2015 infördes de Förenta Nationerna (FN) 17 globala mål med syfte att skapa en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar värld. Sveriges näringsliv har anammat dessa mål snabbt och arbetar aktivt med dem. Många företag tycks föredra de globala målen framför Sveriges nationella miljömål. Samtidigt har regeringen slagit fast att de svenska miljömålen ska finnas kvar. Relationen till miljömålen upplevs som oklar, enligt regeringen ska de utgöra det ekologiska benet av de globala målen. Myndigheter förespråkar värdet av miljömålen och företag upplever att lagstiftning motiveras utifrån miljömålen. Denna studie syftar till att undersöka hur de två målsystemen skulle kunna integreras på ett sätt så att näringslivet upplever det som effektivt och värdeskapande. För att undersöka detta gjordes analys av interaktionerna mellan de globala målen delmål 12.2 – 12.5 (inom Hållbar konsumtion och produktion) och miljömålen samt intervjuer med företagsrepresentanter. Analysen av interaktioner gjordes enligt sjustegstrappan utvecklad av Nilsson et al. (2016) och studerade huruvida det finns en röd tråd mellan de globala målen och miljömålen – om de strävar åt samma håll. Genom intervjuerna studerades hur företag upplevde de två målsystemen och vilken funktion målsystem har. Resultatet av studien visade att på målnivå korrelerar de globala målen och miljömålen relativt väl. De flesta interaktioner bedömdes som svaga synergier. Inga delmål stod i helhet i konflikt med miljömålen på målnivå. De starkaste synergierna bedömdes vara till En begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt, Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet och Levande skogar. Intervjuerna visade dock på konflikter mellan målsystemen på en övergripande nivå, det vill säga i systemens utformning. Att kommunicera två målsystem samtidigt anses inte effektivt av företag och de globala målens helhetsgrepp och globala karaktär föredras. Att de båda målsystemen är utformade på olika sätt innebär att de passar för olika aktörer med olika behov. Om de globala målen och miljömålen strävar åt samma håll, vilket denna studie gör troligt, behöver detta dock inte utgöra en konflikt. Frågan för hur systemen ska kunna integreras kan då snarare fokuseras till hur gränssnittet mellan de två systemen ska utvecklas. Utifrån de förutsättningar som finns idag med nuvarande system skulle en fortsatt kartläggning av interaktioner liknande denna studie kunna bidra till en bättre förståelse för kopplingen mellan de globala målen och miljömålen. Denna kartläggning skulle företrädelsevis delvis kunna göras i workshopformat med representanter från näringsliv och myndigheter. Om miljömålssystemet skulle utvecklas är en möjlighet att införa systemöverskridande indikatorer som också visar på Sveriges tolkning av de globala målen. / In 2015 the United Nations (UN) agreed on 17 Global Goals to create a socially, economically and ecologically sustainable world. The business sector in Sweden has quickly adopted these goals and works actively to achieve them. Many companies seem to prefer the Global Goals over the Environmental Objectives. Meanwhile, the government has decided that the Environmental Objectives will be retained. The relation between the Global Goals and the Swedish Environmental remains undefined; the government has stated that the Environmental Objectives will represent the Swedish implementation of the ecological part of the Global Goals. Governmental agencies promote the Environmental Objectives and the business sector experiences that laws are motivated by the Environmental Objectives. This study aims to investigate how the two goal systems could be integrated to be efficient and value-adding for the business sector. To investigate this, the interactions between the Global Goals targets 12.2 – 12.5 (regarding Responsible Consumption and Production) and the Environmental Objectives were analysed and interviews with business representatives were conducted. The analysis of the interactions followed a model developed by Nilsson et al. (2016) and aimed to find whether there is alignment between the Global Goals and the Environmental Objectives. The interviews aimed to study how business sector experiences the two goal systems and what function a goal system may serve. The result of the study showed that the two goal systems correlate on a goal level. Most interactions between the systems were classified as weak synergies. No interactions were, on goal level, classified as conflicts. Reduced Climate Impact, A Non-Toxic Environment, A Protective Ozone-Layer, Zero Eutrophication, Good Quality Groundwater and Sustainable Forests were considered to have the strongest synergies to the Environmental Objectives. However, there seemed to be conflicts on a general level, i.e. in the structure of the systems, according to the results of the interviews. It was expresses that communicating the two goal systems simultaneously is inefficient and profitless. The global and holistic perspective of the Global Goals was also preferred by the business sector. The fact that the two goal systems are designed differently means that they suit different actors with different demands. However, this does not have to be a problem if two systems strive towards the same direction which seems likely according to the results of this study. The question as to how the two systems could be integrated could then be reformulated to how the intersection between the two systems could be improved. An extended analysis of interactions between all Global Goals and the Environmental could hence be useful for the understanding of the intersection. This mapping could preferably partly be conducted in the form of a workshop with representatives from business sector and governmental agencies. If the Environmental Objectives were to be changed, it would be an opportunity to introduce cross-system indicators that also show the Swedish interpretation of the Global Goals.

