt hos Jocke och Jonna att kvinnan är ansvarig för familjeplanering och mannen för trygghet, försörjning och tak över huvudet. Makten över det sexuella området ligger hos männen i paren och de använder båda sin kroppsstyrka som symbol för makt och manlighet. Studien har ett didaktiskt perspektiv och diskuterar hur elever i undervisningen kan tränas i att förstå och möta mediefenomen i vuxenvärlden.
9

Pojkar i litteraturen och litteratur för pojkar : Analys av sex moderna ungdomsböcker för pojkar

Kjellstrand, Erica, Regnér, Jenny January 2008 (has links)
The aim with this essay is to look into what literature has been published in 2006 and 2007 for boys between the ages of twelve and sixteen in order to analyse six of the titles. Our two main questions are as follows: • How is the teenage boy depicted in six of these books? - To what extent is the teenage boy depicted in a gender stereotypical way?. We chose the titles for analysis based on our mapping of the published literature and took into account the authors’ gender and age as well as the main themes of the books. As theoretical base for our analysis we used Marias Nikolajeva’s table of gender stereotypes in literature. The table lists traits that are characteristic of masculinity and femininity respectively. The market for boys’ literature is rather limited and male authors by far exceed female ones in number. Our analysis shows that the main characters are not particularly stereotypical. However, most books contain other characters that definitely show mostly gender stereotypical features. / Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga ungdomslitteratur för pojkar mellan tolv och sexton år som publicerats under 2006 och 2007. Vi har sedan analyserat sex av de publicerade titlarna. Våra frågeställningar är som följer: • Hur skildras tonårspojken i några av dessa böcker? - I vilken utsträckning är tonårspojken genusstereotyp? Vi valde böcker att analysera utifrån kartläggningen och tog hänsyn till författarnas kön och ålder samt böckernas huvudtema. Som teoretisk utgångspunkt för vår analys använder vi Maria Nikolajevas schema för manliga och kvinnliga egenskaper. Utbudet av pojklitteratur är begränsat. Manliga författare överskrider kvinnliga i antal. Vår analys visar att huvudkaraktärerna inte är överdrivet stereotypa, däremot innehåller de flesta böcker sidokaraktärer som upplevs som genusstereotypa.
10

Genusstereotypernas följare och rebeller : En studie om genusstereotyper i barnlitteratur på fritidshemmet.

Greenhalgh, Annie, Svensson Kåsarani, Kanilla January 2021 (has links)
Syftet med denna uppsats var att undersöka barnlitteratur som görs tillgänglig på fritidshemmet ochhur böckerna kan komma att förespråka eller bryter genusstereotyper. Detta görs genom en kvalitativtextanalys av fyra utvalda böcker från olika fritidshem i Stockholmsområdet. Analysen fokuserade påtvå kategorier, handling och karaktärer. Utifrån kategorierna undersöktes egenskaper och beteendenkan kopplas till Nikolajevas (2017) tabell för stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaper.Resultatet från analysen visade att två böcker hade tydliga genusstereotyper och två böcker utmanandestereotypiskt beteende. Förhoppningen med denna studie är att belysa vikten av litteraturen som barnkan ta del av på fritidshemmet och vikten i att fritidslärare arbetar normkritiskt med litteraturen. Dettaför att belysa att genus är en social konstruktion som kan konstrueras till att bli mer inkluderande och jämlik.

Page generated in 0.051 seconds