Denna studie undersöker integreringen av de globala målen och hållbar utveckling i NO- undervisningen i grundskolan. Genom en litteraturstudie granskades tidigare internationell och svensk forskning. Vetenskapliga artiklar analyserades efter hur väl ämnet behandlas i undervisning för elever i åldrarna 9–15 år. De vetenskapliga artiklarna samlades in genom sökningar i databaser och analyserades utefter inkludering- och exkluderingskriterier. Resultaten visar på positiva effekter av aktiv undervisningsmetodik för att förbättra elevers kunskap om de globala målen. Vidare betonas vikten av att elever förstår och engageras i de globala målen för att främja en hållbar utveckling. Resultatet av denna litteraturstudie bidrar till en ökad förståelse för hur de globala målen och hållbar utveckling kan implementeras i NO-undervisning. Vidare identifieras de framgångsfaktorer och utmaningar som finns enligt lärarna.

Hållbar utveckling är ett område vars aktualitet eskalerar och har gjort så under en längre tid. Alla behöver inkluderas; på nationell, regional och lokal nivå såväl som på individnivå. Agenda 2030 består av FN:s 17 globala mål som antagits av världens länder och riktar sig mot alla aktörer på marknaden, såväl företag som offentliga organisationer. För att uppnå målen som inkluderas i Agenda 2030 krävs ett effektivare arbete kring hållbarhet och användandet av både formella som informella styrverktyg för att kunna sprida arbetet inom organisationer. Även om hållbar utveckling är ständigt aktuellt saknas det forskning kring hållbarhetsarbete genom styrsystem i offentliga organisationer. Det behövs mer forskning kring vilka verktyg som ska användas och hur de relaterar med varandra i implementeringen av agendan i offentliga organisationer. Syftet med uppsatsen är att förklara och förstå hur offentliga organisationer arbetar med hållbarhet och Agenda 2030. Inriktningen har varit offentliga organisationers styrsystem. För att uppfylla syftet har empiri insamlats genom en kvalitativ metod. Tio semistrukturerade intervjuer har hållits med offentliga organisationer, med fokus på värmländska kommuner. Respondenter har varit mer eller mindre ansvariga för Agenda 2030 i den offentliga organisationen där de arbetar. Slutsatser som framkommit präglas av en separation mellan hållbarhetens tre delar och en avsaknad av Agenda 2030, dock inte av hållbarhet, i de offentliga organisationerna. En äldre modell av hållbarhet som appliceras i de flesta organisationerna möjliggör för delarna att ta olika mycket utrymme vilket inte går i linje med helhetsbilden som Agenda 2030 förespråkar. Detta hindrar även de offentliga organisationerna från att ha Agenda 2030 som övergripande mål och implementera agendan i sin kärnverksamhet.

Frågan om en hållbarare framtid berör hela mänskligheten, både globalt och lokalt och att förändra människors konsumtionsvanor är ett viktigt steg mot en ökad hållbarhet visar FN:s Globala målen för hållbar utveckling.    I mitt examensarbete utforskar jag konsumtionsbeteenden i mindre livsmedelsbutiker genom observationer, intervjuer, enkätundersökningar och användartester. Jag har använt en metod som kallas “nudging” som är ett beteendevetenskapligt verktyg för att påverka människors beteenden genom att arrangera en valsituation utan direkt belöning eller bestraffning. Jag vill främja beteenden som kan vara till nytta för naturen och samhället. Med mitt designförslag vill jag få konsumenter att stanna upp och tänka igenom sina rutinmässiga val.   Jag har formgivit en kundkorg i trä för livsmedel med en valfri avdelare som framhäver klimatsmarta livsmedel. Märkning på matbutikens hyllor, i form av en symbol, är kopplad till avdelaren vars uppgift är att bidra till att konsumenter gör mer hållbara vardagsval. Träkorgen är ett förslag som skulle kunna komplettera befintliga standardkorgar. Den ska känneteckna den medvetna konsumenten i mataffären och förhoppningsvis inspirera andra till att handla mer klimatsmart.

Idag pågår ett stort arbete för ökad jämställdhet i världen. I januari 2016 tog de Globala målen vid som en fortsättning på de tidigare Millenniemålen. Jämställhet har fått ett eget mål här och ska även genomsyra alla de andra målen. Dock har jämställdhetsarbete mottagit kritik från olika håll för att inte lyckas och inte synliggöra problematik som finns. Alla länder ska arbeta mot att nå de Globala målen men länderna får själva ta fram verktyg för hur det arbetet ska se ut. Därmed blir syftet i denna uppsats att undersöka vilken konstruktion av kvinnor som finns i den svenska biståndspolitiken, där arbetet mot de Globala målen är central. För att göra detta har en undersökning av regeringens Policyramverk för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd tillsammans med Utrikesförvaltningens handlingsplan för feministiska utrikespolitik 2015-2018 med fokus på 2017. Det teoretiska ramverket består av den postkoloniala feministiska teorin och en kritisk diskursanalys. Den kritiska diskursanalysen används även som metod där analysen görs efter Faircloughs tredimensionella modell. Slutsatserna presenterar en beskrivning av kvinnor som är mottagare av bistånd som utsatta samt viktiga. Studien visar på en homogenisering av gruppen kvinnor i materialet som studerats.

Detta examensarbetet är baserat på fallstudier av byggföretag som verkar i Sverige, Europa och USA. Fokuset i fallstudierna var att undersöka hur tre byggföretag applicerar och översätter de globala målen i sin verksamhet och hur det fungerar i det praktiska arbetet. Studien var koncetrerad på begrepp som hållbarhet och ekologisk hållbarhet tillsammans med Agenda 2030 - de globala målen. Begreppen behandlades genom att titta noggrannare på hur de som mål kan tolkas, översättas och verka i praktiken beroende på personens expertis och yrke. Begreppet hållbarhet, ekologiskt hållbarhet förklarades och tolkades på många varierande sätt i uppsatsen och begreppet var öppet för tolkning genom hela uppsatsen. Varje företags hemsida blev granskad och analysen baserades på hur företagen skrev om hållbarhet, de globala målen och hur begreppet ekologisk hållbarhet fungerade i företagens praktiska verksamhet. Företagen i fallstudierna var NCC AB, Peab AB och Skanska AB. Syftet med studien var att få en inblick över hur företagen applicerar, använder och arbetar med begreppen hållbarhet, ekologisk hållbarhet och de globala målen. Intervjuerna var baserad på frågor som rörde varje enskilt företag och hur deras hållbarhetsarbete ter sig i praktiken. Varje förtags representant hade en specifik hållbarhetsposition på vardera företag. Intervjuerna skedde via nätet på grund av den rådande Covid-19 situationen. En ökad kunskap om hur vi ska hantera och arbeta med ekologisk hållbarhet är en viktig aspekt som behöver utvecklas och förbättras inom byggd miljö och arkitekturen för att kunna förbättra våra bostäder och verksamheter ute i samhället. I syfte att skapa en bättre inne och utemiljö för människan och naturen. Jag använde mig av visualiseringar och tabeller för att få läsaren att lättare förstå de nya begrepp som finns med i uppsatsen som hjälper läsaren att förstå vad jag tycker och vad det är företaget berättar. / This bachelor thesis is based on case studies of construction companies that operate in Sweden, Europe and the US. The focus of the studies was how these three Swedish construction companies apply and translate global environmental goals in their work. Hence, the study concentrated on the global concepts of sustainability, ecological sustainability and Agenda 2030. These concepts underwent a close analysis concerning how they can be interpreted, translated and become operational in practice depending on different expertise and profession. Based on this analysis, the concepts of sustainability and ecological sustainability were interpreted to some potential understandings to be used in this study.To analyse how the three Swedish construction companies understand and promote environmental goals, each company’s website were analysed regarding the concept of sustainability, ecological sustainability and comprehensive global goals in the field of construction. The companies included were NCC AB, Peab AB and Skanska AB. The purpose of the study was to gain knowledge about how these companies work with sustainability and act on new environmental goals. In addition, three representatives for each company were interviewed based on questions that related to the company’s work with sustainability. The interviews aimed at acquiring further knowledge on each company’s work with sustainability. Due to the spread of the COVID-19, the representatives were interviewed online.An increased knowledge of how to manage and work with ecological sustainability is an important aspect that needs to be developed and improved in the field of built environment and architecture in order to improve our homes and activities in the community. In order to create a better indoor and outdoor environment for man and nature, it’s necessary to improve the work behind ecological sustainability. In this study, visualisations and tables help the reader to understand the concepts used in this study.

Climate change is one of the hottest topics on the globe as of right now. The deadline of reaching both the Sustainable Development Goals and the Paris Agreement is getting closer, and actions are needed. This thesis focus on how two countries, Sweden and the United Kingdom are working towards achieving goal 13 of the Sustainable Development Goals. Policies, implementations of policies and actions are assessed. The study is a comparative case study that is based on secondary data presented by each country in official reports, the annual Sustainable Development Report as well as the Nationally Determined Contribution report by each country. The International Regime Approach is the theoretical framework used for consideration and comparison between the actions and non-actions by the two countries, where the relationship to the European Union plays an important role. The findings of the study shows that both Sweden and the United Kingdom is passionately working towards achieving the climate goals and has pointed out relevant policies and actions to meet the SDGs. Progress has been made in both countries as emission rates has been radically reduced but despite their devotion, both countries are far from reaching the climate goals as the overall progress of implementation of policies are not on satisfactory levels.

Världens städer växer i allt snabbare takt. Detta leder till en lång rad av utmaningar för samhället. Hur ska resurserna räcka till och hur formas staden på ett sätt som är bra för en allt större befolkning. Med andra ord - hur ska städerna utvecklas på ett hållbart sätt? Tanken om att bygga ovanpå taken är inte ny men har de senaste åren blivit allt mer intressant. I takt med en växande befolkning undersöks möjliga metoder för att kunna förtäta staden på bra sätt. Där blir stadens tak med stora oanvända ytor onekligen intressanta. Syftet med detta arbete är att undersöka på vilket sätt stadens takområden kan vara en del av stadens utveckling. Detta görs inom ramen för Förenta Nationernas 11:e globala mål, som handlar om hållbara städer och samhällen. Studien undersöker också vilka drivkrafter och motiv som finns bakom exploateringsprojekt av tak. Arbetet har framförallt genomförts som en flerfallsstudie, där sex olika takprojekt har undersökts närmare och där personer involverade i projekten har intervjuats. Resultaten från dessa har därefter kopplats till relevant teori utifrån hållbarhet och olika perspektiv kring stadsplanering. Rapporten visar att förtätning på tak inte garanterat ger positiva resultat utifrån de globala hållbarhetsindikatorerna under mål 11. Däremot finns potential att kombinera flera nyttor; sociala, ekologiska och ekonomiska, vilket totalt sett kan bidra till en mer hållbar stad. Detta hänger till stor del på att projekten genomförs med långsiktighet i grunden. Därför är förståelse och god dialog mellan beställare, utförare och staden som politisk instans viktigt. På så vis kan projekten utveckla nyttor som gynnar alla parter och därmed bidra positivt till staden som helhet. / Cities worldwide are growing at an ever-increasing rate. This leads to a wide range of challenges for society. How will the resources be sufficient? How will the city be shaped in a way that is good for a growing population? In other words - how should cities develop in a sustainable fashion? The idea of ​​building on rooftops is not new, but in recent years it has become increasingly interesting. In line with a growing population, possible methods for densifying the city in reasonable ways are being investigated. City rooftops, with their large unused areas, are undeniably interesting in this sense. The purpose of this report is to investigate how urban roof areas can be part of the urban development. This is done in the context of the United Nations' 11th sustainable development goal, which covers sustainable cities and communities. The study also examines the driving forces and motives behind rooftop development projects. The work has primarily been conducted as a multiple case study, where six different rooftop projects have been examined and where people involved in the projects have been interviewed. The results have then been linked to relevant theory based on sustainability and different perspectives on urban planning. The report indicates that densification of rooftops does not guarantee positive results based on the global sustainability indicators under the 11th goal. However, there is potential to combine social, ecological and economical benefits which together can contribute to a more sustainable city. This is largely due to the fact that the projects are implemented with a long-term plan in mind. Therefore, a good dialogue between clients, implementers and the city as a political body is important. In this way, the projects can develop utilities that benefit all parties and thus contribute positively to the city as a whole.

Klimathot både idag och i framtiden leder till att våra samhällen ställs inför nya krav och behöver omorganiseras. För att hantera problem kopplat till klimatet och förändra världen i linje med Agenda 2030 anses utbildning vara avgörande. Hållbar utveckling står med både i högskolelagen och läroplanen för förskola. Förskollärarstudenter blir därför av högsta vikt för att ge barnen den kunskap de behöver för att möjliggöra ett framtida arbete med de globala målen. Därmed är undersökningens syfte att undersöka arbetet med hållbar utveckling i förskollärarprogrammet i Sverige för att se hur programmen arbetar för att främja en hållbar utveckling. En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer har använts för att nå undersökningens syfte. Undersökningens resultat har analyserats genom att integrera kunskapsläge och teoretiskt ramverk för att få fram hur hur arbetet med hållbar utveckling sker på förskollärarprogrammet och hur förutsättningar skapas för lärande om hållbar utveckling. Undersökningen ledde till svaren att stöttande, engagerade lärare bidrar till ett aktivt erfarenhetsbaserat lärande som används för att undervisa om Agenda 2030 och hållbar utveckling. Undervisningen leder till att studenterna erhåller kunskap om hållbarhet och hur det bör läras ut till barn.

Arbetsterapeuters uppfattning om Agenda 2030 i det praktiska yrkeslivet är outforskat inom arbetsterapi. Världen står inför en hållbarhetskris och de pågående klimatförändringarna är relaterade till människans aktiviteter i vardagen, såsom resande och konsumtion (Dieterle, 2020). För att nå en förändring har Förenta nationerna skapat Agenda 2030 med 17 globala mål. Det behöver ske en förändring av människans aktiviteter, för att målen ska uppfyllas. Arbetsterapeuter är experter inom aktivitetsförändringar och skulle kunna använda sina kunskaper för att vägleda samhället till en förändring. Det råder dock en osäkerhet i hur arbetsterapeuter utövar sitt arbete utifrån Agenda 2030 och hållbarhet. Studiens syfte ska beskriva yrkesverksamma arbetsterapeuters uppfattning om hållbar utveckling i sitt arbete relaterat till Agenda 2030. För att undersöka upplevelsen användes en kvalitativ studiedesign med semistrukturerade intervjuer. Ett strategiskt urval och snöbollsurval användes. Bearbetning av data genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att kunskapen om Agenda 2030 i många fall är begränsad och den tillämpas i vissa fall, men inte alltid medvetet.  Informanterna upplevde att Agenda 2030 var viktigt, de var villiga att arbeta för en hållbar förändring, men det behövs mer stöttning från arbetsgivare. Politiker behöver få bättre förståelse för arbetsterapeutens insatser för att kunna fatta beslut som ger förutsättningarna till att kunna genomföra ett hållbart arbete. Slutsatsen visade att Agenda 2030 behöver synliggöras för ökad kunskap och förståelse, om en förändring ska kunna ske. / Occupational therapists' perception of Agenda 2030 in practical professional life is unexplored in occupational therapy. The world is facing a sustainability crisis and the ongoing climate change is related to human activities in everyday life, such as traveling and consumtion. To achieve change, the United Nations has created Agenda 2030 with 17 global goals. There needs to be a change in human activities in order for the goals to be met. Occupational therapists are experts in activity change and could use their knowledge to guide society to change. However, there is uncertainty in how occupational therapists carry out their work based on Agenda 2030 and sustainability. The purpose of the study described occupational therapists' perceptions of sustainable development in their work related to Agenda 2030. To investigate the experience, a qualitative study design with semi-structured interviews was used. A strategic selection and snowball selection was used. Processing of data was performed with a qualitative content analysis. Results showed that the knowledge of Agenda 2030 is limited. Occupational therapist worked towards the Agenda 2030 in some cases, but not always consciously. The informants felt that Agenda 2030 was important, they were willing to work for sustainable change, but more support is needed from employers. Politicians need to gain a better understanding of the occupational therapist's efforts in order to be able to make decisions that provide the conditions for being able to carry out sustainable work. The conclusion showed that Agenda 2030 needs to be made visible for increased knowledge and understanding, if a change is to take place.